Under de här dagarna av frjöd och av välsignelse, de här dagarna som är slutet på sorgen över Hussain och Kerbala, sorgen över så många som dog för att rädda islam och början på glädjen över Profeten Muhammeds födelsedag. Under de här dagarna firar Profeten Muhammeds anhängare också Far7at al Zahra.
Under denna dag, firar shiamuslimerna två saker:
1. Fatimat al Zahra, Profetens heliga dotter, sägs ha fått bud av Profeten om sin sons framtida öde vid Kerbala, ett öde han från världens skapelse, var bestämd att möta.
2. På denna dag mördades den elfte Imamen och den tolfte, den väntade Imam al Mahdi, fick sin position som Imam och som Messias.
Farhat al Zahra:
Hussain och hans familj och deras lojala anhängare på 72 män, hade mött sitt öde i Kerbala. Tusentals “shias” hade svikit dem och inte hållit sitt ord om att försvara dem och kämpa för dem. Fem år hade gått och det Ommayyidiska förtrycket kände inga gränser. Folk fängslades, torterades och mördades på öppna gator. Man fördömde och förbannade Profeten Muhammeds släkt. Ommayyiderna var rasistiska araber som såg ner på alla som inte var araber, och de var även kända för att ogilla konvertiter, då detta betydde mindre skatteunderlag och mera delning av byten från krig och ett ansvar för staten att ta hand om dem ifall de behövde hjälp.
En revolt startade fem år efter Hussains död, en revolt som kallades för “Al tawaboon”, de ångerfullas revolt, dessa ångrade att de svek Hussain och tog till vapen för att bekämpa förtrycket. En dag möttes de och Ommayyidernas här och de förlorade slaget. Under tiden släpptes Al Mukhtar (den utvalde) från fängelset, ett fängelse han fått sitta i vid många tillfällen på grund av sitt stöd för Hussain och dennes familj.
Al Mukhtar startade en hämndaktion utan dess like. Inom loppet av några få år tog han hämnd på alla som hade deltagit i mördandet av Hussain och dennes familj. Samma personer som hade skjutit ihjäl Hussains son al Asghar, med en pil genom halsen, fick se en hämndfull Mukhtar, som dödade dem och skickade bud om deras död till den fjärde Imamen Ali ibn al Hussain, son till Hussain.
Till slut hade han lyckats döda alla som hade deltagit eller hjälpt till i mördandet av Hussain och hans släktingar, enligt vissa källor var det 18 000.
Då, enligt shiamuslimsk tro, gladdes Fatimah, dotter till Profeten och mor till Hussain, över att man äntligen tog hämnd på de brottslingar som hade mördat hennes son.
Farha är glädje och Zahra är Fatimah al Zahra, Muhammeds dotter.
Idag gratulerar jag alla shias till denna dag, en dag som visar, what goes around comes around. Shia Zindebad!!