En artikel av en muslimsk kvinna, om hur Ramadan håller på att bli till en kulturell högtid. En högtid där människor tittar på såpor på kvällarna, träffas, dansar, sjunger och äter sig så mätta att de går upp i vikt på Ramadan istället för att gå ner.
Artikeln tar upp hur andra religiösa högtider förlorat sin religiösitet och blivit till fester och sammankomster där högtiderna förlorat dess ursprungliga mening. Texten belyser det jag också lagt märke till, hur folk glömmer bort de fattiga; man glömmer bort att be extra, att läsa Koranen extra, att vara vänligare. Jag förundras över dem som sover bort dagen och inte vill “känna” Ramadans tester och härlighet.
Artikeln är på engelska men väl värd att läsa, den bekräftar många av de saker vi sett på sistone. Man tar även upp att det några år sedan bestämdes av Tunisiens president att man skulle sluta fasta under Ramadan, då man ansåg att det var en kulturell sed och inte en religiös längre.
Vill vi som muslimer verkligen titta tillbaka på Ramadan och minnas den som en kommersiell högtid? En högtid där folk blev tjockare, köpte extra fina kläder för att skryta om sin rikedom och att man anordnade iftar (avslut på fastan på kvällen) för att skryta om sin rikedom? (Några fall togs upp där man bjöd folk till iftar och efter iftaren så skröt man om hur mycket man hade lagt ut).
39 kommentarer