Varför används i första versen ordet ‘Ahad (Allena) och inte wahed (räkneordet ett)? Och vad betyder as-Samad i vers 2?
Vad gäller första versen: Om det i koranen skulle använts wãhed, det vill säga räkneordet ”ett/en”, då skulle en vidareräkning bli möjlig. Den första versen skulle då lyda så här (ungefär) ”Säg: Han är en Gud”. Om det finns EN gud, då kan en vidareräkning bli möjlig vilket skulle innebära att det kan finnas 2 gudar och så vidare. Om jag skulle gå in i en moské och säga ”det finns en person här” så skulle det inte behöva utesluta att det finns fler än 1, kanske 3. Om jag däremot skulle sagt ”det finns enbart en enda person här och det är Muhammad” då hade det uteslutit att det skulle finnas fler personer än Muhammad. Samma princip gäller här. Genom att den heliga koranen använder ’ahad så utesluter det att det skulle finnas någon som helst Gud än Allaah (swt). Koranen vill eliminera tanken om att det kan finnas andra gudar helt enkelt. ’Ahad leder alltså till att versen blir så här: ” Säg: Han är Allah Allena [Gud den Ende den Unike den Enhetlige]”. Kort sagt kan sägas att ’ahad inte tillåter en vidareräkning.
Vers 2: Allahu alssamad(u). Samad innebär någon som man vänder sig till vid alla olika tänkbara situationer. As-Samad i versen innebär därmed att Gud är den som alla vänder sig till i alla angelägenheter. Versen blir därför ” Allah [Gud] den Oberoende [som allt söker sig till och beror av]”.
Och nu faller det på sin plats att påminna mig själv först, och andra efter, att inte vända sig till någon annan än Allaah (SWT). När vi har problem, när vi möter svårigheter etc så låt oss inte förlita oss på någon person. Vi ska istället förlita oss på Allaah (swt) eftersom det är Han som har allt vi söker. Men, vad händer om man exempelvis behöver låna pengar och det är bara en viss person- låt säg Khadija- som kan låna ut, ska man då inte söka sig till henne? Självklart ska man göra det, men man ska inte >>förlita<< sig på henne. Om jag behöver låna pengar från Khadija, då ska jag be henne om det men jag ska inte förlita mig på henne. Istället måste jag förlita mig på Allaah (swt) för att det är Han som bestämmer om Khadija känner för att låna ut pengar eller inte. Jag måste förlita mig på Allaah (swt) för det är Han som kan hjälpa mig att få pengar av Khadija. Det gäller att alltid ha detta tankesätt under alla andra situationer: vid sjukdom, plugg, jobb, resor med mera. För det är Han (swt), och bara Han, som orsakar saker.
Från föreläsningen: https://youtu.be/vwDDjBzkquc
av MJ
