Det här hände i en by under en av profeternas (as) tid. I den byn bodde en eremit. Den eremiten spenderade sin tid med att enbart att dyrka Allah (swt). En dag började det regna hårt att det var svårt att vistas ute. En dansös befann sig ute och av alla dörrar knackade hon på eremitens dörr. Han går upp och kollar vem det är som knackar. Då ser han den lättklädda dansösen, genom blöt och given. Hon frågade om hon endast kunde vara hos honom fram tills regnet ha lugnat ner sig. Han hade inga problem med det och därmed fick hon komma in i huset.
Den här mannen fortsatte att dyrka Allah (swt), medan hon var inne och värmde sig. Helt plötsligt började den här kvinnan sakta men säkert klä av sig lite grann för att upphetsa mannen. Men han fortsatte att lovorda Allah (swt) Den Upphöjde. Det räckte inte med att hon tog av sig kläderna, utan nu närmade hon sig till mannen. Mannen var fokuserad i sin åkallan. Men en sekund tappade han fokuset, tog bort sin upphöjda hand som var i bönen och drog den sakta men säkert mot kvinnans kropp. Precis innan han skulle röra henne tog han bort den genast och lade handen i eldens lågor och sade:
”Åh Allah, jag rör hellre jordens eld än att röra Din eld, imorgon när jag trotsar dig.”
Eremit = En person som drar sig undan världen för att exempelvis dyrka