Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Kärleken och tårarna till Hussain

Skrev det här några veckor sedan och skulle fylla det med länkar till mina blogginlägg om det jag tar upp här, men orken finns inte så här kommer det utan något sådant..
När jag var yngre så förvånades jag över hur männen i min omgivning grät så många tårar över Hussain ibn Ali (a.s). Hans morfar Profeten Muhammed s.a.w, var en viktig person, men jag förstod inte bättre, kunde inte få fram den där känslan jag såg i moskéerna och i paraderna, där folk slog sig och fick fram stora tårar, över denne man. Jag brukade tänka varför är han så viktig att man gråter över honom när många fler dött efter det.

När jag växte upp så insåg jag att många som grät, var hycklare, det var inga tårar, utan de satt och snöt sig med näsdukarna – men de var lika torra som deras hjärtan.

Idag vet jag bättre. En vän frågade mig, hur det kan komma sig att vi känner så stor sorg över någon 1400 år sedan. Svaret är enkelt. För att det inte finns någon person som förtjänar våra tårar – om inte Hussain förtjänar dem.

Profeten Muhammed (s.a.w) har i hadith efter hadith, i profetia efter profetia, uttalat sig över Hussain och dennes öde. Han har gång på gång berättat om sina möten med ängeln Gabriel som upplyser honom om vad som ska ske. Hussains (a.s) far, Ali ibn abi Talib (a.s) gjorde det samma. När han kom till Kerbala, så började han gråta och berätta här blir han och han dödad, här kommer man att mörda barnet här kommer man att skända kroppen.

Idag kommer tårarna av sig själva. Inga torra näsdukar, inga torra hjärtan. Allt jag behöver är att tänka mig denna heliga man, Hussain bin Ali (a.s), som står ensam och möter sina fiender. Män som säger sig företräda Allah, män som säger sig försvara islam, och som gladeligen går ut för att mörda honom och hans familj och hans shiiter, de skändar kropparna och sedan går de och prisar Allah, för dessa illdåd.

De drar iväg med kvinnorna och barnen som överlevt attackerna och för dem från stad till stad som om de vore boskap. De drar av dem slöjorna och hånar kvinnorna för att deras män och deras söner mördats på ett sådant sätt.

Tårarna kommer när jag tänker på att han räddade min religion. Han visste att han var ett offerlamm för vår skull. En man som gav sitt liv, så att folk skulle vakna upp och inse att islam hade blivit kidnappad av mörka krafter.

På liknande sätt ser vi idag, hur islam kidnappats av Wahabiter och av deras anhängare, som spränger upp oskyldiga muslimer i sina moskéer.

Ashura är i antågande. Då minns vi dagen då man försökte förstöra islam, då man försökte göra sig av med Ahlul Bayt och då man försökte utrota deras sanna anhängare – men som Koranen säger, de planerar och Allah är den bäste av planerare.

 

12 kommentarer

  1. Sara 26 september 2011

    Med all respekt, inom Islam så är det strängt förbjudet att avbilda profeter! Detta bör vi muslimer tänka på

  2. zeinab jaber 26 september 2011

    jag kommer ihåg när jag var liten och såg pappa och mamma gråta men inte vetandes varför, jag grät med de och förstod att det var Ashura. Min lillebror grät för att han var i en moské där alla andra grät men de andra som grät gjorde det bara för att ”show up”. Kvinnor och män i församlingar jag varit på har börjat gråta innan historian om imam hussein börjat.

    Idag förstår jag varför man gråter och jag förstår att många som gråter inte gör det av hjärtat. Riktigt bra inlägg bahlool!

  3. Bahlool 26 september 2011

    Med all respekt Imam Hussain är ingen profet…

  4. Bahlool 26 september 2011

    tack madamoisell 😉

  5. zulqarnain 26 september 2011

    Akhi
    Hur ska jag säga detta men imam hussein räddade inte bara vår religion, han kommer vara en symbol för alla som är beredda och dö för rättvisan. Imam Hussein sa vid slaget” om ni inte har någon religion så kan ni åtminstone vara anhängare till friheten”.

    Iran är rätt sjuk land ibland:) Jag har sett bilder på imam Ali och profeten Muhammad men det är ingen som har bilder på Imam Hussein eller Hazrate Abu fazel. men det förekommer även det också. När jag fäller tårar för min Imam så är det sorg och glädje tårar, sorgens bit förstår ni alla men glädjens tårar är att jag får vara anhängare till Hussein och sonen till Imam Ali och Abbas den modigaste av alla. Jag brukar till snygga till mig när jag går på ashura tasoa och jag säger till folk att jag vill vara prydlig när min Imam ser över sin sorge tåg.

  6. Sara 26 september 2011

    Min vännina är shia och hon säger till mig att Imam El Ali är profet, då jag frågar andra säger de att Imam El Ali är budskapbärare (vet inte hur jag ska översätta det till svenska!). Men nu vet jag! Jag får lov att studera honom mer.

  7. Bahlool 26 september 2011

    Imam Ali utnämndes till efterträdare efter Profeten av Allah (enligt shiaislam). Han var Imam (wali Allah) någon som säger han var profet är bara okunnig.

  8. zeinab jaber 26 september 2011

    Alltså nu ska jag lägga mig i. Sara som muslim bör du veta att det inte kom någon profet efter Profeten Mohammed(SAW). Han var den siste profeten och sen hade han efterträdare i form av imamer. Imam ali är en imam, din ”SHIA” kompis är ute och cyklar.

    Jag är smart nu, inte du bahlool.

  9. Baqer Alasadi 27 september 2011

    Med all respekt :p du har bästa inlägen
    inte många tar up det med hyckleri
    ( jag tycker dock att ahlulbayt inte ska avbildas!)

  10. Bahlool 27 september 2011

    haha tack brorsan 😉 jag gillar dessa bilder men de ska inte föreställa ahlul bayt utan ska ju ”likna” eller spegla dem på ett bra sätt..jag tror det är lik problematiken med tatbeer osv

  11. sasa 25 november 2011

    Ett mycket bra och inflytesrikt inlägg där, du tog nog upp det mesta som de flesta känner.
    Denna ashura är mitt mål helt enkelt att läsa på för fullt om imam hussein, för känner att jag fortfarande inte nått den punkten att bli skakad av att bara höra hans namn och det har jag inget att blame förutom brist på kunskap vill lära känna min imam till den grad att jag känner den närhetet de sanna följarna av honom och de som gråter över honom känner. Kommer ihåg att jag en gång var gråtfärdig inte för att jag var sorgsen över själva händelsen utan helt enkelt för att jag inta hade kunskap om honom att jag inte hade den känslan de andra jag var med hade, att jag hade så svårt för att fälla tårar över honom och som sagt hade jag hela tiden den känslan, men många andra som dött. Undrade då om jag var torr i hjärtat eller vad det var för fel på mig. Bes nu känner jag att det är min skyldighet att veta vad som hände den där dagen och viktigast av allt hans budskap. Tack så mycket bahlool för dina inlägg tankeväckare!! och det med bilder han må inte vara en profet men frf en ma3soom och bör inte avbildas;) tc

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *