Press "Enter" to skip to content

Vad västvärlden fått från den muslimska världen

Läs gärna även 10 Muslimska uppfinningar som formade den moderna världen

Algebra, alkemi, alkohol och aprikos har alla sina rötter i arabiska ord som kom till väst under korstågen. Ännu viktigare är de indo-arabiska siffrorna 0-9, som ersatte de romerska talen som man avänt sig av i väst. Talen 0-9 revolutionerade vårt sätt att handla och utforska. Tack vare män som Al Khawarizmi, en muslimsk forskare, fick vi till exempel algoritm, uppkallad efter honom.

Denna skuld, som västvärlden har gentemot den muslimska världen går emot tesen som Samuel Huntington tog upp i sin bok, civilisationernas krock. En tes som menade att islam och väst alltid var i konflikt med varandra. Vi ser ofta att diverse islamofobiska partier, gärna vill dra ner och helt och hållet avfärda de muslimska uppfinningarna och bidragen islam och den muslimska världen gett världen.

När de kristna tog över spanska Toledo från muslimerna, år 1085, så fick de med hjälp av arabisktalande judar tillgång till många texter i Toledos bibliotek. I texterna hittade man många texter om filosofi och vetenskap. En text av Ibn Sina (även känd som Avicenna) muslimsk läkare och kunnig lärd, som blandade ideér av Plato och Aristotele med praktiska medicinska upptäckter.

Ibn Sina

En annan lärd var Ibn Rushd (Averroes) en muslimsk lärd från Spanien, som påverkade Thomas Aquinas, känd kristen teolog. Även författaren Dante påverkades, då han tog upp händelser ur Profeten Muhammeds (saw) Isra och Miraj (himlafärden) i sin bok Den gudomliga komedin. Dante kan ha hört föreläsningar av Riccoldo da Monte di Monte Croce, en lärd dominikansk präst, som studerat arabiska i Bagdad och sedan återvände till Florens runt 1300. Han skrev om sina resor i den muslimska världen. Dante kritiserade de islamiska lärorna men han kände till islams stora inverkan.

Islam gav oss den självlärde filosofen, ett praktexempel för upplysningen, denna karaktär har sitt ursprung i Hayy ibn Yaqzan – en arabiska novell från 1100-talet skriven av en arabisk intellekturell vid namn Ibn Tufayl. Det är en novell om hur en vild unge, som övergetts på en öde ö, finner en vision om verkligheten med endast logik som verktyg.

Hayy ibn Yaqzan publicerades i Oxford med en arabiskt-latinskt publicering år 1671 och blev en katalysator för europeiska filosofer, inklusve John Locke och Robert Boyle. Boken översattes till engelska 1708 och fick namnet Förbättringen av den mänskliga logiken, och påverkade Daniel Defoe, som skrev Robinson Crusoe år 1719. Vi får ofta höra att den västliga civilisationens vagga finns i Rom och Grekland, men man glömmer gärna den muslimska världen, som bevarade stora delar av den latinska världens verk åt eftervärlden.

Civilisationer påverkar varandra och det är inte konstant krig, som vissa vill få det att låta som.

Bli först att kommentera

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *