Press "Enter" to skip to content

Min far på ryggen

Min far på ryggen

Under ett samtal berättade en far om sina gamla minnen från en barndomsresa som han utförde för femtio år sedan. Tillsammans med sin far följde de med en karavan, med målet riktat på att utföra Vallfärden.

Under färden mellan områdena Afif och Dulm, blev fadern nödig och ville utföra sitt behov med avstånd från karavanen…
Med omsorgsfulla händer hjälpte sonen sin gamle far att ta sig ner från kamelen. Då vände sig fadern mot sin kära son och sade “Fortsätt du med karavanen och jag kommer ikapp er så fort jag blir klar..
Där lämnade sonen sin far bakom sig ihopp om att fadern skulle komma ikapp dem snarast.

Efter en stund, vände sig sonen om och där upptäckte han att avståndet mellan sig och sin far hade utvidgats. Han kunde inte se en skymt av sin far från det avstånd som han befann sig på. Med snabba och okontrollbara ben rusade han mot den plats där han lämnade fadern. Med kärleksfulla händer omfamnade han sin far och bar honom på sin rygg och med snabba steg, sprang sonen mot den gående karavanen.

Dagens far, som var dåtidens son berättar att: medan jag sprang med min far på min rygg, kände jag fuktiga tårar som rann från min fars ögon och landade på mitt ansikte. Då vände jag mitt ansikte mot min far och sade:
Oh far, din tyngd på min rygg är mycket lättare än vad en fjäder är..
Då svarade fadern med en nedstämd ton: 
Detta är inte anledningen till mina rinnande tårar, kära son.. Men på denna plats bar jag min far för många år sedan…

-Det som du odlar idag, kommer du att skörda imorgon💡

//Sara Razzaq Tchekhim

Bli först att kommentera

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *