Ramadan 19 – Sorrow and Grief

Böneutroparen kallar till bön, det är tid att be morgonbönen. Du går hör ankor som skränar vilt, några av dem tar tag i dina kläder och försöker stoppa dig. Man lägger märke till ett leende på ditt ansikte: ” Så det är idag det ska ske.”

Tecknen var många, han kände till dem och nu hände de. Idag var dagen då han skulle möta sin skapare…

Profeten Muhammed hade talat om denna händelse: “Oh Ali!! Jag ser inför mina ögon att ditt skägg färgas av blodet som rinner från din panna”. Ali visste det var hans timme, den timmen då han skulle dö för sin Allah, dö för sin islam, dö för att han höll sig till Profeten Muhammeds budskap, även när det var hårt. Ali visste, idag var döden bara en bön ifrån honom. Han skulle möta sin skapare. Ali, vem kunde mäta sig med dig? Vem kan mäta sig med dig?

För att förstå. För att inse. För att varsebli hans status.

Ali föddes i självaste Kaaban, den heligaste av byggnader – Allahs hus. Väggen öppnades och hans mor gick in, födde honom där. Han dog även i Allahs hus, i Moskéen i Kufa. Han hade just ropat till bön och var bjöd i bön när svärdet slog honom och sårade honom. Ett svärd buret av en Khawarij, dåtidens wahabiter. I två dagar led Ali, han gav sitt testamente och krävde att man skulle lossa på handfängslet som hade skurit hårt i Abd Allah bin Muljims händer, mördaren skulle straffas enligt islams lagar och  skulle inte torteras och inte skadas. Även i dödens ögonblick, hade Ali sin Gud inför sina ögon och bröt inte mot några av de lagar han predikade.

Oh Ali, ditt skägg färgas av blodet som forsar ner från din panna. Årtionden tidigare hade Profeten redan fått reda på det och grät. Hur ska jag då inte få tårar i ögonen för denna magnifike man? Så många suror, så många verser, så många vittnesmål så många som vet om din status och ändå förnekar de.

Oh Ali! Du blev 63 år gammal. Du led från den 19de i Ramadan till den 21de i Ramadan.

Oh Ali! Du efterlämnade efter dig en nation splittrad över din status. Vissa älskar dig, så pass att de lämnat islam och avgudar dig. Vissa älskar dig så pass mycket att de än idag, 1400 år senare, fortfarande får plikta med livet för sin kärlek. Vissa säger sig älska dig och samtidigt hyllar och älskar de dina fiender, de som planerade, de som skapade och de som startade våldet mot dig.

Alis Testamente till sina barn, i korta ordalag:

Jag råder er att frukta Allah, och att inte springa efter världen (dess nöjen och frestelser), även om världen springer efter er. Var inte ledsna över något som världen har förvägrat er. Tala alltid sanning och arbeta för att få Allahs belöningar. Var en fiende till förtryckaren och var en hjälpare till de förtryckta.

Oh Ali, dina ord når in i hjärtat. Oh Ali, om de bara visste vilken status, vilken person, vilken imam, vilken Kalif, vilken mawla du dock var.

“Jag råder er mina söner, er min familj, er de som får reda på mitt budskap, frukta Allah, bibehåll goda relationer mellan er, för jag har hört er morfar (Profeten Muhammed s.a.w) säga: ” Goda relationer är bättre än bön och fasta , överlag”.

“Frukta Allah när det handlar om ärenden rörande de föräldralösa. Låt dem inte svälta, låt dem inte bli förlorade så länge ni är där.

Frukta Allah när det gäller era grannar, för de var er Profets testamente. Han ombad oss att ta hand om dem så ofta, att vi trodde han skulle göra dem till arvingar.

Frukta Allah när det gäller den heliga Koranen, låt ingen överträffa er i att följa dess grundsatser.

Frukta Allah när det gäller er bön, då det är en av er religions fundament.

Frukta Allah när det gäller er Herres Hus (Kaaba), försaka inte det, glöm inte det så länge ni lever, för ni kommer inte att ses på med respekt ifall ni gör så.

Frukta Allah när det gäller Jihad, slåss med era pengar, era liv och era tungor, på det sätt som Allah påbjudit.

Ha ömsesidiga relationer, ge och ta. Akta er för att vända bort era ansikten ifrån varandra och akta er för att avsäga er ifrån varandra. Ge inte upp att göra gott och att förbjuda ont, annars kommer onda människor härska över er och då kommer era förböner inte att besvaras av Allah.

Oh Banu Abdul Muttalib (släkten som tillhörde Alis gren av familjen) sannerligen vill jag inte att ni ska vada i muslimernas blod, gråtandes: De troendes ledare har blivit mördad. Ni ska inte döda någon än min mördare (såsom lagen kräver och därmed menar han ingen hämnd, ingen terror).

Vänta tills jag dött av hans slag, då får ni slå ett slag mot honom och vanställ inte hans kropp för jag har hört Profeten Muhammed (s.a.w) säga: Undvik lemlästning även om det är en rabiat hund.”

Oh Ali. Blodet forsar, döden närmar sig, smärtan är outhärdlig, ändå tänker du på Allah, Hans religion och Hans regler.

I skyn kunde man höra ängeln Gabriel skrika

“Vid Allah, ledningens (till den rätta vägen) fundament har kollapsat, alla profeters kunskapsljus är inte tända längre, tecknen på gudafruktan har försvunnit. Allahs rep har brustit. Allt för att Profeten Muhammeds kusin, Ali al Murtaza, har mött martyrdöden, av den grymmaste mannen någonsin.”