Press "Enter" to skip to content

Hussein bin Ali (a.s)

Kort biografi över Hussein (a.s), sammanställt av några av våra medlemmar

Hussain Ibn Ali 💚

Född kring år 626 efter Kristus. Han var dotterson till muslimernas profet, Mohammed (saw). Han är en av 4 barnen till Ali och Fatimah al Zahraah (a.s). Ali var som Mohammeds yngre bror, de växte upp tillsammans och han var hans farbrors son. Alis far uppfostrade Mohammed därmed har de samma uppfostran. Ali är mycket yngre än Mohammed därför såg han upp till profeten som hans andra far eller store bror.

Ali gifte sig med profetens dotter, Fatimah. Profeten fick sin enda avkomma (barnbarn som är söner, ärver vidare namnet etc) genom paret. Hassan och Hussein hette killarna. Fatimah födde Hassan och efter 52 dagar var hon gravid med Hussain, därmed var killarna mycket tighta och bästa vänner. De hade två systrar , Zainab och Umkulthum, och femte barnet dog som foster.

När Hassan föddes var profeten mycket glad, hans första avkomma. Det blev en dag av stor glädje. När Hussain föddes var det annorlunda, profeten gick med tunga steg till Fatimah och Alis hem. Han bad om att se Hussain direkt. Han omfamnade sitt barnbarn och började gråta. De frågade honom ”varför är du så sorgsen?” han svarade att hans nyfödda barnbarn kommer ha en sorgsen död.

Profeten älskade sina barnbarn och var där för de varje dag då de växte upp. Barnen tog profetens moral och tankar och gjorde precis som honom. Profeten tog med Hassan och Hussein överallt med sig, även till viktiga möten. En dag skulle profeten argumentera med en grupp från en annan religion. De bad om bevis att islam var den sanna religionen som profeten hävdar. Profeten tog med sig Hassan 6 år och Hussain 5 år. Gruppen ville inte argumentera med profeten utan med hans folk. Han sa då ta hit ert barn och låt honom prata med mitt barnbarn. Gruppen svarade att deras yngsta ”lärd” var 40 år och att barn borde inte blandas in. Profeten svarade då att om inte man har tillit till barnen då växer de upp med att vara osäkra. Han sa barnen och ungdomen ska vara längst fram i religionen, om inte de unga kan representera religionen då håller det inte. Religionen ska gå framåt inte bakåt. Profeten hade enorm kärlek och tillit till sina barnbarn. Han sa ”I am from Hussain and Hussain is from me”.

Åren gick och de alla levde ihop som vilken annan familj som helst. Profeten dog av ålder och då började Khalifatet, vem som skulle vara efterträdare. Det ska vi inte gå in på eftersom muslimernas åsikter är delade. Shiamuslimerna anser att Ali är den rätte personen för det och Sunni muslimerna anser att Sahaba var de rätta personerna. Sahaba var profetens närmaste vänner, Umar, Abu bakr och Uthman. Ali blev vald sist av muslimerna efter alla sahabas död. Ali var Khalifa ett bra tag och han dog inte av ålder utan han blev mördad. En man lade sitt svärd i gift i ett par dagar där den fick vila och han högg Ali i bakhuvudet medan han var nere på marken och bad. Ali dog av giftet i svärdet efter några dagar.

Hans son tog plats som Khalifa, Hassan. Hassan var gift med en kvinna, kvinnan lurades av en man. Han bad henne hälla gift i Hassans mat och för det skulle hon gifta sig med honom, han var nämligen rik och hade makt. Kvinnan gjorde som mannen sa och hon dödade Hassan. Hon gick tillbaka till mannen, hon sa jag har dödat Hassan min man nu och jag kan äntligen bli din. Mannen svarade henne ”om du gör så med profetens barnbarn vad hade du gjort med mig? stick”. Mannen slängde ut kvinnan.

Nu till nästa khalifa. En man vid namnet Muawiyah tog platsen och han var näste Khalif. Efter att Mu’awiyah gick bort så hade han tillsatt sin son Yazeed till makthavare. Han var Yazeed son till Mu’awiyah son till Abi Sufyaan son till Sakhr son till Harb ibn Umayyah, från Banu Umayyah(Släktträd). Efter att Yazeed fick ledarrollen så började han ta troshed från muslimerna och via hans ‘’sekreterare’’ i Madinah så tvingade han att Hussain gav troshed till Yazeed offentligt, men Hussain vägrade. Fler som vägrade svära trohet till Yazeed var Abdallah son till Zubayr, Abdurrahman son till Abee Bakr, och Abdullah son till Abbaas och i början protesterade även Abdullah son till ’Umar.

Efter att förfrågan om troshed ökade så tog Hussain sin familj och flydde till Mekka som var mindre influerat av Banu Ummayyahs förtryckande makt. När folket i Irak hörde om detta så blev de glada och vägrade även att ge förtryckarna trohetsed. Istället sände dem Hussain tusentals brev där de förklarade kärlek och stöd för att han ska rädda folket och att om Han inte gör det så kommer de vägra be fredagsbönen.
Efter att Hussein fick dessa tusentals brev av alla stora stammar i Irak så beslutade han att skicka sin Kusin Muslim son till Aqeel ibn Abi Taalib (Alis bror) för att undersöka frågan och om folket i Kufa är seriösa eller inte. Den sunnitiske källan Al Tabari berättar att 12 000 personer strömmade till Muslim son till Aqeel för att svära Bay’ah till Hussein son Ali. Dessa 12 000 är olika ledare och bakom varje ledare finns det minst 15 personer bakom, så hela Kufa var mer eller mindre bakom Hussain son till Ali. Muslim son till Aqeel hade aldrig sett en sådan entusiasm och skickade brev till Hussein att tiden är inne och han kan komma till Kufa.

Efter att ryktet började sprida sig skickade Yazeed’Ubaydullah son till Ziyaad till Kufa för att ta över rollen som guvernör. Ubaydullah var då endast 28 år gammal och är känd i både sunnitisk och shiitisk historia för sin grymhet, en tyrann och en person som ”löser” (ironiskt)problem. När Ubaydullah trädde in till Kufa med sina män, vid gryningen så hade han täckt sitt ansikte med vit turban, folket av Kufa trodde det kunde vara Hussain och började ropa As salaamu aleyka ya Ibn rasool Allah, marhaban ‘’FRED VARE ÖVER DIG, O ÄTTLING TILL ALLAAHS SÄNDEBUD’’
Vid de tillfället insåg Ubaydullah att ryktet stämde och jakten på Muslim son till Aqeel började.

Muslim hade gömt sig i huset av en man vid namnet Hani son till Urwah och blev avslöjad av en spion. Hani tillfångatogs av Ubaydullah och torterades pga av sitt ”svek”. Efter att hela händelsen nu har avslöjats så samlade Muslim ibn Aqeel sina män för att belägra slottet av Ubaydullah, av 12 000 män dök endast 4000 män upp, trots det valde Muslim son till Aqeel att fortsätta. Utanför slottet så svek fler stammar Muslim son till Aqeel och historiker berättar att Ubaydullah använde folk från deras egna stammar eller familjemedlemmar för att svika Muslim son Aqeel. I stora massor lämnade folket av Kufa Muslim son till Aqeel och vid Maghrib bönen var det endast 30 män kvar med honom, och till ’Ishaa endast 10, vid detta få antal så valde Muslim son till Aqeel att omgruppera sig och i mörkret av natten så svek dessa 10 män Muslim och han stod till slut ensam kvar, utan skydd, utan någonstans att ta vägen. Det krävdes bara 12 timmar med lite mutor att från 12 000 män till att stå kvar helt ensam, hungrig, törstig utan ett öre.

Ubaydullah lyckades fånga Muslim son till Aqeel och påväg till slottet började Muslim gråta, mannen som höll Muslim son till Aqeel sa, den som begär det du begärt (makt) bör inte gråta. Muslim svarade, vid Gud jag gråter inte över mitt öde, för min död betyder ingenting utan jag gråter över det som kommer inträffa al-Hussein och hans familj. Så dagen av Arafah så dödades Muslim son till Aqeel, son son till Abu Taalib och kusin till al-Hussein, genom att kastas från det högsta taket inför folket, på ett förnedrande sätt. Efter att ha uttalat trosbekännelsen och sagt bett Gud om förlåtelse så var hans sista ord, Åh Allah döm mellan oss och vår folket som övergett oss.

Under tiden är al-Hussein fortfarande på väg till Kufaa och eftersom Ubaydullah vet om detta så har han belägrat staden och låter ingen träda in till staden utan hans kännedom. Ovetandes om Muslim son till Aqeel öde och situationen i Kufaa så deklarerar Hussein i Makkah att han ska ta sig till Kufa. Hussain far med sin familj till Kufa och han hade med sig al-Hassans söner, Aqeels och son till Aqeels söner, Ja’faar och Abdallah son till Ja’faars söner och fler, sammanlagt var dem runt 100 personer med kvinnor och barn. Hussein är nu utanför Irak helt ovetandes och Ubaydullah son till Ziyaad väntar på Husseins ankomst och har som sagt belägrat hela staden.

Väl utanför Irak skickar Hussein två scouter till Kufa och båda tillfångatas och dödas. Till slut når nyheterna till Hussein om situationen i Kufa, att son till Aqeel har dödats, att folket av Kufa har svikit honom och att båda hans scouter har dödats Hussein står nu inför sitt öde, och när familjen av son till Aqeel får veta att deras far och bror har dödats vägrar de vända tillbaka och kräver hämnd för sin far, Husseins familj övertalar honom att, även om folket svek Aqeel så kommer dem aldrig svika dig, du är barn barn till Guds sändebud och son till Ali och Fatimah. Detta övertygade Hussein att fortsätta…

Här kommer en kritiskt skillnad och åsikten av muslimer är att Hussain var övertygad om att han kommer segra. Det var inget självmordsuppdrag utan detta var hans RÄTT och möjligheterna till seger fanns. Muslimer som icke anser att denna tragedi var Husseins öde och det var en historisk tragedi och inget teologisk sådan.Så Hussein fortsatte marschera framåt mot Kufa och väl i platsen av Karbala så möts han av 4000 soldater av son till Ziyaad, i den 3e dagen av Muharram. Befälhavare för denna arme var Umar son till Sa’ad son till Abi Waqqas och väl i Karbala så skickade han ett brev till Hussein med frågan, vad har fört dig hit?

Ubaydullah fick reda detta på detta så skickade han ett arrogant brev till Umar son till Sa’ad där han krävde att Hussein kommer till hans palats och ger trohetsed till Yazeed via honom. Den här 28 årige arroganta tyrannen kräver att barnbarnet till Guds sändebud som är högre i status ska ge trohetsed via hans hand till en förtryckare som Yazeed, när Hussein i första fallet vägrat trohetsed till Yazeed, ska doftande rosen av Profeten nu skaka hand med en tyrann som Yazeed och son till Ziyaad? Givetvis vägrade Hussein detta och vi skulle inte heller förvänta oss något annat av sonen till Ali. Yazeed vägrade ta en diskussion för att få fram rättvisan och krävde antingen trohetsed eller krig! Därefter skickade Yazeed och son till Ziyaad den värsta mannen av alla, en blodtörstig krigsherre vid namnet Shimr son till Thul Djawshin för att säkerställa dessa två alternativ ifall Umar son till Sa’ad inte skulle verkställa detta.


Vi är nu inne i den 9 dagen av Muharram och Shimr befinner sig Karbala och kallar Hussain till trohetsed eller krig, faktum är att många soldater i Ubaydullahs arme hoppade av och vägrade strida mot Profetens barnbarn och ett antal detekterade till och med över till Husseins sida. Hussein vägrade att gå till son till Ziyaad för att svära trohetsed. Vid tiden i Madinah och Makkah när han vägrade ge trohetsed fastän han var i säkerhet, ska vi förvänta oss att Hussein ska ge vika bara för att hans liv står på spel?

Detta är barnbarnet till Guds sändebud från det renaste blodet och son till den modiga Ali al-Karrar. Så den 10:e Muharram började tragedin, vid sidan av Hussein fanns 60-70 män, det renaste blodet och den bästa familjen och följeslagarna och vid andra sidan 3-4000 soldater från Yazeeds arme.
——-
Ali berättar att han besökte Profeten och att han grät, så han frågade vad får dig att gråta oh Guds sändebud? Han svarade Gabriel besökte mig och sa att min Ummah kommer döda Hussein, bredvid Eufrat floden och han visade mig sanden där. Efter att Yazeeds arme dödade Hussains nyfödda barn med ett spjut i halsen, och efter Hussains bror Al-Abbaas fick sina händer, armar fötter och ben avhuggna, efter att kvinnorna blev slagna och flickorna med, så högg dem av Husseins huvud och skickade huvudet till Ubaydullah son Ziyaad på en tallrik som present. När son till Ziyaad fick huvudet så började han peta på huvudet med en pinne på ett barbariskt sätt och sa vulgära saker samtidigt. Närvarande fanns Sahabin Anas ibn Malik som inte stod ut och sa, vid Gud jag har sett Guds sändebud pussa dem läpparna som du nu petar på med din pinne och han sa, det finns ingen som till utseende liknar profeten mer än al-Hussein.

Detta var Hussains kamp för rättvisa, för att aldrig tvingas ge rätten till de som förtrycker folket även om det kostar oss döden! Hussain segrade genom att inte falla på knä för förtryckare, och hellre dö stolt för rättvisan. Därför är det sorgmånad nu 1 Muharram där man minns denna händelse. Människor väljer att sörja på eget sätt, vissa går till överdrift och andra försummar denna händelse. Men det är viktigt att förstå budskapet.
Idag ligger Imam Hussains grav i Karbala, Irak. Varje år åker flera miljoner till hans grav för att besöka den.

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *