Imam Ali al Hadi (a.s) var son till den nionde av Gud utvalde Imamen, Imam Muhammed al Jawad (a.s). Han föddes i Saraya, år 828. Saraya låg utanför Medina och sägs ha först bebotts av Imam Musa al Kadhim (a.s), den sjunde Imamen. År 836, vid åtta års ålder, mördades Imam al Jawad (a.s), blott 25 år gammal och Imam Ali al Hadi (a.s) blev därmed den tionde Imamen. Eftersom Imam al Jawad (a.s) hade blivit Imam vid mycket ung ålder så ifrågasatte ingen att al Hadi (a.s) skulle vara Imam vid blotta åtta års ålder.

Det 33 åriga Imamatet av Imam Ali al Hadi (a.s) var ett av de längsta Imamater och under den tiden fick han leva under kalifer som, Mutasim bin Harun(som mördade al Jawad a.s), Wathiq bin Mutasim, Mutawakkil bin Mutasim, Muntasir bin Mutawakkil, Mustain och Mutaaz bin Mutawakkil.

Mutasim, som hade mördat Imamens (a.s) fader, ville lösa problemet med Imamerna, en gång för alla. Han tänkte att al Hadi (a.s) var ung och bästa hade varit att få honom upplärd hos en trogen abbassidisk lärd. På det viset kunde man slå flera flugor med en smäll.

Man vände bort shiamuslimerna från Imamen
Man fick den unga ”pojken” att lämna shiaislam och bli en sunnimuslimsk troende
Man fick kontroll på pojken och vem han träffade och inte träffade

Så Mutasim såg till att Imamen (a.s) skulle bli skolad av en känd sunnitisk jurist vid namn al Junaidi. När al Junaidi tog på sig uppgiften, så märkte han att denna unge pojke besatt oerhörda kunskaper. Så när Kalifens representanter kom förbi och undrade hur det gick för den Hashemitiska slaven, fick de ett ilsket svar:

”Kalla inte honom för Hashemitisk slav, för han är ingen slav, men ledare för Banu Hashim. Jag svär vid Allah, även då han är ung, är han mera kunnig än jag. Folk tror att det är jag som lär upp honom, men sanningen är den att det är han som lär upp mig. Jag svär vid Allah! Han är inte bara en Hafiz (kan Koranen utantill) av den heliga Koranen, men besitter även dess kunskaper. För att vara rak på sak, han är den bäste av de bästa på hela jorden.”.

Det sägs att al Junaidi blev en trogen shiamuslim efter sitt möte med Imamen (a.s).

Al Mutawakkil

Al Wathiq bin Mutasim, levde ett liv i stor synd och var upptagen med haremskvinnorna och med alkohol. Detta ledde till att Imamen och hans shiamuslimer, kunde leva sina liv i stor frihet. Under denna period bosatte sig många ättlingar till Ahlul Bayt (a.s) i Samarra, Abbassidernas dåvarande huvudstad. På den tiden hette staden Surra man Raa (den som ser den gläds) och är känd idag som Samarra. Efter al Wathiq kom dock hans broder till makten, Al Mutawakkil. Al Mutawakkil ansågs vara en stor nasibi, en stor shiahatare som avskydde Ahlul Bayt (a.s). Han räknas i historieböckerna till en av de värsta fienderna till Ahlul Bayt (a.s) och deras följare. Även den kände sunni historieskrivaren Al Dhahabi skrev om al Mutawakkils hat för Ahlul Bayt (a.s).

För att motverka Shiaislam, valde al Mutawakkil att stötta och stödja Shafiiskolan, samtidigt som han ökade pressen på Ahlul Bayt (a.s) och förföljelsen av Shiamuslimerna. Hans hat för Ahlul Bayt (a.s) ledde till att han lät sina trupper demolera Imam al Husseins (a.s) helgedom och att omkringliggande marker skulle omvandlas till åkerjord, så inget skulle vara kvar av Imamens (a.s) grav. När Shiamuslimerna ändå fortsatte besöka Kerbala, så försökte Kalifen att översvämma graven. Det sägs att vattnet kom till Imam Husseins (a.s) heliga grav men rörde sig därifrån och därmed fick vattnet där namnet al Haaer (den villrådiga).

Allt detta gjordes för att Shiamuslimerna skulle sluta besöka Imamens (a.s) helgedom. Dessa försök att förinta Imam al Husseins (a.s) grav, ledde till upplopp och revolter. Folket, Shiamuslimer som Sunnimuslimer, vördade Imamen (a.s) högt. Kalifen lät tortera besökarna av Imam al Hussein (a.s). Man högg av händerna på besökarna, om man inte mördade dem, ändå fortsatte människorna besöka Imamen. Det sägs att Kalifen försökte förstöra Imamens helgedom 17 olika gånger. Kalifen valde då att tvinga Ali al Naqi (a.s) att bege sig från Medina till Samarra. När Imamen kom till Samaraa fick han bo i Khaan al Saaliq. En samlingsplats för de eländiga. Så en plats som han fick befinna sig i, för att man skulle håna och förnedra honom. Tänk er att någon tvingar er komma till en helt främmande stad och sedan fick man dig stanna i stadens utkanter och vänta på när du fick komma till palatset. Efter detta fick Imamen (a.s) bo i ett hus nära trupp förläggningen. Otaliga personer spionerade på Imamen (a.s). Allt det här gjordes för att förnedra och förödmjuka Imamen (a.s).

Al Mutawakkil sägs ha anlitat en lärare åt sina barn vid namn Ibn al Sikit. Ibn al Sikit var en mycket kunnig lärd men även en Shiamuslim. En dag fick han frågan vilka han tyckte var bättre, Imam al Hassan (a.s) och al Hussein (a.s), söner till Ali (a.s) eller Kalifens söner. Ibn Sikit kunde inte hålla sig och svarade: Qanbar, Alis (a.s) tjänare är bättre än dina söner. Ibn Sikit torterades och korsfästes för sin ärlighet.

En dag kom Kalifens son Muntasir till Imamen (a.s) och frågade honom vad är straffet för den person som angriper Profetens (saw) dotter Fatima (a.s)? Imamen (a.s) sa, att detta ska straffas med döden. Muntasir sade då, även om det är ens egen far? Al Hadi (a.s) svarade då att den som mördar sin fader får ett kort liv. Muntasir sägs ha utbrustit då att om han bara levde en dag efter detta, kommer han straffa sin fader för detta hemska illdåd.

Kaliferna försökte vid flera tillfällen mörda Imamen (a.s). Al Mutawakkil fick en dag en böld och läkarna kunde inte få bort den. Fatah bin Khaqan, Kalifens Vizir valde då att vända sig till Imam al Hadi (a.s). Imamen (a.s) gav ett botemedel som fick bölden att läka. Kalifens moder blev så glad, att hon skickade en stor summa pengar till Imamen (a.s). Al Hadi (a.s) valde inte att öppna börsen med pengar och gömde pengarna, med Kalifens moders sigill på i sitt hus. Återigen gick rykten om att Imamen (a.s) var aktiv i att sprida rebelliska tankar mot Kalifen.

Kalifens soldater genomsökte Imamens (a.s) hus och hittade börsen med pengar. Imamen (a.s) visade dem Kalifmoderns sigill och förklarade att pengarna inte var för att sprida hat mot Kalifen men ett tack för al Hadis (a.s) hjälp att rädda Kalifens liv.

En dag kom al Mutawakkil på idén att skämma ut Imamen (a.s). Han befallde sina män att inte lyfta upp draperierna i palatset och inte heller öppna portarna för Imamen (a.s). Tanken var att massorna såg på Imamen (a.s) som om han vore en vanlig man.

En dag kom en tjänare till Kalifen och sade upphetsad att vart än Imamen (a.s) än gick, så öppnade dörrar och portar sig för honom. Ridåerna i palatset lyftes och gick ned, som styrda av en osynlig hand. Denna nyhet hade spridit sig och folket i palatset har börjat viska om den höga statusen som Imamen besatt. Han måste vara älskad av Allah om allt detta hände.

Al Mutawakkil insåg att om detta fortgick så skulle hans planer grusas. Han befallde omedelbart att man skulle återgå till att tjänarna öppnade dörrarna och drog upp ridåerna när Imamen (a.s) kom till palatset.

Kalifen brukade håna Imam al Hadi (a.s) med hjälp av sin gycklare. Som häcklade Imamen Al Hadi (a.s) och även Imam Ali (a.s) genom att han hånade hans gångstil eller hans tal. Muntasir mådde inte bra av dessa hån och brukade säga åt sin fader att han borde respektera sina kusiner och inte låta dem vanhedras på det viset.

Kort tid efter detta attackerade Muntasir och hans turkiska trupper Kalifen, som var i ett möte med sin Vizir och de hade druckit alkohol. Det sägs att de styckades i småbitar och att deras kött blandades med alkoholen i muggarna.

Muntasir gav Ahlul Bayt (a.s) och deras anhängare tillbaka sina egendomar, tog bort förtrycket mot dem och även gav tillbaka Fadak, Fatimas (a.s) land som hade gång på gång tagits ifrån Ahlul Bayt (a.s). Tyvärr inföll vad Muntasir hade fått höra och hans livsspann var kort efter mordet på sin fader. Han dog bara sex månader efter att han hade mördat sin fader.

Mustain kom till makten och han förtryckte Ahlul Bayt (a.s) och Shiamuslimerna återigen. Kort tid efteråt dock, gick hans turkiska trupper och valde i hans ställe Mutaaz bin Mutawakkil, som de fritog från fängelset. Mustain mördades och Mutaaz blev ny Kalif.

Det var Mutaaz som lät mörda Imamen (a.s).

Från Imam Ali al Hadi (a.s) fick vi den kända Ziyaret al Jamiaa

Mutazilla mot Asheri konflikten

Under de olika kaliferna såg man en konflikt som hade tagit många till fängelsehålorna och till tortyrdöden. Al Mihna hade pågått under de olika kaliferna. Mihna startades av kalifen al Mamun. Al Mihna var den muslimska världens version av inkvisition. Al Mamun såg till att de lärda som inte följde Mutazillagrenen, de skulle torteras, fängslas eller rent av mördas. Mutazilla hade en konflikt med vanliga sunnis i frågan om ifall Koranen var skapad eller evig.

Dessa konflikter var ett sätt att skapa en enhetlig religion men samtidigt göra sig av med kritiska lärda.

Beroende på vem som hade makten, ändrades maktbalansen och bara några år senare var det då istället Mutazilla som mördades och fördrevs. Det var även det som ledde till att Mutazillagrenen dog ut.

Younes Naqqash och ringen

En dag kom Younes Naqqash, en känd ringmakare till Imamen (a.s) och var skräckslagen. Han hade fått i uppdrag av en av de turkiska krigsherrarna att gravera en ring. I samband med detta så gick stenen han hade fått i uppdrag att jobba på, i två bitar. Nu var han rädd att den turkiske krigsherren skulle skada honom och hans familj. Imamen böjde sitt huvud, höjde det och sa då till Younes att han hade bett åt honom och ringmakaren skulle bege sig hem, för inget ont kommer drabba dig eller din familj. Tvärtom, du kommer bli belönad för vad som hände med stenen.

Dagen efter begav sig Younes till krigsherren, hans ben skakade av fruktan. När krigsherren kom för att möta Younes, så sa han till honom att två av hans tjänarinnor hade blivit osams gällande stenen och ringen. Därmed behövde krigsherren två likadana ringar, så att krigsherrens älskarinnor inte skulle bråka med varandra. Så krigsherren befallde att Younes skulle göra två likadana ringar. Han skulle bli rikligt belönad om han lyckades.

Imam al Hadi a.s och respekt för de lärda

Under den tionden Imamens, Imam Hadi (a.s), tid, fanns det en stor shiitisk lärd. En gång kom en Nasibi (hatfyllda mot Ahlul Bayt a.s) och hade en diskussion med den lärde, den lärde vann diskussionen med hjälp av Koranen och Haditherna.

En dag kom den lärde att befinna sig i ett möte, med mestadels shiamuslimer och medlemmar av Banu Hashim; Imam al Hadi (a.s) var också närvarande. I mitten av mötet, satt Imam Al Hadi (a.s), och på stället fanns en stor kudde. När Imam al Hadi (a.s) såg den lärde, ställde han sig upp från sin plats och bad den lärde att komma fram och sätta sig bredvid honom, på kudden.

En äldre man från Banu Hashim, ogillade detta, så han klagade och sa:

”Oh Profeten Muhammeds (saw), son! Hur kan du ge företräde till en vanlig man, över en Sayyid (ättling till Profeten saw), som tillhör Abu Talibs och Abbas ättlingar?”

När Imam Hadi (a.s) hörde detta, blev han mycket irriterad på den gamle mannen och tog upp flera verser från Koranen, som bevisade att de lärda har företräde och överhöghet över alla andra.

Sedan frågade Imam Hadi (a.s) de församlade: ”Tror ni på Allahs ord, i den heliga Koranen?”

Alla sa ja. Sedan sa Imamen (a.s): ”Har inte Allah sagt: ”Allah kommer resa dem som har tro och dem som har givits kunskap till en högre nivå? Koranen 58:11.

Så vet, såsom Allah älskar en troende, över en icke troende, så älskar Han en troende med kunskap över en troende utan kunskap. Så säg mig, har inte Allah även sagt:

”Oh Muhammed: Kan de som vet och de som inte vet, vara jämställda? Sannerligen kan enbart de män med förståelse ta i beaktning? Koranen 39:9

Så varför försöker ni stoppa mig från att ge företräde åt den som Allah gett företräde? Denna lärd har använt sina kunskaper, som Allah har välsignat honom med och förintat vår fiende med dem. Detta dåd är bättre än alla familjeband och anhörighet i mina ögon.”

Imamens kunskaper om det dolda

En av Imamens (a.s) anhängare kom från Irak till Medina och besökte Imamen (a.s). Imamen (a.s) frågade om kalifen al Wasiq. Mannen svarade att när han lämnade Irak, så mådde al Wasiq bra. Imamen (a.s) frågade då om Jafar (framtida Mutawakkil). Mannen svarade, åh Jafar ruttnar i fängelsehålorna. Imamen frågade om Ibn al Zayyat,viziren. Mannen svarade att han var andra högsta makthavaren i landet. Imamen (a.s) sade då att Allahs vilja kommer ske och sade då att Wasiq är sart död och att Jafar snart är Kalif och att Ibn al Zayyat, som hatades av al Mutawakkil, också kommer vara död snart. Mannen berättar att såsom Imamen (a.s) hade förutspått, skedde det.

Den falska Zainab

Under Mutawakkils styre, så kom en kvinna fram som menade att hon var Zainb (a.s), Fatimas (a.s) dotter. Man sade till henne, att det gått många årtionden sedan Zainab (a.s) levde och du ser ung ut. Hur kom det sig? Kvinnan svarade att Profeten (saw) hade lagt sin hand på hennes huvud och bett för att hon ska vara evigt ung. Så varje gång jag blir 40 år gammal, blir jag ung igen.

Mutawakkil kallade till sig alla kunniga för att rådfråga dem om denna kvinna. Alla hävdade att hon ljög. Mutawakkil sade, att han visste hon ljög, men hur ska man kunna bevisa det? Ingen kunde hjälpa honom men rådde honom att kalla till sig Imam Ali al Hadi (a.s).

Imamen (a.s) kallades till hovet och när han fick reda påvad den falska Zainab hade sagt, så rådde han att hon skulle sättas i en bur fylld med lejon. Imamen (a.s) sade, lejon rör inte Fatimas (a.s) barn och äter inte av deras kött. När kvinnan hörde detta, vände hon på det som sades och sade, att den mannen (Imam al Hadi a.s) skulle själv in i buren för att bevisa vad han hävdade.

Imamen (a.s) gick in i buren och satte sig bland de hungriga lejonen. Inte bara var lejonen lugna, nej de valde även att stryka sig mot al Hadi (a.s). Imamen strök över deras kroppar och alla som bevittnade detta blev förstummade. Imamen även sa åt lejonen att sätta sig i en viss hörna och lejonen lydde.

Imam al Hadi (a.s) gick ut ur buren och då sa al Mutawakkil att den falska Zainab skulle bege sig in i buren. Kvinnan var skräckslagen och började gråta. Hon erkände att hon var dotter till en viss person och att hon hade hittat på allting.

Imam al Hadi (a.s) förklarar Maal al Katheer från Koranen

En gång förgiftades Abbassidernas kalif, Al Mutawakkil, så han gav ett löfte:

”Ifall jag återhämtar mig, så kommer jag spendera Maal al Katheer, för Allahs skull.”

Maal al katheer betyder mycket pengar, men al Mutawakkil specifierade inte hur mycket det skulle vara som han skulle spendera. När han till slut återhämtade sig, så kallade kalifen på sina rådgivare och de lärda, han berättade om sitt löfte till Allah och ville ha svar av dem på hur mycket han skulle betala. Han fick olika svar, en sa betala 1000 dirham, en annan sa, han borde betala 10.000 dirham och den tredje sa betala 100.000 dirham. Kalifen var förvirrad och visste inte vems svar han skulle lyssna på.

En av ämbetsmännen på hovet, hette Hassan som sa:

”Åh Al Mutawakkil! Om du tillåter mig, så ska jag skaffa fram rätt svar åt dig.”

Kalifen svarade: ”Okey, gå skaffa fram rätt svar, om det tillfredsställer mig, så får du en gåva på 10.000 dirham, om inte, så kommer jag låta dig bli piskad.”

Hassan kom till den 10:de imamen, Al Hadi (a.s), som var under husarrest på den tiden. När Imamen (a.s) såg Hassan, sade han: ”Du kom för att fråga mig om Maal al Katheer. Gå och säg till al Mutawakkil att det är 80 dirham.”

När kalifen hörde detta, ville han ha bevis. Imam al Hadi (a.s) sa till Hassan:

”Allah säger i den heliga Koranen till sin Profet Muhammed saw: Allah gav dig seger på många platser i Koranen 9:25, när vi räknade platserna var de 80 till antalet. Därmed visar det här att Katheer, är 80.”

När Mutawakkil hörde detta, var han nöjd och tacksam, som lovat gav han Hassan 10 000 dirham.

Imamens (a.s) skuld till beduinaraben

Ali ibn Isa al Arbili återberättar att Imam al Hadi (a.s) lämnade Surra man Raa och begav sig till en by för att fullborda några ärenden. En beduinarab sökte upp Imamen (a.s) och sade till Ali al Hadi (a.s), att han var en anhängare till Ali ibn Abi Talib (shiamuslim). Mannen berättade vidare att han var svårt skuldsatt och inte kunde lösa sina problem. Jag fann mig tvungen att söka upp dig för att be dig om hjälp, min Imam (a.s).

Imamen (a.s) sade, ge inte upp hoppet. Mannen fick övernatta hos Imamen (a.s) och dagen efter sade al Hadi (a.s) till mannen att han måste lyda sin Imam till punkt och pricka. Imamen (a.s) skrev ett skuldebrev. I skuldebrevet stod det att al Hadi (a.s) var skyldig mannen ett stort belopp och Imamen uppmanade mannen att dagen efter vid middagstid, söka upp honom, på Samaras marknad och med hårda ord uppmana Imamen (a.s) att betala sin skuld. Att han inte orkar vänta på Imamen (a.s) längre utan kräver pengarna som Imamen (a.s) är skyldig.

Dagen efter, befann sig al Hadi (a.s) bland handelsmän och kalifens närmaste män på marknaden. Beduinaraben gjorde som han blev tillsagd och konfronterade Imamen (a.s). Imam al Hadi (a.s) försökte tala lugnt med mannen och bad honom han tålamod. Mannen vägrade dock utan fortsatte kräva ”sina pengar”.

När al Mutawakkil blev informerad om detta, så skickade han ett belopp, tre gånger så mycket som beduinaraben behövde och hade hoppats på. Imamen (a.s) bad mannen att betala av sina skulder och ta resten för att lägga dem på sin familj.

Den välsignade shiamuslimen i Isfahan

I Isfahan, Iran, levde en shiamuslim som hette Abd al Rahman. Man frågade honom:

”Varför i denna tidsålder, tror du på Ali al Naqis (a.s) Imamat?”

Han svarade: ”Jag har sett något, som gjort Imamens (a.s) ledarskap obligatoriskt för mig, jag kan säga jag var en fattig man. Jag hade kommit i kläm med folket i Isfahan, så de skickade mig till den abbassidiske Kalifen al Mutawakkils hov, för att han ska döma mig.

Vi befann oss i al Mutawakkils hov, när ordern om att kalla Ali al Hadi (a.s) utfärdades. Jag frågade de som befann sig i hovet, vem denne man var. De sade han var en Alawi och rafida (shiamuslimerna) trodde på hans Imamat. Mutawakkil kanske kallade honom till sig, för att mörda honom.

Jag bestämde mig för att inte lämna platsen för att se hur han såg ut. Slutligen när Imamen (a.s) kom på en häst, medan folk stod på båda sidor av vägen, tittade jag på honom. Det ögonblick jag såg honom, började jag älska honom och sade: Må Allah skydda honom från al Mutawakkils ondska.

Han tittade enbart på sin hästs man, utan att vända sig till höger eller vänster. Jag fortsatte be för honom. När han passerade mig, vände han sitt heliga huvud mot mig och sade: Allah har besvarat din förbön, förlängt ditt liv och kommer välsigna dig med stora rikedomar och många barn.

När jag hörde detta, började jag skaka och föll ihop bland mina vänner, de frågade vad är det med dig? Jag sade, bara en välsignelse och inget mera. Jag återvände till Isfahan.

Allah gav mig sådana rikedomar, att utöver det jag har utanför mitt hus, har jag tillgångar värda flera tusen dirham i mitt hem. Jag är välsignad med tio barn, jag är nu 70 år gammal, tron på Imamatet av denna vördade Imam, som visste vad som försiggick i mitt huvud och vars förbön gällande mig Allah besvarade.”[1]

När Mutawakkil bjöd Imamen (a.s) på alkohol

En dag när al Mutawakkil festade och var full, skickade han ut sina soldater för att häkta Imam al Hadi (a.s). Al Mutawakkils spioner, hade rapporterat att Imamen (a.s) planerade ett uppror. Imamens (a.s) hus genmsöktes och man hittade inget av värde, ändock tog man Imamen (a.s) till Kalifens hov.

Den festande Mutawakkil insåg misstaget men ville förnedra Imamen (a.s) så han bjöd honom på alkohol. Imamen (a.s) sade, att han kött och blod aldrig rört eller kommer röra förbjudna ting.

Al Mutawakkil uppmanade Imamen (a.s) att läsa upp en dikt. Imamen (a.s) ursäktade sig med att säga att han inte har för vana att läsa upp dikter. Kalifen vägrade ge med sig och då sade Imamen (a.s) detta mycket kända stycket:

“They stayed on the beds of mountains, while guarded –

– by the overpowering (ones) among men. Yet these beds did not save them

And they were brought down – after glory – from their fortresses…

Then they were deposited into holes. What terrible (places to) stay!

A screaming caller yelled out to them after they were buried:

‘Where are the beds, the crowns, and the wardrobes?’

‘Where are those faces that used to be pampered –

– before them, veils and wreaths were drawn down?’

The grave then spoke out on their behalf as (the screaming caller) asked them:

‘Those faces…are what worms fight over (now)’

So long did they eat – for a time – and (for) so (long) they did drink…

But – after having eaten for so long – they are now being eaten

And for so long, they built houses to guard them…

But they departed the houses, the families, and moved on

And for so long, they treasured wealth and saved it…

But they left it behind for their enemies, and traveled on

Their homes have become neglected wasteland…

As the (original) inhabitants have gone to the graves”

Orden fick tyrannen att brista ut i tårar. Han beordrade att Imamen (a.s) skulle föras hem med största respekten och gav honom även en summa pengar.

Dikten tog upp hur vissa människor på jorden, levde i synd och i högfärdighet. Sedan skulle de alla begravas för ingen kunde stoppa döden. Sedan skulle man höra Allahs änglars röster som löd: ”Vart har kronan, rikedomarna och makten försvunnit? Vart har dessa ansikten, som hyllades, målades och förskönades, nu tagit vägen? Graven gjorde dem alla anonyma och deras ansikten blev till mat för larver och insekter. Ena dagen åt de och drack de vad de behagade men idag är de själva mat för djuren….

Imamens (a.s) martyrdöd

Blott 42 år gammal, år 868, 3:e Rajab, mördades vår förtryckte Imam. Kalifen Mutaz lyckades till slut mörda honom. Inte nog med att han var förtryckt under sitt liv, nej hans helgedom attackerades av terrorister både år 2006 och 2007. Det fick bägaren att rinna över för många shiamuslimer, som i några år fick utstå terrorattacker. Det sekteristiska våldet som uppstod efter attackerna kostade många tiotusen människor livet. I samma helgedom finns även hans sons, Hassan al Askaris (a.s) grav och Imam al Hadis (a.s) syster, Hakima Khatuns grav.

Imamens studenter och nära anhängare

Det vi såg från den sjätte Imamen och framåt, var att man allt mera förlitade sig på ”Wekelaa” systemet. Det kan liknas vid vår Marja system av idag. Imamerna hade valt ut sina representanter, dessa tog emot sadaqa, khums, zakat med mera. Ju närmare tiden för den 12:e Imamens (a.s) tid, desto mera utbrett blev detta system. Här tar vi upp några av de nära studenterna av Imamen.

Abdul Azim Hasasni: Var en av de kunniga på sin tid. Imamen (a.s) brukade uppmana sina anhängare att ifall de kom på en svår fiqh fråga, så skulle de vända sig till Abdul Azim al Hassani. Abdul Azim var en person som jagades av makthavarna och han kände sig ofta tvungen att gömma sig och fly till andra städer. Han var ättling till Imam al Hassan (a.s).
Hassan ibna Saeed Ahwazi: Var en följeslagare till Imamerna al Ridha (a.s), Jawad (a.s) och al Hadi (a.s). Han återberättade många hadither från dem alla. I början levde han i Kufa men lämnade med sina bröder staden och begav sig till först Ahwaz och sedan till Qom. Han författade 30 tal böcker gällande juridik och islamisk etik och moral. Våra stora giganter, Allamah Majlisi och Allamah Hilli hyllade honom starkt.
Fadhl bin Shazan Nishapuri: En kunnig och stark talare. Han skrev ett stort antal böcker. Vissa hävdar han srkev över 180 böcker. När Imam al Hadi (a.s) mördades, blev han en följeslagare till Hassan al Askari (a.s). Eftersom han förföljdes p g a att han var shiamuslim fick han fly från stad till stad.

Sayyid Muhammed ibn al Hadi (a.s) – Dujails lejon

Sayyid Muhammed son till Ali al Hadi (a.s) var en person känd för sin värdighet, god karaktär, tro, rättfärdighet och dygdighet. Det fanns shiamuslimer på den tiden, som trodde att han skulle vara nästkommande Imam. En grupp lämnade även majoriteten av shiamuslimer, när al Hadi (a.s) hade mördats och Hassan al Askari (a.s) blev nästkommande Imam och menade att de följde Sayyid Muhammed.

I den arabiska kulturen brukar man respektfullt kalla personer för fader till den och den – detta kallas för Kunya. Sayyid Muhammeds Kunya var Abu Jafar, likt hans förfäder Imam Muhammed al Baqir (a.s) och Imam Muhammed al Jawad (a.s). Han hade olika titlar, däribland Dujails lejon och al Jaziras (Irak) lejon.

Sayyid Muhammed (a.s) föddes år 842/843 i Sarya nära Medina. Hans fader var den förtryckte Imamen Ali al Hadi (a.s) och hans moder var Samana al Maghribiya. Så han var bror till Hassan al Askari, på både moderns och faderns sida.

När Imam al Hadi (a.s) fördes till Samara, stannade Sayyid Muhammed kvar i Sarya. Dock senare begav han sig till Samara för att vara nära sin fader. År 866 skulle han tillbaka till Medina, för vallfärden men när han kom till Balad, insjuknade han och dog. Vissa källor hävdar att han mördades av Abbassiderna, då de misstänkte honom för att vara nästkommande Imam.

Som vi redan tog upp, så antog vissa shias att han skulle vara nästkommande Imam, till stor del på grund av hans karaktär och stora gudsfruktan. Dock då han dog redan under sin faders levnad, så var detta obefogat. En liten grupp hittade dock på diverse anledningar för att skapa en grupp som lämnade huvudfåran och som kvarhåll vid att han var deras Imam. Deras tro menade att han var fortfarande vid liv och att han var den utlovade Imam Mehdi.

Imam al Hadi (a.s) hade dock gång på gång pekat på sin efterträdare och sagt det skulle vara Hassan al Askari (a.s). Även då dagens shiamuslimer inte ser honom som en Imam, så vördar vi honom stort och vi vallfärdar till hans helgedom i Balad. Ett mål för terrorister genom åren.

Runt 50 km söder om Samara finns Balad, där hans helgedom befinner sig. Tiotusentals troende, som besöker Samara, brukar göra stopp för att be vid hans grav. Många mirakel har återberättats om honom, däribland människor som helats från sjukdomar, tack vare hans höga status hos Allah.

Året 2016 mördades minst 40 troende och över 74 skadades när en grupp takfiris, attackerade helgedomen. Attacken utfördes av både självmordsbombare till fots och i bilar och flera män med vapen som understöd. Shiamuslimerna befann sig på platsen för att fira Eid al Fitr, avslutet på månaden Ramadan. ISIS tog på sig ansvaret. Denna attack föregicks av attacker mot Samara.

Ghulat gruppen al Muhamadiya

Imam Ali al Hadi (a.s) hade tagit avstånd från en av sina representanter vid namn Faris ibn Hatim al Qazvini. Denne hade försnillat pengar som anförtrotts honom, i form av zakat, khums och sadaqa.

När Al Askari (a.s) tog sin faders sida i detta, ledde det här till ett hat från Faris sida. Hämnden kom genom att han skapade en ghulat grupp (grupper som överdriver Imamernas status och liknar dem vid gudomligheter), som började följa Sayyid Muhammed. Att Sayyid Muhammed redan var död, gjorde saken bara lättare för Firas ibn Hatim. Denna ghulat grupp delades återigen i olika grupper. Några menade att Sayyid Muhammed var fortfarande vid liv, medan andra menade att hans avkomma kommer vara den väntade Imamen.

Källor gör gällande att Ibn Nusair, Nusairisektens grundare var en av dessa ghulat anhängare. Ibn Nusair ansåg att al Hadi (a.s) var gudomlig. Nafisiternas sekt var återigen en annan gruppering som menade att al Hadi (a.s) hade utnämnt Sayyid Muhammed till sin efterträdare. De menade vidare, att Muhammed i sin tur utnämnde Jafar till sin efterträdare. Jafar var Sayyid Muhammeds broder och är känd i den shiamuslimska världen för Jafar lögnaren. Detta öknamn fick han då han hävdade att han var nästkommande Imam efter Imam al Askari (a.s).

Namnet Nafisiterna kommer från att dessa hävdade att Nafis, en tjänare åt Sayyid Muhammed, hade fått testamentet från Sayyid Muhammed och att han skulle föra det vidare till Jafar. Nafis dödades kort tid efteråt och alla dessa ghulat grupper, dog ut, förutom al Nusairia som är en liten hotad minoritet i Syrien. Nafisiterna var mycket aggressiva och hatiska mot Imam Hassan al Askari (a.s) som de menade var en person som lämnat Islam och detta gällde alla som trodde på hans Imamat.

Några citat från Imamen (a.s)

Den tionde imamen (a.s) sade: Folk respekteras i denna värld baserat på deras rikedom, men i livet efter genom deras gärningar (Bihar-ul-Anwar, vol 78, s 368)
Den som inte rådfrågar andra i sina förehavanden, kommer lida skada.
Världen är en handelsplats, där ena gruppen gör vinst och den andra gruppen gör förlust.
Kom ihåg din död, slutet av ditt liv framför din familj: När det inte kommer finnas någon läkare från att (kunna) rädda dig från den och ingen älskade att hjälpa dig. (Bihar al-Anwar, vol 75 , s.370)

[1] Al-Kharaij wal-Jaraih: 392/1, 11

Imam Ali Hadi a.s

Imam Ali bin Muhammed al Hadis (a.s) biografi

Imamens (a.s) tidiga år