I följande text kommer ni kunna läsa ett axplock ur Collection of Imam Shafi’i poetry. Det är text och citat vad gäller Shafi’is syn på Ahlulbayt (as).
Vem är Imam Shafi’i?
Imam Shafi’i är grundare till den tredje sunnitiska lagskolan Shafi’i.
Imam Shafi’i var en student till Malik och studerade med Hanbal, två andra sunni fiq grundare som i sin tur var studenter till Imam Jaafar Al Sadiq (as).
Muhammad Abu Zahra (rättslard från Hanafi skolan) sade:
“Shafi’i hade mer kärlek och respekt för Ali Bin Abi Talib än resten av sunni ledarna. Han sade om Imam Ali (as), att Ali hade fyra karaktärsdrag och om någon annan än han hade ett av dessa, så förtjänade han respekt och värdighet. Karaktärsdragen är fromhet, kunskap, mod och värdighet. Shafi’i sade även att Profeten (saw) förbehöll kunskap om Koranen till Ali för att profeten (saw) tillkallade honom och beordrade honom att döma bland folk. Profeten (saw) bekräftade hans utlåtanden och brukade säga att Ali var sann och Muawiyah var falsk”– Muhammad Abu Zuhra, p. 3, 252, Gulzihar, Al-Aqidah wash-Sharih’ah al-Islam, p. 200, cited from History of Shia and Islamic sects until the fourth century, Muhammad Jawad Mashkoor, third edition, p. 103 – 104 , Ishraqi Bookstore, 1262 (1983).
Något som syns och framkommer väldigt tydligt i Imam Shafi’is verk, som är välkänt och som han betonar mycket är just Ahlulbayts (as) överlägsenhet och kärleken till dem.
Imam Shafi’i sade följande citat.
“Åh pilgrimer! På väg till Guds hus, stanna en stund i Muzdalifahs sand. I gryningen när karavanerna av pilgrimer rör sig mot Mina, som en rinnande flod, ropa då på dem och säg ‘Om kärleken till Profetens familj innebär att förneka (rafd), låt då hela mänskligheten veta att jag sannerligen är en förnekare (rafidhi).”
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.93.
“Åh Ahlulbayt av Profeten av Gud! Kärleken för er har gjorts obligatorisk för oss av Gud, som det uppenbarats i den heliga Koranen. Er värdighet är så pass att om man inte sänder hälsningar till er i de rituella bönerna, så kommer bönerna inte att accepteras”.
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.115.
“Jag är tjänare till den unga mannen som versen Hal Ataa (kapitel Insaan) uppenbarades om. Hur länge ska jag dölja det? Hur länge? Hur länge?”
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.59.
Om Imam Shafi’i säger man: Han var den som uttryckligen och öppet gav uttryck för sin kärlek och tillgivenhet till Profetens efterträdare. Det var under en tidpunkt då en betungande stämning hade påtvingats Alis älskare.
“De säger: Du är en förnekare (rafidhi) och otrogen. Jag svarar: Jag har aldrig blivit en förnekare (rafidhi), svek är inte min religion. Det behöver inte sägas att i mitt hjärta finns mycket kärlek (och respekt) för den största ledaren (Imam Ali as). Om älska wali (medhjälparen) av Gud är förnekelse (rafdh), då är jag förnekare (rafidhi) av första rang!”
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.72
I andra dikter gör han tydliga och påtagliga och uppenbara hänvisningar till förbön av Ahlulbayt (as) av den heliga profeten (saw), i hopp om att bli förmedlad av dem till Gud på Uppståndelsens Dag.
“Om det är en synd att älska Profetens (saw) hushåll, så kommer jag aldrig överge denna synd. Självfallet kommer de (Ahlulbayt) på Domens Dag, att vara mina förmedlare, dagen då jag ska återuppstå.”
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.48.
Shafi’i var på en sammankomst när någon började prata om Ali (as), hans två ädla söner och hans rena fru. En man som var från Ahlulbayts (as) fiender sade: Det är inte bra att prata om dem. Låt det vara då det är ett samtal om förnekare. Vid denna tidpunkt säger Shafi’i i sina dikter:
“Jag tar avstånd från dem (människor) som tror att hågkomsten av Fatimas (as) söner är förnekelse. Om någon pratar om Ali (as) och Fatima (as) och deras söner på detta sätt så förstärkts dem (Ahlulbayts fiender), de anser det vara dåraktighet att minnas Ali och Fatima. Ödmjuka hälsningar av min Gud vare över dig Profeten (as). Och må förbannelsen av Gud vare över denna okunnighet och otrohet (hatandet av Ahlulbayt)”.
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.152.
“Åh de som frågar mig om min kärlek till Ahlulbayt (as), ska jag öppet erkänna att jag älskar dem eller förneka det? Aldrig tänker jag förneka deras kärlek eftersom deras kärlek och samhörighet är blandat med mitt kött och blod. Deras kärlek är ett medel för min vägledning och framsteg. Åh’ Muhammads familj, Åh dem jag vänder mig till, Å dem vars kärlek är min tillit, ni är mina förmedlare på Domens Dag. Varför ska jag vara rädd när jag litar på er och har förtroende för er? Den som älskar er kommer för evigt visats i Paradiset och era fiender kommer vara för alltid i Helvetets Eld.
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.222-223.
“När jag såg olika religioner och rättsvetenskapliga skolor gå mot ignorans och vilseledning så gick jag ombord på frälsningens ark i Guds namn, det vill säga, familjen till Profeten av avtryck och fick grepp om det gudomliga samfundet, vilket är självaste kärleken för dem. Gud har sannerligen beordrat oss att hålla fast vid det gudomliga samfundet.”
Collection of Imam Shafi’i Poetry, s.278.
Imam Shafi’i ansåg vägledning och välstånd endast kunna finnas och uppnås genom att följa Profeten (saw) och hans ädla familj. Det är hans angelägna strävan att bli förmedlad av dem till Gud på Domens Dag. Sannerligen anser han inte dem som endast sina förmedlare men han sammankopplar även följandet av dem till giltigheten av hans tillbedjande handlingar och böner. Han hävdade att om någon inte skickade hälsningar till Profeten (saw) och hans familj i sina böner, så blev bönen ogiltig.
Det bör även noteras att ett av bevisen som indikerar på Imam Shafi’s förkärlek och fäste vid Ahlulbayt (as) är hans hänvisningar till uttalanden av Imam Al Sadiq (as) i sin bok, Al Umm.