Tag Archives: ibn

Aisha om Ali

Ingen kan neka att Aishas beteende gentemot Amir al Mumineen (a.s) var fientlig, och mycket ofta såg man hennes hjärtas grumlighet, uttrycka sig i hennes ansikte, och hennes hat och ogillande, var mycket uppenbara, till den graden att närsom Imam Alis (a.s) namn kom på tal så dök en rynka upp på hennes panna och hon njöt inte av att uttala det med sin tunga. Till exempel, när Ubaidullah Ibn Abdillah bin Utbah nämnde till Abdullah ibn Abbas hadithen, där Aisha förmedlade:
”På hans dödssjukdom, tog Profeten (saw) stöd på al Fadhl ibn Abbas och en annan person, han kom till Aishas hus.” Abdullah bin Abbas sade:
”Vet du vem denna andra man var? Han sade, Nej, Då sade han: ”Ali ibn abi Talib, men hon är ovillig till att nämna honom i ett bra sammanhang.”

There is no denying the fact that `A’ishah’s behaviour towards Amir al-mu’minin was throughout inimical, and very often her heart’s turbidity expressed itself on her face, and her hatred and dislike became quite apparent, so much so that if in connection with some affair Amir al-mu’minin’s name came up a frown appeared on her forehead and she did not relish pronouncing it with her tongue. For example, when `Ubaydullah ibn `Abdillah ibn `Utbah mentioned to `Abdullah ibn `Abbas the narration by `A’ishah namely that ”in his death-illness the Prophet, taking support on al-Fadl ibn `Abbas and another person, came to her (`A’ishah’s) house,” `Abdullah ibn `Abbas said: ”Do you know who this ‘other man’ was?” He said, ”No.” Then he said, ‘ ”`Ali ibn Abi Talib, but she is averse to name him in a good context.”

Sunni källor:

(Ahmad ibn Hanbal, al-Musnad, vol. 6, pp. 34, 228; Ibn Sa`d, at-Tabaqat al-Kabir, vol. 2, part 2, p. 29; at-Tabari, at-Tarikh, vol. 1, pp. 1800-1801; al-Baladhuri, Ansab al-ashraf, vol. 1, pp. 544-545; al-Bayhaqi, as-Sunan al-kubra, vol. 3, p. 396).

Liknande inlägg:

Yunus ibn Abd al Rahmaan

Yunus ibn Abd al Rahmaan

När Imam al Kadhim (a.s), lämnade denna värld, så hade hans representanter stora summor pengar, som de troende hade lämnat i form av skatter. Några av dem var så giriga, att de inte kunde kontrollera sig längre, så de vägrade den nya Imamen, Al Ridha, (a.s), följe. Deras lögn, ledde till att Waaqifiyyah sekten kom till. Ziyaad Qandi hade 70 000 guldmynt i sitt ägo, och Ali Ibn Abi Hamzah hade 30 000.

Under tiden, hade Yunus Ibn Abd al Rahmaan, gjort dawa till massorna så de skulle följa den nya Imamen, Imam al Ridha (a.s). Han ansåg att Waaqifiyah sekten var en sekt fylld av irrläror. När Ziyaad Qandi och Ali ibn Abi Hamzah insåg vad Yunus höll på med, skickade de honom ett budskap som löd:

”Varför bjuder du folk till att följa Imam Ridha (a.s)? Ifall du vill bli rik, så kommer vi göra dig rik”

De lovade ge honom 10 000 guldmynt om han höll tyst och höll sig borta från att stödja Imamen. Om Yunus sa vår Imam al Ridha (a.s), att han var som den tidens Salman al Farisi. Yunus svarade dem med att citera Imam Baqir (a.s) och Imam Jafar al Sadiq (a.s) :

”När bidah (innovationer/påhitt) manifesterar sig bland folket, är det viktigt för de äldre och ledarna, att tydliggöra vad de vet (så folk håller sig bort från det onda) och ifall de inte lyckas med det, då kommer Allah att ta bort trons ljus ifrån dem.”

Under inga omständigheter kommer jag att lämna jihad och religionens väg, och gå emot Allahs vilja.

Muntahal Aa’maal, vol. 2, pg. 253.

 

Waqifiterna

Waqifiterna var en shia ghulat grupp (ghulat = dem som överdriver och lämnar tron), som trodde på Imam Musa al Kadhims (a.s) Imamat, men de accepterade inte hans son, Ali Al Ridhas (a.s) imamat.

De trodde på Mehdin (a.s), men menade att Mehdin (a.s) var Imam Musa ibn Jafar al Kadhim (a.s), att han inte dog och att han aldrig skulle dö, att han lyftes upp till himlen som Isa (a.s), och att han var den man väntade på, som skulle fylla världen med rättvisa och få bort orättvisorna. Senare splittrades de dock, angående Musa al Kadhims (a.s) död och de splittrades i fyra grupper, tre av dem trodde att Musa (a.s) hade dött, medan den sista gruppen kvarhöll vid att han inte hade dött.

Största anledningen till att denna sekt skapades, var att när imamen (a.s) var i Harun al Rashids fängelse, så utnämnde han några representanter, för att de skulle ta emot de troendes skatter, några av dessa var Ziyad ibn Marwan al Qandi och Ali ibn Abu hamza, den förste hade hand om 70 000 och den andre 30 000 guldmynt. Andra representanter var män som Uthmaan ibn isa al Rawasi (Egypten) och Hayyan och al Sarraj (i Kufa).

När Musa al Kadhim (a.s) dog, började dessa representanter köpa mark och palats med pengarna. När Imam al Ridha (a.s) krävde att de skulle ge honom pengarna, då han var den rättmätige efterträdaren till Imamen, vägrade de. De menade att Imam Musa (a.s) aldrig dött. Så de vägrade erkänna att Musa (a.s)hade dött och att Imam al Ridha (a.s) var den rättmätige Imamen, allt var en ursäkt för att berika sig och behålla de troendes pengar.

Dessa ”representanter” spred därmed Waqifiternas tro, genom att köpa folks själar. De spenderade pengar och vilseledde många. En annan syn är att eftersom Jafar al Sadiq, (a.s) hade gett många hadither om Mehdin (a.s), men inte nämnde i namn vem av hans efterkommande skulle vara Mehdin (a.s), så många hadithkunniga menade då att just Musa al Kadhim (a.s) var den utvalde Mehdin (a.s).

När tiden gick, så minskade Waqifiterna i antal, deras utrotning kom när Imam Ali al Ridha (a.s) sade:

”Allahs bevis på Hans skapelse, sker enbart genom en levande Imam, som är välkänd. Ärad vare Allah, Allahs budbärare dog och Musa ibn Jafar (a.s) dog inte? Ja vid Allah, han har dött och hans rikedomar har delats och hans tjänarinnor har gifts bort.”

Han misstänkte att de som menade att hans far inte hade dött, för att ljuga, för att berika sig, så han sa:

”De är tvivlare i vad Allah förmedlat genom Muhammad (saw). Ifall Allah skulle förlänga någons liv, för att skapelsen behöver det, så skulle Han ha förlängt Profeten Muhammeds (saw), liv.

Liknande inlägg:

Förbudet att få vatten

Förbudet att få vatten

Muawiya hade styrt över Syrien i åratal, när Imam Ali a.s kom till makten, så ville han få bort sådana individer som skadade Islam, för att själva främja sina egna intressen. Muawiya hade styrt området som sitt eget landområde, där han byggt upp en stor armé och där han spred sitt gift bland de mindre kunniga. När Othman, Muawiyas släkting, bad honom om hjälp, så vägrade Muawiya skicka den, men istället valde han att använda sig av Othmans mord, för att kalla till krig mot den rättfärdiga och rättmätiga kalifen och Imamen Ali (a.s).

Ali fick lydnad från alla provinser, förutom Syrien. Plötsligt blev Imam Ali (a.s) anklagad för att skydda Othmans mördare. Imam Ali (a.s) fick se sig först slåss mot Aisha och hennes stora armé vid Basrah, i det såkallade Kamelslaget, sedan började nu kriget mot Muawiya. Imamen (a.s) skrev flera brev till tyrannen Muawiya, men inget hjälpte. Man rörde sina arméer mot varandra. Abul Aawar Salmi, ledde Muawiyas första trupp och Malik al Ashtar ledde Imam Alis a.s första trupp. De möttes vid Eufratsfloden, Imam Ali (a.s) rättvis som vanligt hade uppmanat Malik al Ashtar att inte vara den att börja aggressionen. Abul Aawar, lika rutten som sin mästare, hade dock inga problem med att börja attacken, för att skrämma Imamens (a.s) krigare. Malik, storaratad som vanligt, lyckades dock inte bara värja sig mot attacken utan även vända på den så syrierna fick se sig slagna. Al Awaar tänkte då ut en ny plan, han nådde Ghat, enda platsen där man kunde hämta vatten från floden obehindrad. Han lät sina soldater hålla sig vid platsen så att de kunde hindra Alis (a.s) armé från att få tag i vattnet. Då nådde även Muawiyas stora här dit. Muawiya blev glad åt denna ”seger” så han satte ut fler soldater för att kunna avhålla Imamens (a.s) armé från att få tag i något vatten.

Alis (a.s) armé började bli oroliga åt att de inte kunde få tag i vatten längre, och Muawiya skröt om sin stora seger. Muawiyes sluga general Amr ibn al Aas, var den enda som inte tyckte det här var någon bra idé. Imamen (a.s) nådde då fram med sin armé och skrev ett brev till Muawiya, där han skrev:

”Vi kom hit men vi försöker undvika blodspilla med alla medel då vi är alla muslimer. Vi hoppas vi kan lösa våra meningsskiljaktigheter genom förhandlingar och diskussioner. Men vi har ser att du och dina anhängare använder er av vapen och förstörelse innan något annat. Vidare har ni förvägrat mina anhängare vatten. Be dina män att sluta med detta, så vi kan starta diskussioner med varandra. Dock om du inte är villig till nåt annat än krig, så är vi inte rädda för er.” Muawiya rådgjorde med sina män och överlag var de alla överens om att man ska ta tillfället i akt då man hade kontroll över vattnet, och att strunta i brevet. Alla förutom Amr ibn al Aas var av denna åsikt.

Amr ibn al Aas sade:

”Du har fel. Faktum är att Ali och hans män inte vill börja kriget, det är därför de är tysta och lugna, därför han skrev det brevet. Tro inte de kommer dra sig tillbaka om du ignorerar deras brev och fortsätter avhålla dem från vattnet. För då kommer de ta till vapen och komme inte sluta förrän de fördrivit dig från Eufratsfloden genom att skämma ut dig.”

Muawiya ansåg dock att kontrollen över vattnet fick Alis armé att bli svagare. Ali (a.s) blev oroad över situationen, för det ledde till att man inte kunde stoppa blodsutgjutelsen mellan muslimerna och visade på att Muawiya inte ville ha en god relation mellan dem. Så Imamen (a.s) höll ett kort och kraftfullt tal inför sina män, i korta drag:

”Dessa personer har har börjat förtrycka, och öppnat dörren för konflikt och välkomnat er med fientlighet. De är hungriga på krig och kräver krig och ert blod. De har förvägrat er vatten. Så nu har ni två vägar att välja mellan, det finns ingen tredje väg.
Ni kan å ena sidan acceptera förödmjukelse och förtryck och förbli törstiga såsom ni är nu, eller mätta era törstiga svärd med deras smutsiga blod, så att ni kan släcka er törst med söt vatten. Döden är att leva ett förödmjukat liv och liv är att vara segrande, även om det kostar oss vårt liv. Sannerligen, Muawiya har samlat runt sig en okunnig och vilseledd pöbel; och han utnyttjar deras okunnighet så de har uppenbarat sina nackar för dödens pilar.”

Detta tal fick Alis (a.s) soldater att bli rasande på fienden. De attackerade hårt och fick bort fienden långt bort från vattnet. Nu när Amr ibn al Aas fick rätt i sin profetia, sade till Muawiya:

”Nu om Ali kommmer återgälda dig med samma mynt vad kommer du göra då? Kan du då ta över al Ghat för en andra gång?” Muawiya undrade vad Amr trodde att Ali skulle göra nu?

Amr sade:

”Jag tror att Ali inte kommer bete sig som dig. Han kommer inte avhålla oss från vattnet, han har inte kommit hit för att bete sig på det viset.”

Alis (a.s) soldater bad honom om lov att avhålla Muawiya från vattnet, men Ali (a.s) sade, nej, att avhålla dem från vatten är den okunniges beteende. Jag beter mig inte på det viset. Jag kommer diskutera och förhandla med dem med den heliga Koranen som bas. Om de accepterar mitt förslag, bra om inte så kommer jag slåss mot dem, men på ett hederligt vis, inte genom att avhålla dem från vatten. Jag kommer aldrig göra något sådant och aldrig kommer jag att förtrycka dem med hjälp av vattnet.

Några år senare, skulle Muawiyas son, Yazids, armé, avhålla Al Hussain (a.s) från att få vatten, och al Abbas (a.s) förlorade sina händer, i sitt försök att få tag i vatten åt barnen och kvinnorna. Sådan far, sådan son…

 

 

Liknande inlägg:

Ibn Taymiyyah förklarar att ingen sunni tar kunskap från Ali a.s

Så pass är Ibn Taymiyyas hat för Imam Ali a.s och Ahlul Bayt a.s, när han klargör, att ingen sunni Imam, tar kunskaper från Imam Ali a.s.

Detta är en fin hadith eller uttalande av Ibn Taymiyya, wahabiternas första höns, som började med snacket om kafir hit och kafir dit. Denna galning, bråkade med alla och knäcktes ordentligt av vår store lärd Allama al Hilli, som sa om honom att han var rent ut sagt, en idiot

The infamous Ibn Taymiyya said, in trying to refute Ibn Mutahhir al-Hilli:
ليس في الأئمة الأربعة ولا غيرهم من أئمة الفقهاء من يرجع إلى علي في فقهه
”There is not amongst the Four Imams (i.e. Abu Hanifa, Ibn Hanbal, Malik, Shafi`i), nor other than them from the Imams of the jurists, one who returns to `Ali (bin Abi Talib [a]) in Fiqh!”

Det finns ingen bland de fyra imamerna (Abu Hanifa, Ibn Hanbal, Malik och Shafii) inte heller bland andra av de juridikkunniga Imamerna, någon som går tillbaka till Ali Ibn Abi Talib när det gäller Fiqh (islamisk lagstiftning)

 

I detta uttalande hävdar och förklarar han klart och tydligt att INGEN sunni imam, har tagit NÅGOT SOM HELST från Imam Ali a.s. Så han förklarar i detalj att Imam Ali a.s inte har någon so helst påverkan, inflytande eller på något annat sätt, varit till betydelse för sunni islam. Om vi utgår ifrån att Sunni islams hadither om Hadith al Kisa, Hadith al Manzila och haditherna om thaqlyan, de två tyngnderna stämmer, då betyder det ju klart och tydligt att något är mysko här? För följer vi dessa hadither, så säger de klart, att vi ska följa Ali, vi ska lyssna på Ali vi ska hörsamma Ali

Så när han hävdar detta, så blir det ett problem i vår logik här, för det här innebär att finns bara en grupp som följer Imamen a.s och det är vi, shiiterna. Följ Koranen och ahlul Bayt och dessa två kommer aldrig skiljas, hadith al thaqlayn. Vidare har vi Alis egna ord, att det inte finns en vers i Koranen han inte känner till när den kom och vad den handlar om. Sen har vi Alis egna ord, när han säger, fråga mig, innan ni mister mig..INGEN i historien har vågat säga nåt sånt. Så mkt kunskaper hade han. Och vägrar man ha något med Ali att göra och vägrar man ta till sig av Alis kunskaper, ja då är det ju inte så förvånansvärt att man gått vilse…

Jag är kunskapens stad och ALI ÄR DESS PORT..så den kunskap Profeten saw hade, den kan bara komma genom Ali, och detta är en sunni/shia hadith och ändå erkänner Ibn Taymiyya att ingen sunni tar till sig av porten och av portens kunskaper. Så om man inte tar till sig av de kunskaper Ali besitter, vart kommer kunskaperna ifrån då? För det är klarlagt att Alis kunskaper är de som Profeten saw besitter, och om man vägrar erkänna att man har tagit till sig av dessa, för att man inte vill kännas vid Ali, som Ibn Taymiyya ju hävdar, måste vi fråga oss, vem ligger till grund för kunskaperna hos de sunnitiska lärda?

 

 

Liknande inlägg:

Fyrtiosju citat som Profeten saw sagt om Imam Ali a.s

Fyrtiosju citat som Profeten saw sagt om Imam Ali a.s

1) Profeten saw sade:
”Titeln på den troendes bok är kärlek för Ali a.s”
1) The Prophet (P.B.U.H) said:                                                                                                              “The title of the believer’s book is love for Ali (A.S).”

Al-Manaqib of Ibn Al-Maghazeli, 243; Tarikh Baghdad of Al-Khatib Al-Baghdadi, 4/410; Al-Jami^ of Al-Sayuti, 2/145; Yanabi^ Al-Mawda.

2) Profeten saw sade:
”Det finns inget svärd som Klyvaren och det finns ingen man som Ali a.s

2) The Prophet (P.B.U.H) said:
“There is no sword but Dhul-Fiqar, and there is no man but Ali (A.S).”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 2/385; Sunan Al-Bayhaqi, 3/376; Ibn Al-Maghazeli, 197; Al-Tabari, 2/514; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/190.

3) Profeten saw sade:
”Min flaggas hållare i detta liv och i nästa, är Ali a.s

3) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The carrier of my flag in this life and the Hereafter is Ali (A.S).

Kenz Al-Omal, 6/122; Al-Tabari, 2/201; Al-Khawarizmi, 250; Al-Fadha’il of Ahmad, 253; Ibn Al-Maghazeli, 42/200.

4) Profeten saw sade:
”Min Herre beordrade mig att stänga alla dörrar förutom Alis a.s dörr (dörrarna mot moskén stängdes för alla förutom för Ali a.s)

4) The Prophet (P.B.U.H) said:
“My Lord commanded me to close all the doors except the door of Ali (A.S).”

Al-Khasa’is of Al-Nisa’i, 13; Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/125; Al-Tirmidhi, 13/173; Al-Bayhaqi, 7/65; Yanabi^ Al-Mawda, 282; Musnad Ahmad, 4/369; Ibn Al-Maghazeli, 245; Yanabi^ Al-Mawda, 126.

5) Profeten saw sade:
De med högst tro är tre: den troende under Al Ya-Sins tid, den troende som levde under Faraos tid och den bäste av dem alla, Ali a.s.

5) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The truest believers are three: the believer during the time of Al Ya-Sin, the believer during the time of Pharaoh, and the best of all, Ali (A.S).”

Al-Manaqib of Ahmad, 194, 239; Kenz Al-Omal, 5/31; Al-Jami^ of Al-Suyuti, 2/83; Ibn Al-Maghazeli, 245; Yanabi^ Al-Mawda, 126.

6) Profeten saw sade:
”Den som vill leva mitt liv och dö min död, ska hålla sig fast vid Ali a.s.”

6) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The one who wants to live my life and die my death will attach himself to Ali (A.S).”

Musnad of Ahmad, 5/94; Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/128; Kenz Al-Omal, 6/217; Al-Tabarani.

7) Profeten saw sade:
”På domedagen kommer en röst kalla, Oh Muhammed, välsignad vare din far, och Abraham a.s och välsignad vare din bror, Ali a.s.”

7) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The caller will call out on the Day of Judgment, ‘O Muhammad, blessed be your father, and Ibrahim, and blessed be your brother, Ali (A.S).”

Al-Fadha’il of Ahmad, 253; Ibn Al-Maghazeli, 67; Al-Khawarizmi, 83; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/201.

8) Profeten saw sade:
”Varje profet har en verkställare och arvinge, och min verkställare och arvinge är Ali a.s.”

8) The Prophet (P.B.U.H) said,:
“Every prophet has an executor and inheritor, and my executor and inheritor is Ali (A.S).”

Kenz Al-Omal, 6/158; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 11/173; Shawahid Al-Tanzil, 2/223; Yanabi^ Al-Mawda, 94.

9) Profeten saw sade:
”Oh älskade Gud, ta inte mitt liv förrän Du har visat mig Alis a.s ansikte.”

9) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Dear God, don’t take my life until you have shown me the face of Ali (A.S).”

Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/201; Al-Fadha’il of Ahmad, 253; Ibn Al-Maghazeli, 67; Akhtab Khawarizm, 83.

10) Profeten saw sade:
”Vi skapades från samma träd, Jag och Ali a.s.”

10) The Prophet (P.B.U.H) said,:
“We were created from the same tree, I and Ali (A.S).”

Al-Tirmidhi, 13/178; Ibn Al-Maghazeli, 122; Asad Al-Ghaba, 4/26; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/216.

11) Profeten saw sade:
”Den kunnigaste, efter mig, är Ali a.s”

11) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The most knowledgeable person in my nation after me is Ali (A.S).”

Manaqib Al-Imam Ali Ibn Abi TAlib (A.S) of Ibn Al-Maghazeli Al-Shafi^i.

12) Profeten saw sade:
”Pryda era möten med att nämna Ali a.s”

12) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Embellish your gatherings by mentioning Ali (A.S).”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/109; Musnad Ahmad, 4/368, 5/419; Al-Khasa’is of Al-Nisa’I, 9; Ibn Al-Maghazeli, 16; Al-Manaqib of Akhtab Khawarizm, 94; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 8/290; Yanabi^ Al-Mawda.

13) Profeten saw sade:
” Den klokaste personen i min nation är Ali a.s”

13) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The most judicious person in my nation is Ali (A.S).”

Ibn Al-Maghazeli, 70; Arjah Al-MatAlib, 544.

14) Profeten saw sade:
” Jag är varnaren, och vägvisaren efter mig är Ali a.s”

14) The Prophet (P.B.U.H) said:
“I am the warner, and the guide after me is Ali (A.S).”

Musnad Ahmad, 1/151; Al-Tirmidhi, 2/135; Al-Khasa’is of Al-Nisa’I, 20; Kenz Al-Omal, 1/247; Ibn Al-Maghazeli, 222.

15) Profeten saw sade:
”Undantag från helvetet kommer genom kärlek för Ali a.s”

15) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Exemption from the Hellfire comes with love for Ali (A.S).”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 2/241; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 6/851; Akhtab Khawarizm, 86; Ibn Al-Maghazeli, 90.

16) Profeten saw sade:
” Vem som än såg mig som sin herre, över honom är Ali a.s herre”

16) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Of whomever I was master, Ali (A.S) is his master.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/129; Kenz Al-Omal, 6/157; Al-Dilmi.

17) Profeten saw sade:
”Det skulle inte finnas någon som är tillräcklig för Fatima a.s, om Gud inte hade skapat Ali a.s.”

17) The Prophet (P.B.U.H) said:
“There would not be one sufficient for Fatima if God had not created Ali (A.S).”

HAliyat Al-Awliya’, 1/34; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/177; Ibn Al-Maghazeli, 242; Al-Khawarizmi, 42; Yanabi^ Al-Mawda, 112.

18) Profeten saw sade:
”För den som tror och litar på mig, rekommenderar jag Alis a.s Wilaya.”

18) The Prophet (P.B.U.H) said:
“For the one who believes and trusts in me, I recommend the wilayat of Ali (A.S).”

Al-Jami^ of Al-Suyuti, 1/230; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/168; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 1/316; Ibn Al-Maghazeli, 49; Yanabi^ Al-Mawda, 266.

19) Profeten saw sade:
”Den förste av er som når dammen är den förste av er som accepterade islam; Ali a.s”

19) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The first of you to reach the Pond is the first of you who accepted Islam: Ali (A.S).”

Kenz Al-Omal, 6/154; Al-Tabarani, 5/32; Al-Riyadh Al-Nudhra, 1/165; Dhaka’ir Al-^Aqi, 65; Ibn Al-Maghazeli, 230.

20) Profeten saw sade:
”Ingen tillåts gå över bron, förutom genom Alis a.s Wilaya.”

20) The Prophet (P.B.U.H) said:
“No one is permitted on the Bridge except by the wilayat of Ali (A.S).”

Ibn Al-Maghazeli, 15; Al-Isti^ab, 2/457.

21) Profeten saw sade:
”Ingen kan ge en redogörelse över mig, förutom Ali a.s”

21) The Prophet (P.B.U.H) said:
“No one can give account of me but Ali (A.S).”

Ibn Al-Maghazeli, 119, 242; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/177; Yanabi^ Al-Mawda, 112, 419; Al-Khawarizmi, 253.

22) Profeten saw sade:
”Den mest eländige personen från världens början till dess slut, är mördaren av Ali a.s.”

22) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The most miserable person from the beginning of the world to the end is the murderer of Ali (A.S).”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/141; Musnad Ahmad, 4/263; Al-Khasa’is of Al-Nisa’i 39; Al-Tabari, 2/408; Kenz Al-Omal, 5/58.

23) Profeten saw sade:
”Det finns ett träd i paradiset, kallat Tuba. Dess rötter är i Alis a.s hus och dess grenar är Ali a.s.”

23) The Prophet (P.B.U.H) said :
“There is a tree in Paradise called Tuba. Its roots are in the house of Ali, and its branch is Ali (A.S).”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/109; Musnad Ahmad, 4/370; Al-Khasa’is of Al-Nisa’i, 25; Al-Tirmidhi; Al-Tabarani.

24) Profeten saw sade:
”Ali a.s är diffrentieraren mellan sanning och falskhet.”

24) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the distinguisher between truth and falsehood.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/132; Musnad Ahmad, 1/331; Yanabi^ Al-Mawda, 92.

25) Profeten saw sade:
”Den mest rättskaffne är Ali a.s.”

25) The Prophet (P.B.U.H) said:
“The most righteous one is Ali (A.S).”

Al-Bayhaqi, 4/35; Kenz Al-Omal, 7/176; Al-Jami^ of Al-Suyuti, 2/276; Ibn Al-Maghazeli, 93.

26) Profeten saw sade:
”Alis a.s hand och min hand är lika när det gäller rättvisa.”

26) The Prophet (P.B.U.H) said,:
“The hand of Ali (A.S) and my hand are equal in justice.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/14; Al-Tabari, 2/272; Al-Tirmidhi, 2/299; Ibn Al-Maghazeli.

27) Profeten saw sade:
”Ali a.s är min bror i detta liv och i nästa.”

27)The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is my brother in this life and the Hereafter.”

Al-Khasa’is of Al-Nisa’i, 5; Al-Tirmidhi; Yanabi^ Al-Mawda, 61; Ibn Al-Maghazeli, 37; Yanabi^ Al-Mawda, 57.

28) Profeten saw sade:
”Ali a.s är den bäste bland mänskligheten och den som nekar det har hädat.”

28) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the best of humanity, and the one who denies it has blasphemed.”

Ibn Al-Maghazeli, 129; Yanabi^ Al-Mawda, 233; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 5/37; Al-Khawarizmi, 235.

29) Profeten saw sade:
”Ali a.s är slaveriets dörr, och vem som än passerar genom den dörren är en sann troende.”

29) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the door of servitude, and whoever passes through that door is a true believer.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori; Kenz Al-Omal, 6/156; Al-Dilmi.

 

30) The Prophet (P.B.U.H) said, “Ali (A.S) is the Imam of goodness, the fighter against iniquity, the helper of those who come to his aid, and the deserter of those who desert him.”

30) Profeten (saw) sade: ”Ali (a.s) är godhetens Imam, han som krigare mot orättvisor, hjälparen av dem som kommer till hans stöd, och desertören av dem som sviker honom.”

Kenz Al-Omal, 6/153; Al-Darqatani.

31) Profeten saw sade:
”Ali a.s är de gudfruktigas Imam, de troendes prins, och ledaren över de praktfulla.”

31) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the Imam of the pious, the prince of believers, and the leader of the resplendent.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/129; Kenz Al-Omal, 6/153.

32) Profeten saw sade:
”Ali a.s är för mig vad Aaron var för Moses.”

32) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is to me what Haroun was to Musa.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/137; Ibn Al-Maghazeli, 65, 104; Al-Tabarani; HAliyat Al-Awliya’, 1/63; Akhtab Khawarizm, 229.

33) Profeten saw sade:
”Ali a.s har rättigheter över denna nation som en fars rättigheter över sin son.”

33) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) holds a right over this nation like the right of a father over his son.”

Muslim, 2/361; Al-Tirmidhi, 2/299; Al-Hakim, 3/130; Musnad Ahmad, 3/198; Al-Nisa’i, 7; Asad Al-Ghaba, 3/40.

34) Profeten saw sade:
”Ali a.s är med Koranen och Koranen är med Ali a.s.”

34) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is with the Qur’an, and the Qur’an is with Ali.”

Al-Bukhari, 5/19; Muslim, 2/360; Al-Tirmidhi, 5/304; Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/109; Ibn Majah, 1/28; Musnad Ahmad, 3/328.

35) Profeten saw sade:
Profeten saw sade:
”Ali a.s och hans shias är de framgångsrika.”

35) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) and his shi^a are the successful ones.”

Ibn Al-Maghazeli, 47; Mizan Al-^Itidal, 2/313.

36) Profeten saw sade:
”Ali a.s är dörren till min kunskap, och den som klargör för min nation det jag skickades med.”

36) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the door of my knowledge, and the one who will clarifies for my nation that which I was sent with.”

Tafsir Al-Tabari, 3/171; Shawahid Al-Tanzil, 2/356; Al-Darr Al-Manthour, 6/379; Yanabi^ Al-Mawda, 61.

37) Profeten saw sade:                                                                                                              ”Kärlek för Ali a.s är tro och hat för Ali a.s är hyckleri.”

37) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Love for Ali (A.S) is faith, and hatred for Ali is hypocrisy.”

Ibn Al-Maghazeli, 67; Al-Khawarizmi, 236; Fara’id Al-Samateen; Yanabi^ Al-Mawda.

38) Profeten saw sade:
”Ali a.s är skiljeväggen mellan himmel och helvete.”

38) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the partition between Heaven and Hell.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/127; Kenz Al-Omal, 5/30; Al-Jami^ of Al-Suyuti, 1/374; Al-Tirmidhi; Ibn Maghazeli, 80.

39) Profeten saw sade:
”Alis a.s position ibland människorna är som suran Qul Hu Allahu Ahad i Koranen.”

39) The Prophet (P.B.U.H) said
“The position of Ali (A.S) amongst the people is like Surat Qul Hu Allahu Ahad in the Qur’an.”

Muslim, 1/48; Al-Tirmidhi, 2/299; Al-Nisa’i, 27; Musnad Ahmad, 6/299; Ibn Al-Maghazeli, 191.

40) Profeten saw sade:
”Ali a.s är älskad av två vänner, mig och av Abraham a.s.”

40) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is the beloved between two friends, myself and Ibrahim.”

Yanabi^ Al-Mawda, 88; Fara’id Al-Samateen; Bea^ Al-Abrar; Moniq Ibn Ahmad Al-Khawarizmi.

41) Profeten saw sade:
”Vem som än bryter med Ali a.s, har brutit med mig och vem som än bryter med mig, bryter med Allah.”

41) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Whoever splits with Ali (A.S) has split with me, and whoever splits with me has split with God.”

Ibn Al-Maghazeli, 45; Yanabi^ Al-Mawda, 181.

42) Profeten saw sade:
”Ali är från mig och jag är från honom, och han är beskyddaren av alla sanna troende efter mig.”

42) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) is from me and I am from him, and he is the protector of every true believer after me.”

Ibn Al-Maghazeli, 69; Yanabi^ Al-Mawda, 125.

43) Profeten saw sade:
”Bland alla skapelser är Ali den mest älskade av Allah och Hans Profet”

43) The Prophet (P.B.U.H) said:                                                                                                  “Ali (A.S) is the most beloved of God and His Prophet in all of creation.”

Kenz Al-Omal, 5/33; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/211; Ibn Al-Maghazeli, 219.

44) Profeten saw sade:
”Att nämna Ali a.s är en form av tillbedjan och att titta på honom är en form av tillbedjan.”

44) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Mentioning Ali (A.S) is a form of worship, and looking upon him is a form of worship.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/123; Kenz Al-Omal, 6/156; Al-Tabarani; Ibn Al-Maghazeli, 240, 278; Al-Khawarizmi, 62.

45) Profeten saw sade:
”Kärlek för Ali a.s är ett bra dåd, så ruinera inte det med hjälp av dåliga dåd.”

45) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Love for Ali (A.S) is a good deed, so don’t ruin it with bad deeds.”

Al-Tabarani; Yanabi^ Al-Mawda, 2/3.

46) Profeten saw sade:
”Ali a.s besitter Kaabans position.”

46) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) holds the position of the Ka^aba.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/122; Musnad Ahmad, 3/82; Al-Tabarani, 6/155; Kenz Al-Omal.

47) Profeten saw sade:
”Alis a.s relation till mig, är som mitt huvuds relation till min kropp.”

47) The Prophet (P.B.U.H) said:
“Ali (A.S) stands in relation to me as my head to my body.”

Mustadrak Al-Sahihain of Al-Hakim Al-Nisabori, 3/141; Al-Jami^ of Al-Suyuti, 1/583; Tarikh Baghdad of Al-Khateeb Al-Baghdadi, 1/51; HAliyat Al-Awliya’, 1/182; Al-Riyadh Al-Nudhra, 2/219.

Liknande inlägg:

Ali – Allahs Lejoin

Ali på slagfältet

Efter Profeten Muhammed, fanns det ingen man som var så modig, så kunnig, så smart och så perfekt, som Ali ibn Abi Talib.
Hans status är så välkänd att både sunnis som shias är överens om Alis storhet. Vid slaget al Khandaq (vallgraven) mötte Ali en man vid namn Amr ibn Abd-Wudd Amiri. Vallgraven var så bred, att enbart Amr kunde hoppa över den. Där stod han medan muslimerna gömde sig i fruktan för denne storslagne kämpe.
Amr hånade och utmanade muslimerna, ”kom, kom möt mig, när ni dör går ni ju till paradiset”. Men ingen vågade sig ut för att möta honom, det sägs att muslimerna darrade som asplöv. Ali ställde sig upp, men Profeten Muhammed bad honom att sätta sig. Amr fortsatte håna och utmana, och tre gånger ställde Ali sig upp och tre gånger ombads han sätta sig på sin plats. Till slut fick han tillåtelse att möta Amr.
Amr började skratta, ”gå hem unge man, du är för ung för att dö”. Ali lyssnade inte på det örat…
Amr frågade vem denna yngling var och Ali presenterade sig. Amr sa än en gång, gå, jag kände din far, han var en vän till mig och jag vill inte döda dig.
Ali och Amr kom till slut att slå mot varandra och Ali segrade. Hans mod och hans heder under det slaget ledde till att Amrs syster skrev en dikt till hyllning för sin brors betvingare…

Profeten Muhammed sade om Amrs död:

”Att döda Amr är bättre än Djinners och människans bön” (1)

Ahmad ibn Hanbal (en av de fyra sunnitiska imamerna som senare blev skaparen av en av de fyra lagskolorna) skrev följande:

Efter sin fars martyrskap höll, Hassan son till Ali, ett tal i vilket han sade: ”Oh folk, igår lämnade en hederlig man oss och rusade till nästa liv, han var ojämförbar bland historiens hjältar och framtida generationer, kommer att misslyckas med att förstå honom. För varje gång Profeten Muhammed skickade honom ut att möta fienden, så följdes han av Ängeln Gabriel på sin högra sida och ängeln Michael på sin vänstra och han kom inte tillbaka från slagfältet tills han hade uppnått seger. (2)

Khawarizimi har skrivit att en viss Abdullah bin Aisha berättar att han hört sin far säga:

”Varje gång de otrogna såg Ali på slagfältet, så skrev de sitt testamente, för de såg döden inför sina ögon” (3)

Ett av de mest kända exemplen handlar om Amr ibn al Aas, en ”muslim” som stod på usurpatorn Muawiays sida. Amr mötte Ali på slagfältet när dammolnet hade lagt sig, då såg han Ali inför sig och han blev så rädd att han tog av sig sina kläder och visade sig naken, så att hans kön syntes. Ali skämdes å Amrs vägnar, vände bort blicken och lät honom komma undan med livet – och skammen.
Det var enbart genom Profeten Muhammeds ord och enbart genom Alis svärd som muslimerna segrade på slagfältet. När Amrs herre Muawiiya senare vann makten över muslimerna, så började man svära åt Ali, man försökte få bort den kärlek folk hade för Ali, genom att hylla andra. Plötsligt började man höra storhetsdåd begångna av män som Khaled ibn Waleed och andra. Lusläser man historien dock, så fanns det ingen som Ali. På slagfältet, i kunskapen ja överallt, där fanns denna Ali.

Källa:

1. Tarikh Dimashq, vol. 1, pp. 158, Hadith 197

2. Musnad, vol. 1, pp. 199
3. Manaqib, pp. 72

Liknande inlägg:

Al Hassan bin Ali a.s

Imam Hassan a.s föddes 15 i månaden Ramadan al Mubarek, år 3 enligt Hijrakallendern. Allah hade skickat ned ett budskap till Profeten Muhammed saw, om att eftersom Ali a.s var lik Harun var till Moses a.s, och Harun hade en son vid namn Shabbar, så skulle Alis a.s son, ha samma namn som Haruns. Shabbar betyder Hassan på arabiska. Hassan a.s var den förste att inneha det namnet..

Imam Hassan a.s och kunskap

Imam Hassan a.s som alla andra imamer, hade begåvats med gudomlig kunskap av Allah, och han uppvisade denna från barnsben.
En gång frågades Imam Hassan a.s, ”vad är de 10 starka sakerna, där en är starkare än den andre?” Imam Hassan a.s svarade:

Bland de starka sakerna finns sten;
Även starkare än Sten är järn, som används för att bryta sten;
Även starkare är eld, som smälter järn;
Även starkare är vatten, som släcker eld;
Även starkare är molnen, som bär regnet i sig;
Även starkare är luften, med vars hjälp molnen rör sig;
Även starkare är Ängeln som rör på luften;
Även starkare är ängeln som ger döden till ängeln som rör på luften;
Även starkare är döden som kommer drabba dödens ängel;
Även starkare är Allahs order, som bestämmer över döden.

En gång frågade Roms ledare, Imam Hassan a.s: ”Vilka är de skapelser som skapades utan mor och far eller utan man eller kvinna?”
Imam Hassan a.s svarade:

Dessa är 7 skapelser: Adam a.s, Hawwa (eva) a.s, lammet som skickades istället för Ismaels a.s offer, Salehs a.s kamel, Moses a.s orm, Iblis och kråkan som lärde Qabeel sättet att begrava på, son till Adam a.s

Liknande inlägg:

Ashuras Hjältar – Wahab bin Abdullah Qalbi

Ashuras Hjältar – Wahab bin Abdullah Qalbi

Det här är berättelsen om en brud och en brudgum som befann sig i Kerbala. De hade varit gifta enbart två månader. Brudgumen var sin mors enda son. Efter bröllopet, bestämde sig modern för att gå till Hajj och ta sin son och hans fru med sig. De lämnade Kufa till Mecka i månaden Shawwaal.

På tillbakavägen såg de att Kufa var omringad och ingen kunde ta sig in. Vid militärposteringen frågade modern varför man hade stoppat allt och alla från att ta sig in i staden. Hon fick höra att en rebell grupp hade slagit läger vid Kerbala och att Kufa var stängd för alla för att skydda staden och dess innevånare från rebellernas attacker.Hon undrade vem ledaren var och de berättade då att det var Hussein bin Ali ibn Abi Talib.

När hon hörde namnet, höll damen på att svimma. Damen var änkan till Abdullah Qalbi och hennes son, den nygifte brudgumen, var Wahab bin Abdullah Qalbi. Hans far hade varit en följeslagare till Imam Ali a.s.

Året 40 i Hijra, så var damen havande och hon blev mycket sjuk. Abdullah Qalbi gick då till Imam Ali a.s och sade:

”Min fru och jag har varit barnlösa i så många år och nu när hon äntligen är med barn, är hon så sjuk att jag kanske förlorar henne. Oh min mästare, be för henne.”

Imam Ali a.s bad för henne och Abdullah Qalbis fru blev bättre. Samma år mördades Imam Ali a.s. Några månader senare föddes Wahab. Två år senare dog hans far. Änkan tog hand om sonen och gav honom mycket kärlek.

Nu fick hon höra att Alis a.s son, blev anklagad för att vilja attackera Kufa och mörda dess befolkning. Hon kunde inte tro på det. Hn sa då till sin son:

”Wahab, jag måste iväg och ta reda på vad som håller på hända.”

Wahab sa då att han också ville följa med. Dessa tre kom till Kerbala på den 7 dagen i månaden Muharram. När de fick reda på sanningen om varför Hussain a.s var där, bad Wahab om att få stanna med honom och att slåss för honom. När han talade om det här för sin mor, sa hon:

”Jag är den stoltaste modern i hela Irak.”

På Ashura dagen, slogs Wahab för Imam Hussain a.s, när han blev dödad, stod modern och stammen vid tältlägrets öppning. Deras ansikten strålade av stolthet. Umar Saad befallde att Wahabs huvud skulle kapas från hans kropp.

Han slängde huvudet mot Wahabs moder. Hon tog upp huvudet, kysste det och kastade det tillbaka till Umar Saad och sade:

”Vad vi har offrat för vår Imam och för Islam, tar vi inte tillbaka. Jag är ledsen att jag bara har en son, hade jag haft 20 söner, hade de alla slagits mot Yazid idag.”

Liknande inlägg:

Sunni lärd talar om hur Muawiya förvrängde hadither

Sunni lärde, skrev stort och mycket emot shiamuslimerna men här hittade jag ett litet guldkorn, som visar hur Sahabas ändrade och förvrängde

 

 

Then Mu`awiya wrote to his governors saying: ”Hadith about Uthman has increased and spread in every city, town and region. When this letter from me reaches you, summon the people to relate the merits of the Companions and the first caliphs. And do not let any Muslim relate anything about Ali without bringing something contradicting this about the Companions. This I like better and it pleases me more, it invalidates Abu Turab’s claims and those of his Shi’ite in a more definitive way and it is for them more difficult to bear than the virtues and the merits of Uthman.”
Mu`awiya’s letters were read out to the people. And many forged reports concerning the merits of the Companions, in which there was no [grain of] truth, were related. The people went out of their way in relating reports in this vein until they spoke thereof in glowing terms from the pulpits. The teachers in the schools were instructed to teach their young pupils a vast quantity of these until they related them just as they studied the Qur’an and they taught these to their daughters, wives and servants. God knows how long they persisted in this

E.J. Brill’s first encyclopaedia of Islam, 1913-1936, Volume 2 by Martijn Theodoor Houtsma, 1987, p736 -

Izz al-Din ibn Hibatullah ibn Abi l-Hadid – http://en.wikipedia.org/wiki/Izz_al-Din_ibn_Hibatullah_ibn_Abi_l-Hadid
några sek

Liknande inlägg:

Ramadan 2012 – Mordet på Imam Ali

Gammalt inlägg

Böneutroparen kallar till bön, det är tid att be morgonbönen. Du går hör ankor som skränar vilt, några av dem tar tag i dina kläder och försöker stoppa dig. Man lägger märke till ett leende på ditt ansikte: ” Så det är idag det ska ske.”

Tecknen var många, han kände till dem och nu besannades de. Idag var dagen då han skulle möta sin skapare…

Continue reading

Liknande inlägg:

Ramadan 2012 – Sorrow and Grief

En av de bästa dikter jag läst (skrevs av en vän till mig). Snart, medan han var på väg till bönen, så märkte Imam Ali a.s, att profetian som Profeten Muhammed (s.a.w) hade uttalat, var på väg att besannas. Snart skulle han böja sig i bön, för att sedan bli slagen med ett förgiftad svärd, av den fördömde Ibn Muljim. Islam hade förlorat sin största hjälte.

Sleep reigned over the Kufan town,
As from the mosque came a godly sound.
The call for prayer filled the sky,
Moving the air with a gentle sigh.
Awakening Muslims with a gentle prod,
“O people come, and pray to God.”
And in the silent mosque, Ali (AS) stood alone,
Gazing at every wall and stone.
He knew that these walls would be stained with blood,
Innocent, pious, saintly blood.
Today his blood would be shed,
These clean walls would be covered in red.
He was eager for martyrdom I am sure,
It was then he heard a tiny snore.
In a corner a sleeper lay,
Ali (AS) knew he had not come to pray.
Gently Ali (AS) awoke the man,
“Awake awake, O Ibn Moljim.
Come it is nearly time to pray,
Awake for the coming day.
I know your work, I know why you’ve come,
Remember your deed cannot be undone.”
Ibn Moljim, nothing did say,
Quickly he rose and walked away.
Ali (AS) prepared for prayer as the Muslims came,
Ready to pray in Allah’s Name.
“Allah-u-Akbar” his voice began,
Behind him stood Ibn Moljim.
“Allah-u-Akbar” Ali (AS) said again,
And knelt before God with the other men.
Suddenly Ibn Moljim moved forward to kill,
His sword with poison was definitely filled.
He raised his sword and struck it down,
Confusion was there all around.
Ali’s neck was covered with blood,
His head prostrated before his God.
Ibn Moljim quickly ran,
He was a scared and sinful man.
And Ali (AS) reeled back not crying out his pain,
His blood-drenched lips spoke in Allah’s name.
His heart felt happy, his mind so light,
He was finally ending his worldly life.
His sons held him in their arms,
As if to protect him from this physical harm.
His smiling lips parted and then he said,
“I thank Thee O Lord for a martyr’s death.”
Soon Ibn Moljim was brought before Ali (AS),
His state was terrible, Ali (AS) could see.
His bonds were cutting deep in his skin,
Causing the blood to spurt from within.
A frown creased Ali’s brow,
He ordered the bonds be loosened NOW.
The murderer into tears broke,
Ali (AS) smiled faintly and then he spoke.
“It is not too late to repent O Ibn Moljim,
Was I an unjust or cruel Imam?”
Then to his sons, Ali (AS) said,
“Give him a drink to relieve his head.”
But Ibn Moljim didn’t trust Ali,
He refused the drink quietly.
Ali (AS) then spoke, “O Ibn Moljim,
Why do you not trust your dying Imam?
If you had taken this juice of mine,
You’d be with me in Heaven divine.”
In two more days Ali (AS) died,
So “Think not of those slain in the way of Allah as dead, Nay, they are living, with the Lord they have provision.”
(Qur’an, 3:169)
By: Nayyar H. Zaidi
Poetess: Zainab Kazim (UK)

Liknande inlägg:

Abdullah bin Sabah

The famous and highly respected Wahhabi Imam Al Albaani declared him a liar (Silsila Sahiha, v3 p184) as well as Imam al-Haythami (Majm’a al-Zawaed, v8, p98). He is declaredweak by Imam Ibn Hajar (Taqrib al-Tahdib, v1 p408), Imam Yahya ibn Mueen (Tarikh Ibn Mueen, v1 p336) and Imam Al-Nesai (Al-Du’afa, p187). Al-Hakim said “Sayf is accused of being a heretic. His narrations are abandoned.” (Tarikh al-islam, v11 p161). Even Al-Dhahabi says “Sayf Ibn Umar wrote two books, which have been unanimously rejected by scholars” (Al-Mughani fil Dhufa, page 292) as well as countless others. Even the famous non-Muslim scholar of Islam, Wilfred Madelung of Oxford University has said that “few, if any historians would accept Sayf’s legends of Abdullah ibn Saba.” (Succession to Muhammad, page 2)

Om Sayf ibn Umar, författaren av lögnerna om Abdullah bin sabah

 

Liknande inlägg:

Imam al Sajjad

Words from the Sermon of HAZRAT ZAIN-UL-ABIDEEN (a.s)….when He was among the people of SYRIA who didn’t know anything & were on the religion of Muawiyah (l.a)……

”I am the son of Mecca and Mina. I am the son of Zamzam and Safa. I am the son of he who gave Zakat to the poor. I am the son of the best of those who have ever put on Ihram and performed ceremonies of Hajj. I am the son of he who was taken on the night journey from house of Allah to the Mosque of Aqsa and then to Miraj. I am the son of he who was taken around by Gibrael to the Lote-tree of the boundary (Sidratul Muntaha).

”I am the son of Muhammad Mustafa(pbuh&hf). I am the son of Ali Al-Murtaza(a.s.) who fought the polytheists in the battle till they submitted to Islam and fought in the presence of the Prophet until his sword was broken and to whom Zulfikar was given. I am the son of he who had the honour to migrate twice in Islam. I am the son of Fatima the best women of the world…”.

Birthday Anniversary Of HAZRAT ZAIN-UL-ABIDEEN (a.s) according to few Narrations….Mubarak to our living Imam, Master of Age HAZRAT IMAM MAHDI (ajf) & to all Muslim World…..

Jag är sonen till Mecka och Mina. Jag är sonen till Zamzam och Safa. Jag är sonen till han som gav Zakat till de fattiga. Jag är sonen till de bästa av de bästa som tog på sig Ihram och utförde Hajj. Jag är sonen till han som togs på den nattliga färden från Allahs hus till moskeen al Aqsa och sedan till Miraj. Jag är sonen till han som togs av Gabriel till Lote trädet av gränslandet (Sidratul Muthaha)

Jag är sonen till Muhammad al Mustafa saw. Jag är sonen till Ali al Murtadha a.s. som slogs de otrogna i slagen, tills de underkastade sig islam och som slogs i Profetens närvaro, tills hans svärd bröts och han skänktes Thullfiqqar. Jag är sonen till han som hedrades med att migrera två gånger i islam. Jag är sonen till Fatima, den bästa kvinnan i världen…”

Liknande inlägg:

Musa ibn Jafar al Kadhim a.s

Musa al Kadhim a.s

Musa al Kadhim a.s blev 55 år gammal, han föddes år 745, i slutet av Ommayyidriket och dog under Harun al Rashid, år 799. Hans mor var en slavina, vid namn Hamida al Barbariyya. Han var imam i 35 år. Han kallades för al Kadhim för att han tålde allt och för hans stora tålamod. Han kallas även för Bab al Hawaji (porten som fullföljer önskningarna).

 När Imam Jafar al Sadiq, a.s, den sjätte Imamen, mördades, försvagades shiiterna avsevärt. Ismailiternas etablering och Fatihiyas skapelse, som stöddes av de storta lärda bland shiiterna, gjorde Musa al Kadhims sits mycket svag och sårbar, så han var tvungen att följa sin fars tysta politik. Därför undkom han kalifen Mansurs radar och Imamen och hans anhängare kunde fortgå med sitt utan att störas för mycket av tyrannen.

Al Mansur efterträddes av al Mahdi, hans son, som stödd de sunnitiska tankarna och som förföljde dem som inte följde majoriteten, han förtryckte även bokens folk. Det var inte för att han var så religiös av sig men mest för at det var ett politiskt verktyg för att stärka hans status och makt. När al Mahdi kom till makten, så stärktes Musa al Kadhims och hans shiiters position, och ismailiterna och Fatihiya försvagades.

Al Mahdi såg att shiiterna kunde utgöra ett hot mot hans regim, då han fick rapporter om att allt fler började vända sig till Imamen a.s. Abbassiderna, förtryckte shiiterna och ättlingarna till Profeten Muhammed s.a.w, hårt. Man fängslade dem eller så bjöd man in dem till fester eller sammankomster för att sedan välta hela hus och byggnader på dem, man förgiftade hela familjer. Grymheter, som ledde till att shiiterna använde sig av Taqqiya och de gjorde ofta uppror.

Så al Mahdi kallade till sig al Kadhim, a.s från Medina, och fängslade honom i Bagdad. Fängslandets ledde inte till att Al Mahdis position stärktes eller att folk vände sig ifrån Musa al Kadhim a.s., så Al Mahdi började muta och skrämma shiterna. Al Kadhim a.s, släpptes, efter att ha lovat att inte starta en revolt mot kalifen, enligt historikern al Tabari, så kontaktade al Mahdi även Zaydishiiterna, för att få deras stöd i att spionera och kontrollera shiiterna.

Därför utnämnde han tex Yaqub bin Dawud, som tillhörde en familj som had arbetat för Ommayyiderna, fienderna till Abbassiderna, som Al Mahdi tillhörde, och utnämnde honom till ”bror i Gud” och senare utnämnde han honom till Vizir och gav honom fullständiga rättigheter att bestämma över Kalifatet, och då utnämnde Yaqub ett stort antal Zaydishiiter till höga befattningar i riket.

Under al Mahdis kalifat, så främjde han och hans vizir, Yaqub, myten att inte Imam Ali a.s var den rättmätige Imamen efter Profeten Muhammad saw, utan att det varit deras förfader Al Abbas, så de borde ha Imamens status. För detta ändamål köptes många lärda.

Under denna tid revolterade några ättlingar till Ahlul Bayt, i slaget vid fakh möttes, Ahlul Bayts ättlingar och Ommayyidderna, barn kvinnor och män, mördades, även de som gav upp. Även då Musa al Kadhim inte hade något med saken att göra, så fick han skulden för detta uppror. Men innan Al Mahdi hann mörda vår Imam, så dog han själv.

Nu kom den ökände Harun al Rashid till makten, han är känd genom berättelserna om Tusen och en Natt. Han fortsatte sin föregångares politik mot Ahlul Bayt och deras anhängare.

Bland shiiterna hade vi tre ”inriktningar” på den tiden. Hasaniderna, de som revolterade i Fakh, och ville revoltera när det än gick att göra revolt. Ismailiterna, som senare skapade det fatimidiska riket i norra Afrika och imamiterna, våra förfäder, som följde Imam Musa al Kadhim a.s.

Ismailiterna följde en bror till Musa ibn Jafar, a.s, och de involverade senare en massa myter i sin tro, som gör deras imamer till smågudar. Exempel att deras imam kan dricka vin, men det blir till vatten när det når hans läppar osv.
Våra shiiter, blev starkare och mera organiserade, man menade att man kunde uppnå våra mål, en stat styrd av en Imam, om man var lugn och tålde förtrycket och vår Imam Musa al Kadhims a.s syn var att man skulle vänta på vår Mehdi a.s.

På grund av de olika förföljelserna, så hade shiiterna spridit sig över hela riket och använde vallfärden som ett sätt att kommunicera med vår imam och med varandra. Några shiiter infiltrerade statens myndigheter, och kunde därmed hjälpa andra shiiter undan förföljelse.
Eftersom shiiterna ökade i antal och organisation, så ökade även rikedomarna som samlades in, zakat, khums osv.

Ismailiterna och imamiterna, var i konfrontration hela tiden, då ismamiliterna inte bara assassinerade imamiterna utan även kunde ha haft hand i fängslandet av al Kadhim a.s. På grund av alla grupperingars väpnade uppror och hot, blev situationen för imamiterna och Musa al Kadhim a.s, värre.

Så Imamen fängslades först i Basrah och sedan i Bagdad. Shiiter började förgiftas eller torteras och mördas av Harun al Rashids hantlangare.

År 799, mördades vår Imam, och 60 av hans familjs medlemmar som var fångar i fängelset, också. Det var nu som imamiterna splittrades, en grupp var Waqifiterna, som var majoriteten och menade att imamen inte hade dött. Imamens kropp, fördes till bron i Irak och togs emot av shiiterna, som hade väntat sig att han skulle återkomma levande…

Liknande inlägg: