Våra förväntningar av den muslimska kvinnan: Del 3 av 5.
– En föreläsning av Dr. Ali Shariati.
När den vackra bilden av Hussain (as) presenteras, kan inget mänskligt samhälle, oavsett vilken form av näringsliv den kan ha, oavsett vilka sociala system den kan använda, oavsett på vilket kulturellt stadium den befinner sig i, förneka hans unika och enastående personlighet. Ingen kan förneka att han är ett evigt mänskligt symbol som ska följas, beundras och hyllas. Alla accepterar honom.
Kom ihåg Zeinab (as) vid Karbala! Hon uthärdade den svåra uppgiften där hon fick bevittna martyrskap efter martyrskap, efter hennes fångenskap i Kufa och lidandet i Ibn Ziyad och Yazid domstolar. Vilken kvinna, oavsett klass, i vilket skede i livet, oavsett vilket särskilt stam system, religiösa och sociala idéer, som tror på det eviga värdet av kvinnlighet och på de upphöjda värden av femininitet, kan inte accepterar Zeinab (as) som ett permanent evigt symbol för de sociala, mänskliga och progressiva ledarskapet för kvinnor?
Sådana människor lever. De är islams symboler. Att leva innebär att vara effektiv, att visa den rätta vägen, att vägleda mänskligheten i vilket skede de än kan befinna sig i, oavsett land de lever i och oavsett vilken ras den kan tillhöra.
Men tyvärr så har seder och religion blandats ihop. Denna blandning av seder (som är föränderliga, och kan variera från den ena sociala och lokala stam system till en annan, och som är relaterade till och producerad av ekonomiska och sociala relationer) och islamiska värden (som är oföränderliga, eviga och relaterade till inspiration, uppenbarelse och profetiska uppdrag) försvaras i religionens namn. Den intellektuella, som ser försakelse och misshandeln av kvinnor på den ena sidan och tecknen av social frihet, klass fördelar och sexuell frihet på den andra sidan, blir förvirrad. När den religiösa gruppen i ett samfund (som är bekanta med religion och tror på den), är inkapabla av att skilja mellan religion och lokala stam sedvänjor, hur kan vi förvänta oss att unga, moderna intellektuella (som är beredda att kämpa mot gamla sedvänjor) ska kunna göra en skillnad mellan religion och seder? Om de framstående forskare inom islam, som är bekanta med islamiska sanningar, inte utföra den här uppgiften, kommer vilken makt eller organisation att kunna göra det?
Profeten (saw), som var en sådan förhöjd personlighet och en som historien visar är ödmjuk, när han gick in i sitt hem var han vänlig, snäll och artig. När hans hustrur grälat med honom, lämnade han sitt hem och gjorde sig en plats i förvaringsrummet utan att visa några hårda reaktioner gentemot dem. Detta beteende av Islams profet (saw) måste betraktas som ett islamiskt exempel, i motsats till uppförandet av en förmodad religiös man, men som i verkligheten är en våldsam sådan. Ett sådant o-islamiskt missbruk som baseras på en etniskt kulturell tradition. Därför bör en åtskillnad göras mellan de etniska kulturella sedvänjorna och de islamiska religiösa instruktionerna. Profetens beteende var så mänskligt att det hade förvånat oss.
Ett exempel är när några unga flickor i Medina visade intresse för att delta i slaget vid Hunayn, en plats som ligger mellan Mecka och Jeddah. Det finns ett avstånd på mer än 600 kilometer mellan Medina och Mecka och sedan ytterligare ett avstånd från Mecka till Hunayn. Denna resa tog flera månader. Ändå tog profeten med sig en grupp på 15 unga flickor tillsammans med arméns följe, så att dessa unga flickor kunde hjälpa till i krig insatserna.
I profetens moské i Medina, så fanns det en veranda som användes för sociala angelägenheter. Varje hörn av denna veranda var ägnad åt olika sociala ändamål. I ett hörn stod Ruqiyas tält, där hon på profetens kommando hade fått sätta upp ett tält inne i Profets moské, som är islams plats för bön, där fick hon sköta om och hospitera de krigsskadade. Denna tradition av att ta hand om de sjuka fortsatte under många århundraden efteråt i islam. Personligen läste jag om detta i Ibn Yamins bok, där han prisade Aladdin, guvernör i Sabzevar, dör han nämnde att Aladdin byggt ett sjukhus i en mycket stor paradis liknande trädgård i en by nära Sabzevar. Ibn Yamin säger att det fanns vackra flickor, som änglar, som vårdade patienter och tog hand om dem i detta sjukhus.
Om det fanns sådana sjukhus, med sådan personal, i en avlägsen by nära Sabzevar under de 7-8:e islamiska århundradet, så måste det ha funnits mycket viktigare och välutrustade sjukhus i större städer som Rey, Tus, Balkh, Bukhara och Bagdad. Men vi ser att vår etniskt orienterade intellektuella påstår att det var en europeisk eller amerikansk kvinna som under första världskriget etablerade sjuksköterskor runt om i världen. De förnekar och smutskastar de sjuksköterskor som tjänstgjorde i den tidiga fasen av Islam, eftersom det är en religiös tradition. Därför kan du se hur fakta kan förväxlas, hur rättigheter avskaffas, hur stora färdigheter offras i de religiösa traditionens namn, och hur många stora religiösa värderingar och islamiska dygder glöms bort i intellektualismens namn och motstånd mot traditionella religiösa tro!
Därmed är ansvar på dem som förstår både det nuvarande samhället och Islam (och som bor i det nuvarande århundradet) väldigt tung. De måste bära bördan av många århundradens känslor, idéer och tro. Det är inte en lätt uppgift att resa med så långt och därmed upptäcka sanningen som finns bortom den.
Som jag tidigare nämnt, är en av de viktigaste faktorerna som gör att de muslimska samfunden måste stå emot och motsätta sig den lömska inbjudan av pseudovetenskapliga Freudianism och dess fruktansvärda användning av sexualitet, är närvaron av exemplifierande religiösa förebilder i en human kultur. På samma sätt som väst bedövar tankarna på sina egna ungdomar genom narkotika, västs kolonialism och främjar Freudianism och sexuell frihet för länderna i öst. Västs kolonialism exporterar sexuell frihet för länderna i öst i utbyte för deras råvaror. I gengäld för olja, diamanter, guld, gummi etc. som väst tar från öst, ger väst dem sexuell frihet. När en ung man eller kvinna introduceras för sexuell frihet, kommer han eller hon bli så pass upptagna med det att de inte kommer att tänka på något annat, såsom problemen med friheten de fått. När sådana unga människor mognat, kommer de att bli så intrasslad med deras avbetalningar, sexuella fixering etc. att de aldrig kommer att stanna upp för att titta på och tänka på andra problem! Det viktigaste vapnet som islams ungdomar har mot denna lömska inbjudan från väst, är besittningen av de symboler som leder sinnet till äkta andliga upplevelser. Den andliga symbolen ska vara tillgänglig för den nuvarande generationen, som är ovilliga att förslavas vare sig med konservatism, anti-humanism, anti-islamiska etniska traditioner eller den fängslande kulturen av västs oanständiga modernism, dessa symboler är den bästa vapen mot västs angrepp.
Kvinnan i den tredje världen måste vara en som väljer, som gör ett val. Hon är kvinnan som varken accepterar den ärftliga formen eller den importerade nyheten. Hon erkänner dem båda. Hon vet och är medveten om dem båda. Den som dikteras henne, i traditions namn av som hon ärver, är inte relaterad till Islam alls utan är relaterad till etniska sedvänjor som härstammat från paternalism och slaveri. Och den som är importerad från väst är inte vetenskap, inte mänsklig och inte är den frihet. Det är inte baserat på okränkbar respekt för kvinnor. Den är istället baserad på bourgeoisins låga trick, bedövande konsumism och själlös själv övertygelse. Hon vill välja och utvälja, men vilken förebild ska hon välja? Hon vill varken ha den traditionella strikta kvinnan eller den moderna degraderande kvinnan. Hon vill ha en muslimsk kvinnas ansikte. Lyckligtvis finns både material och historia tillgänglig för att bygga den sistnämnda kvinnan. Och ännu mer autentisk än historia, mer logiskt än vetenskapliga argument är de belysande personligheter som är symboler från våra islamiska historier. Alla var de medlemmar av en familj. Alla bodde de i ett litet rum, en familj, vars medlemmar är en symbol, en förebild. Att efterlikna Hassan betyder att ha både tålamod och lugn. Att efterlikna Hussain innebär deltagande i båda andliga och religiösa kamper i Guds väg (Jihad), och martyrskap. Att efterlikna Zeinab (as) innebär att kunna förmedla den tunga sociala uppdraget av sanning och rättvisa. Att efterlikna Fatima (as) innebär att agera som en riktig kvinna. Att efterlikna Ali (as) innebär att vara moralisk.