Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Hur når vi denna kännedom om Gud (SWT) och således kärleken och den sanna dyrkan?

(Del 3/5 – Den här delen är spännande)

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Efter att ha förstått en del av hemligheterna med att förälska sig i Gud (swt) ska vi idag besvara bl.a. följande frågor:

1. Hur når vi den sanna tron för att kunna se vår Gud med hjärtat och uppleva denna förälskelse?
2. Vad har de religiösa plikterna med allt detta att göra?
3. Vilka fördelar har man i sitt vardagliga liv av att vara förälskad i Gud?

En sak som är viktig att man förstår när det gäller att känna sin Skapares vackra attribut och se honom med hjärtat, är att hjärtat som syftas på inte är det materiella organet i människans kropp. Det är snarare själen, ett andligt hjärta som har denna förmåga att se. Beviset är att när människan dör och kroppen begravs, så kommer ingen av våra kroppsliga organ att vara kvar, därför kan inte det fysiska hjärtat ha samma värde som det andliga hjärtat som hamnar hos Gud (swt). Det är själen, det andliga hjärtat, som återvänder till Skaparen, och det är det som kommer att värderas hos Gud (swt):

{The day on which property will not avail, nor sons * Except him who comes to Allah with a sound heart } [1]

(Sound = Sunt, friskt, fritt från moraliska defekter)

Tillbaka till frågan om hur man kan lyckas uppnå Guds (swt) kännedom och förälskelse:
Profeten (S) säger i en väldigt känd hadith som det inte råder några tvivel om:

– One who knows his own self also acquires the knowledge of God [2]

Denna hadith har åtskilliga tolkningar, och vi ska presentera två av tolkningarna. Båda tolkningarna har en del gemensamt, men den andra är mycket djupare, tydligare, och mera komplett.

▶️TOLKNING 1:

Människans hjärna är konstruerad så att den uppfattar saker endast genom att sätta de i kontrast mot något. Om man endast, och ständigt ser en sida av något, utan att se motsatsen, så kommer man inte ens att uppfatta den första sidan!

Exempel: Om människor sen födseln, ständigt ser dagsljus utan att se mörker alls, varken inomhus eller utomhus; allt är ljust, det finns inte ens gardiner som kan dölja ljuset, det finns ingenting som heter “kväll/natt/mörkt”… Då kommer dessa människor inte ens att förstå eller uppfatta LJUSET som de ständigt lever i!
Inte förrän ljuset försvinner plötsligt och allt blir mörkt, endast DÅ kommer de att inse att det de brukade se varje dag var dagsljus!

Ett till exempel för att förtydliga: En person som hela tiden lever i en atmosfär där det finns en ljuvlig doft, som han alltid känt sen födseln och aldrig någonsin, inte för ett enda ögonblick har upphört att känna – doften finns alltid där i luften som personen andas in. Personen kommer då aldrig att förstå att han andas in något väldoftande, eftersom han aldrig fått uppleva något som luktar illa! När kommer personen att verkligen uppfatta den goda doften som han/hon alltid andats in? Jo, när han plötsligt får lukta på något vidrigt, då kommer han att inse vilken god doft han i hela sitt liv hade andats in.

Ett sista exempel som många säkert känner igen sig i: Har du någonsin upplevt ljudet av ditt kylskåp hemma, som är ständigt igång i köket? Antagligen ingenting som du alltid lägger märke till, eller tänker på överhuvudtaget, så när du står ensam i köket tänker du att “det är knäpptyst här”. Men så blir det elavbrott… Vad är känslan då? Du stirrar överraskat några sekunder runtomkring dig, för DÅ inser du hur det faktiskt lät där inne i köket när du TRODDE att det var knäpptyst. Inte förrän elavbrottet skedde kände du att det där kylskåpet gjorde ett riktigt oväsen där inne! Med andra ord “upptäckte” du inte riktigt ljudet av kylskåpet förrän det försvann.

(Det är av samma anledning som många förmögna människor (sen födseln) tappar livsglädjen; de känner inte lika stort nöje av att erhålla pengar som de fattiga, för att de har redan allt, och fått uppleva allt, så de har aldrig känt avsaknaden av pengar för att få känna glädjen av att få pengar. Av samma anledning ser man de barn som lever i ett fattigt område och umgås med andra fattiga barn vara glada när de leker; de har inte fått se någon motsats till det de lever i, för att jämföra sina liv med denna motsats och således börja känna avundsjuka. Inte förrän det kommer ett rikt barn till området och har alla sorters fina leksaker som de andra fattiga kommer att sätta sina liv i jämförelse med det rika barnets, och börja uppleva missnöje med sina leksaker, som de tidigare älskade att leka med.)

Efter dessa exempel går vi tillbaka till hadithen: “One who knows his own self also acquires the knowledge of God”.

Kort och simpelt: Gud (swt) bär på de vackraste, förnämligaste attributen. Han (swt) är fullkomligt Perfekt, Vacker, Stark, Unik, Magnifik. Han (swt) är som Han säger om Sig själv i Koranen:

 

{Allah is the light of the heavens and the earth} [3]

– Minns ni exemplet med solen? Gud (swt) lyser ständigt upp himlarna och jorden… Hur ska man se denna Gud med hjärtat när man inte fått se motsatsen till Hans sken som är oändligt? Han (swt) är överallt, ständigt närvarande

 

{To Allah belong the east and the West: Whithersoever ye turn, there is the presence of Allah} [4]

 

så hur ska man uppfatta Guds (swt) närvaro när man aldrig kan se Hans (swt) frånvaro? Det är absolut omöjligt.
Den enda möjliga utvägen (lösningen) är att se Guds (swt) vackra attribut, och genom dessa attribut kommer man onekligen att förälska sig i Gud omedelbart. Dessa vackra, perfekta attribut kan man förstå/uppfatta/se om man inte först sätter de i kontrast till motsatsen: Människans egna attribut; människan själv.
…One who knows his own self also acquires the knowledge of God.

När man väl ser sina egna brister, ser sin så kallade “nafs” sin onda själ som är full av moraliska defekter, och även naturliga egenskaper som alla människor lider av; Svaghet, rädsla, ändlighet, då kommer man att förstå hur motsatsen till dessa brister och svagheter ser ut och förälska sig i Den Enda som bär på denna perfektionism vi saknar; Gud (swt).

▶️TOLKNING 2:

Inledningsvis kan vi säga att Profeten (S) och Imamerna (A) har berikat oss med hadither om detta, och förklarat tydligt att när ni utför “Jihad Al-Nafs” då kommer ni att känna er Skapare, och ni kommer att se Honom!
Jihad Al-Nafs: Striden mot sitt inre, Striden mot SIG SJÄLV. Men på vilket sätt hänger detta ihop med att känna sin Skapare?

Svar: Gud (swt) meddelar oss i Koranen om hur Han skapade oss:

{So when I have made him complete and breathed into him of My spirit, then fall down making obeisance to him} [5]

Denna vers bär på mycket djupa hemligheter som människans förstånd inte är kapabel att förstå fullständigt. Det är ett tecken på att människorna som skapades, har inom sig själva en ande av… Gud själv.

Man bör vara aktsam med att inte missförstå versen; det finns INTE flera gudar, utan NÅGONTING av Guds (swt) ande finns inom människan. Vi kan inte förstå exakt vad det är förrän vi lyckas uppnå en hög nivå av kännedom om OSS SJÄLVA. Och just där ligger vårt problem; Vi känner inte oss själva. Därav förstår vi tydligt varför Profeten (S) säger:

– One who knows his own self also acquires the knowledge of God.[6]

Det finns otaliga hadither om betydelsen av att känna sig själv och hur det leder till att man kommer att känna sin Gud (swt). Problemet är att det är omöjligt för människan att uppleva/se/finna denna hemlighet inom sig själv och förälska sig i sin Skapare, på grund av att man allt sedan uppväxten har samlat på sin själ mycket “orenligheter”.
Vi har smutsat ned våra själar och förorenat dem genom att:

1. Begå synder
2. Erhållit/Utvecklat olika attribut och egenskaper som är motsatsen till de egenskaper som Gud (swt) värdesätter. Exempelvis: Egoism, hat, lathet, högmod, arrogans, oärlighet, glupskhet, aggressivitet, snålhet etc. (Det finns åtskilliga kända böcker som förklarar stegvis hur man blir av med dessa attribut).

Människans uppgift är således att börja med att undvika att begå synder. Därefter ska man lära känna sitt hjärta, sin själ för att upptäcka de omoraliska defekterna, orenheterna, som man lider av. Den sistnämnda är ingen lätt uppgift alls, då man vanligtvis vänjer sig vid vissa dåliga egenskaper, eller så TROR man att man inte ens bär på dessa. Dessutom ska man undvika att ge sin kropp alla livsnjutningar den eftersöker hela tiden, utan man bör ge kroppen det med måtta. Att ständigt mätta sin lust och sina begär leder till att man får svårt att fokusera på sin inre själs utveckling. Det är just DÄR striden mot ens inre kommer in i bilden. Det finns en del av oss som ständigt vill FÖRNEKA att vi bär på en del riktigt fula egenskaper, på grund av att vi inte vill erkänna den bittra sanningen. När man lyckas vara ärlig mot sig själv och faktiskt bestämma sig för att påbörja denna strid, som Profeten (S) kallar för “Den Största Striden” (den mindre striden är när man krigar vid slagfält) så kommer man så småningom att börja eliminera dessa attribut som man erhållit med tiden. Då, endast då, kommer man att se sitt “rena inre”, den rena anden som finns i människan och då kommer man att falla i förälskelse för sin Skapare (swt). Man kommer att se honom på ett sätt som man aldrig trott att det går att uppleva.

När vi var nyfödda var vi helt rena själar, ingenting av denna värld (Dunya) hade fastnat i våra hjärnor och hjärtan, så vi var då som närmast Gud. Därför brukar andliga, gudfruktiga lärda säga ett visst uttryck:
“Det absoluta ändamålet är att komma tillbaka till första steget”
Det första steget är alltså när vi var nyfödda och hade helt rena själar.

Ju mer man fäster sitt hjärta vid denna värld, ju mer man är ute efter att tillfredsställa alla sina fysiska frestelser, desto mer orenheter man samlar på sig. Inte först förrän man lyckas lämna synderna och rena sitt hjärta, kommer man att kunna se (med hjärtat) denna ande som är av Gud själv, och det är då man kommer att inse den ultimata orsaken bakom sin existens. Man kommer att älska denna upptäckt, man kommer att förundras av alla dessa hemligheter som sitt hjärta aldrig kunnat se/upptäcka tidigare på grund av ens synder och dåliga egenskaper.

De religiösa plikterna som man ständigt bör vara mån om att följa, är viktiga hjälpmedel för en i denna process. De är grundläggande pelare som man bygger hela denna “rensning” av hjärtat på. Utan att sträva efter att undvika synder kan man inte gå vidare. Utan att ständigt söka förlåtelse och uppriktigt ångra det man tidigare begått kan man inte fullfölja sin andliga resa till Gud (swt). Man måste ständigt uppleva ånger och ha i åtanke att man inte har en avsikt att begå en enda synd.

Innan avslutningen av denna del ska vi nämna ett fåtal av de effekter som Guds förälskelse leder till i människans vardagliga liv:
1. Man upplever prövningarna och svårigheterna i livet otroligt mycket lättare att stå ut med. Ju djupare förälskelse i Gud desto lättare blir prövningarna. Därav förstår man varför Sayeda Zeinab (A) sade i Karbala om den värsta tragedin som en människa fått genomleva: “Jag har inte sett annat än skönhet”. Hon (A) såg Guds skönhet i allt, även i prövningarna.
2. Man upplever en inre stabilitet, en sorts ro, en djup stillhet som gör en säker i sina livsbeslut, trygg och lugn i alla situationer, med stark förlitan på Gud (swt).
3. Man njuter varje sekund av att utföra de religiösa plikterna. Bönen blir inte längre något besvärande, snarare en av de största livsnjutningarna man kan uppleva. Man blir förväntansfull inför att vakna innan fajr bönen för att i lågmäld röst åkalla sin älskade.
4. Den som varit starkt förälskad i en människa känner igen denna känsla: Vilken situation man än befinner sig i, så fort man tänker på sin älskade upplever man ett inre behag, en förhoppning, en ivrig förväntan på något tillfredsställande, en obeskrivlig glädje och optimism. Känslan mångdubblas när man förälskar sig i Gud (swt) och den medföljer en varenda ögonblick i livet.

Avslutar med ett av Imam Alis (A) kända ord:

“Your remedy is within you, but you do not sense it. Your sickness is from you, but you do not perceive it. You think you are a small entity, but within you is enfolded the entire Universe” [7]

1. Vad har Profeten/Imamerna för roll i att man kommer närmare Gud (swt)?
2. Vad är förhållandet mellan Imam Hussains (A) martyrskap och syftet med denna skapelse?
3. På vilket sätt har Imam Hussains (A) martyrskap bidragit till islams upprätthållande?

Besvaras inshaAllah i del 4

[1] Koranen [26: 88-89]
[2] Biharl Al-Anwaar vol. 2, s.32
[3] Koranen [24:35]
[4] Koranen [2:115]
[5] Koranen [15:29] ; [38:72]
[6] Bihar al-Anwar, v. 2, p. 32
[7] Diwan Imam Ali

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *