Muhammad ibn Muhammad an-Nu‘man ash-Shaykh Abu ‘Abdillah al-Mufid, Ibnu ‘l-Mu‘allim, al-‘Ukbari al-Baghdadi (336/948–413/1022) var Shaykh at.Taifah, Abu Jafar at-Tusis lärare som sade om honom:
Ledarskapen av Imammiyerna under hans tid blev utvecklad på grund av honom, han var den främste inom vetenskap, en enastående jurist(faqih) och en energisk tänkare med ett skarpt tänkande.
Tre sekel efter al-Mufid, sade Allamah al Hilli, en av de mest kända och kunniga av våra lärda om honom;
Han var en av de mest enastående shaykher av shiiterna, deras ledare och deras lärare och alla som kom efter honom, förlitade sig på hans kunskap. Hans överlägsenhet i fiqh, teologi och förmedlingar av tradition, är för välkända för att behöva en beskrivning.
En gång rekommenderade hans lärare, Abu Yasir, honom att han skulle gå till undervisningen i teologi av Ali ibn. Isa Rummani, för att få en djupare insikt i ämnet. Abu Yasir behövde även någon för att introducera honom till al-Rummani och därför arrangerade han shaykh Al-Mufid att ta med sig ett brev till honom.
Shaykh al-Mufid berättar, jag gick till undervisningen och blev imponerad av det stora antalet studenter, så jag satte mig längst bak av folkmassan. Då såg jag en man komma in sägandes;”Ya Maulana, det finns någon vid dörren som insisterar på att bli insläppt i din närvaro. Han är från Basrah.” Al Rummani svarade: ”Är denna man av någon lärdom(högre utbildning)?” Mannen svarade: “jag vet inte, men han är väldigt ivrig på att få komma in. ” Al Rummani accepterade och släppte in honom, han välkomnade honom varmt och de hade en lång konversation mellan dem. Då frågade han läraren Ali ibn Isa al Rummani; “Hur ser du på al-Ghadeer och al-Ghar(händelsen där Abu Bakr var med Profeten under Hijrah).”
Ali b. Isa svarade att rapporten kring al-Ghar är en erkänd händelse, medan al Ghadeer bara är en berättelse. En berättelse måste inte tvunget igenkännas som en erkänd händelse. Mannen från Basrah lämnade utan att lämna ett svar.
Al Mufid berättar: Då gick jag fram och sade, “O Shaykh, jag har en fråga.” Ali ibn Isa svarade: “Ställ den.” Då frågade jag: “Vad säger du om någon som krigar mot en rättvis Imam?” Han svarade: “En sådan person kommer ses som en otroende.” Efter en paus rättade han till sig själv och sade: “Han hade varit en lagbrytare.”
Då frågade jag, “Vad säger du om Amirul Momineen Ali b. Abi Talib, fred vare över honom?” Han sa, “jag tror på att han var en imam.” Så jag frågade: “Vad säger du då om dagen av Jamal och Talha och al-Zubair.” Han svarade med att båda ångrade sig(tawbah). Jag sade, “Slaget av Jamal är en erkänd händelse, medan deras ångran bara är en berättelse.”När han hörde detta sade han; “Var du närvarande när mannen från Basrah ställde sin fråga?” Jag sade ”ja”. Han sade, “nå, en berättelse jämförs med en berättelse och en erkänd händelse jämförs med en erkänd händelse. “Då vände han sig mot mig igen och frågade: “Vad är ditt namn och vem är din lärare?” Jag sade: “Jag är känd som ibn al-Muallim och min lärare är Abu Abdillah, al-Jual.” Han sade, “stanna där du är.”
Han kom tillbaka lite senare till rummet med ett brev, och sade till mig att ge den till min lärare. När jag gav den till min lärare läste han den och skrattade. ”Vad var det som hände med dig under hans lektion? Han bad mig att kalla dig vid titeln al-Mufid(den som ger nytta).” Så jag berättade historien till honom och han log.
Shaykh al-Mufid sade: Abul Hasan Ahmad ibn Muhammad ibn Al-Hasan rapporterade till mig från hans fader, från Muhammad ibn al-Hasan al-Saffar, från Ahmad ibn Muhammad ibn Isa, från Safwan ibn Yahya, från Mansoor ibn Hazim, från Abu Hamza, från ‘Ali ibn al-Husayn Zainul Abideen (A.S.) att Profeten( fred vare över honom och hans efterkommande) sade:
”De mest älskade stegen i Guds ögon är två: ett steg taget av en Mu’min då han fyller leden i Allahs väg, ett annat taget av en Mum’in som skapar en relation med en blodssläkting som blivit förlorad. De allra största tillbakahållningar i Guds ögon är två: Tillbahållandet av ilska av en mu’min medan hans reaktion till provokation är med mjukhet. Tillbakahållandet av ångest och ledsamhet, medan hans svar till de svåra tiderna är med tålamod. De allra mest älskade små dropparna i Gud’s ögon är två: En droppe blod spilld för Allahs sak, och en droppe av tårar spilld i nattens mörker, ur rädsla för Allah.”
”Gör du’a konstant, för det finns ingenting som kan ta dig närmare Allah som du’a. Undvik inte att be om små saker, för den som skänker de stora sakerna skänker även de små(Allah(swt)).”
Tiam Gudarzi