När jag några år sedan åkte till Irak, så besökte vi Samaraa. Folk sa det var livsfarligt och de enda som begav sig till Samaraa, var vi fyra araber och så några hundra iranier, vars kärlek för Ahlul Bayt (a.s) var så djupt, att de inte brydde sig om vare sig Daesh eller andra terrorister.
Vi tog oss även till det spiralformade tornet, som enda besökare. Vi fann enbart en vakt utanför och frågade då om Daesh (Isis) han förklarade att det varit hårda strider några dagar sedan och att de befann sig 4 km därifrån och ibland anföll på nätterna. Vi gick inte uppför tornet, men tog bilder.
Några år senare, besökte jag det igen, då vällde det in massor av irakiska besökare och man hade renoverat skyltar och man hade inträdesbiljetter för besökarna. I denna artikel, tar man upp hur irakierna är mera intresserade av sin historia igen. Jag hoppas att de styrande i landet lär sig och utvecklar turismen – som skulle kunna bli en otroligt stor inkomstkälla för både befolkningen och för staten.
