Fattiglappen i Paradiset
Det var en gång en sheikh, en väl känd sådan. Han var bosatt i Irak. En kväll så drömde han, i drömmen så stod han i ledet till paradiset och framför honom stod det massa stora ayatollahs, shiokh samt flera maraj3. Men det var en specifik person som stod bland de som utmärkte sig lite mer, han var inte alls som de andra. Hans kläder var fläckiga och ganska slitna. Han måste ha gjort något extraordinärt under sitt liv, tänkte sheikhen.
Sheikhen började fråga runt i ledet om vem denna man var, det visade sig att det fanns en som visste vem han var. Han berättade att denna man hade en vagn som han sålde te ifrån, men ingen förstod varför han var så långt fram i kön.
Denna sheikh vaknar upp ur sin dröm och väljer att kolla upp denna man.
Han söker det stället där mannen har sin vagn. Han väljer att vänta tills han slutar innan han går fram och frågar mannen.
Nu börjar det bli sent och mannen väljer att stänga igen vagnen och börja bege sig hemåt. Då kommer sheikhen fram och presenterar sig själv och berättar om drömmen och förklarar att det är enbart av nyfikenhet att han undrar vad denna man har gjort som va så uppskattat av Gud. Men mannen vägrar berätta.
Denna visa fortsätter ett par dagar, sheikhen insisterar men mannen ger sig inte, han vill fortfarande inte berätta.
Nu har det gått ett par veckor och mannen väljer att ge sig. “Jag tänker berätta för dig men jag vill att du lovar mig att du aldrig berättar för någon” säger mannen. “Jag lovar, jag lovar” säger sheikhen.
Det var under min bröllopsdag, när min fru och jag senare kom hem till vårat nya hus så kom det fram att hon jag precis gifte mig med inte var en flicka (dvs att hon inte va oskuld). Jag visste inte vad jag skulle göra när jag fick reda på det, berättar jag för hennes familj så kommer hennes bröder att döda henne. Jag satt där helt mållös. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Hon lovade och försäkrade att hon hade blivit våldtagen och inte blivit av med den med någon helst intention. Jag blev övertygad och höll tyst om saken. Nu har vi varit gifta i 34 år. Vi har fyra barn ihop och inte en enda gång har jag fått henne känna sig mindre värd, inte en enda gång har jag tagit upp det, inte en enda gång har jag ens visat att jag har tänkt på det, trots att det har plågat mig alla år, inte en enda gång har jag använt det emot henne när vi har bråkat. För att jag fruktar Gud, Gud är i mina tankar. Jag vill att Gud skall dölja mina fel och mina synder, hur kan jag då göra något annat mot någon annan”.