Ommayyiderna roffade åt sig makten och hatade Profeten saw och dennes heliga familj, Ahlul Bayt. Här kommer en kortare beskrivning av de åren.
Förföljelser under Ommayyiderna
Marwan och hans son Abdul Melik begick stora illdåd mot shiiterna och Ahlul Bayt åren 64 och 85 Hijra. När Yazid dog, blev det kaotiskt i det Ommayyidiska riket. Marwan hade skickats i exil av Profeten saw, hade fått komma tillbaka av den förste kalifen Abu Bakr, och han tog över makten nu. Hans kalifat erkänns inte ens av sunniterna.
Han härskade i mindre än 1 år och sedan dog han, han hade valt ut sin son Abdul Malik som sin efterträdare. Så Abu Sufiyans dröm hade besannats och för nästan ett århundrade, härskade Ommayyiderna, genom att rulla kungatronen mellan varandra.
Marwan styrde över Syrien och Palestina enbart men efter att Mohammad bin Abu Bakr mördades, så kom även Egypten i hans ägo. Ökända svin som Ubaidallah bin Ziyad, Umar bin Saad, Hussain bin Numair och Shimir bin thil Joushan, arbetade för honom och hans rike. Abdul Malik bin Marwan härskade i 21 år och dessa år var fyllda av förtryck och förföljelse.
Om en person bara misstänktes ha sympatier för Ahlul Bayt, så fängslades han/hon, skickades i exil eller mördades.
Muawiya hade fängslat ett stort antal shiiter, vänner till Profeten saw och Imam Ali a.s, enbart för att de älskade Imam Ali a.s. Män som Hujr ibn al Adi, mördades med sina anhängare på hemska sätt.
När Yazid dog, så blev det kaos i landet och många av dessa shiiter släpptes fria. Många av dem deltog i al Tawabeen rörelsen, en rörelse med runt 4000 shiiter, som pga olika anledningar, inte kunnat delta i Imam al Hussains a.s kamp i Kerbala, så de kämpade mot en överväldigande arme skickad från Syrien. Efter tre dagar, segrade Ommayyiderna och ett fåtal av dessa shiiter överlevde slakten.
Ubaidallah bin Ziyad och Hussain bin Numair, döadades av shiiternas stora hjälte och hämnare – Al Mokhtar al Thaqafi, när han skickade sin härförare Ibrahim bin Malik al Ashtar för att döda alla som deltog i mordet på al Hussain a.s.
Abdul Malik utnämnde då en av de stora massmördarna i historien – Al Hajjaj bin YOusef al Thaqafi, som ståthållare över Irak. Han utnämnde många fler som ståthållare över resten av de muslimska områdena men just al Hajjaj var ökänd, värre än alla andra. (Masa’ibush Shia, vol. 4 p.50 quoting Allama Kamaluddin ad-Dimyari’s Hayatul Haiwan, vol. 1p. 55.)
För att förstå vem al Hajjaj var: En dag gick han upp på minbar och frågade de bedjanden:
”Vem ger er ert dagliga bröd? Kalifen eller Allahs Profet?”
Sådan kufr, spred han, sådant hat hade han.
Han avskydde Profeten saw, han avskydde Medina och Meckas befolkning, han var det onda personifierad, han brukade säga:
”Hade inte jag varit tvungen att hålla mig pga politiska nödvändigheter, av kalifen Abdul Malik bin Marwan, så hade jag dödat allt folk i Mecka och Medina och låtit deras kroppar sättas in i säckar av åsneskinn, för dessa människor avskyr kalifen och är avundsjuka på hans överflöd.”
År 72 Hijra, skickade Abdul Malik, Al Hajjaj med en armé på två tusen syrier för att betvinga Abdullah bin al Zubair, som härskade över Mecka och Medina. Al Hajjaj skrev till kalifen och bad honom om tillåtelse att angripa Kaaban och kalifen tillät det. Abdullah bin al Zubair dödades.
Al Hajjaj mördade en betjänt till Imam Ali a.s vid namn Hamadan, han brukade kalla till bönen. Han mördade även Qambar, ännu en betjänt till imam Ali a.s och han högg av huvudet på Kumail bin Ziyad, som vi fick vår dua Kumail ifrån, en nära vän till Imam Ali a.s, han mördade även Umar bin ad Dhabbi, en gammal man på 90 år.
Han lät piska Utba bin Saad, för att han vägrade förbanna/svära åt Imam ali a.s.
Som guvernör under Abdul Malik, som varade i 11 år och 9 år under al Waleed bin Abdul Malik, så lär al Hajjah ha mördat över 120 000 shiiter i Kufa och Basrah alene.
När al Hajjaj dog, släpptes 30 000 män och 20 000 kvinnor fria, bara i Kufa och Basra, alla var fängslade av denna tyrann. Abu Sadiq Sulaym bin Qais al Hilali var en följeslagare till Profeten saw, och av fem imamer; Imam Ali, Imam Hasssan, Imam Hussain, Imam Zain al Abidin och Imam Muhammed al Baqir, a.s på dem alla. När al Hajjaj blev guvernör över Irak, befallde han att Sulaym skulle arresteras. Sulaym flydde och gömde sig på olika platser och han led hårt och dog i exil. Hans bok, Kitab Sulaym Bin Qays, ger oss en inblick i händelserna efter år 11 Hijra.
Saeed bin al Mussayyab var en känd följeslagare till Imam Ali a.s, Abdul Malik bin Marwan, ville gifta sig med Saeeds vackra dotter, Saeed vägrade och gifte bort henne med en fattig ung man istället. Abdul Malik beordrade då att man skulle piska Saeed 30 gånger, för han vägrade erkänna honom som kalif. Den gamle mannen dog år 94 Hijra.
År 94 Hijra, mördade al Hajjaj en man vid namn Saeed bin Jubeir, en vän till Imam Ali a.s, Saeed förbannade al Hajjaj och inom några månader, besannades förbannelsen och al Hajjaj dog en hemsk död.
År 95 Hijra, lät Al Waleed bin Abdul Malik, förgifta Imam Zain al Abidin a.s, det var 25 Muharram.
Sulayman bin Abdul Malik efterträdde Al Waleed till kalifatet, han släppte fri 300 000 fångar, kvinnor och män, som hade fängslats av al Hajjaj och det var inte för han älskade shiiterna, men det var för att fångarna kostade staten mycket pengar i form av mat och fångväktare. Sulayman lät förgifta Abdullah bin Muhammad bin Ali bin Abi Talib.
Hisham efterträdde sin bror Sulayman och dog år 125 Hijra. Han lät förgifta Imam Muhammed al Baqir a.s, och Abul Hassan Zaid bin Ali (Imamens bror). Han raserade Al Kumait al Asadis hus och högg av dennes tunga, en känd poet som skrev hyllningar till Ahlul Bayt.
Haleef al Quran Abul Hussain Zaid bin Ali bin al Hussain, mördades, med 313 av dennes anhängare, av en armé som leddes av Yousuf bin Umar, på kalifen Hisham bin Abdul Maliks order. Hans anhängare blev senare kända som Zaydi shiiterna, de som tror på 5 imamer. Han hängde sedan upp Zaids kropp vid ingången till Kufa. Kroppen var kvar där i 5 år, en väldoftand doft kom från kroppen. Allah skickade fåglar som byggde ett bo vid Zaid bin Alis kropp, för att skydda hans kön. Det här skedd år 121 Hijra. Muhammad bin Ali al Kufa mördades året efter.
När Al Waleed bin Yazid bin Abdul Malik blev kung, så försökte han fängsla Yahya bin Zaid, som stod emot 10 000 soldater, med enbart 70 anhängare. Zaid och dennes anhängare blev martyrer. Zaids huvud kapades av och skickads till kalifen, och hans kropp hängdes upp vid ingången till Jurjan i ett år. Khushkhash al Azdi, som flydde döden vid slaget, togs till Nasiruddin Sayyar. Al Azdis händer och fötter kapades av först och sedan blev han martyr.
http://www.coiradio.com/library/library/pro_ahl/imam03_husain/the_hidden_truth/43.htm