• Terrorism

    Det här är ett inlägg från 2009 jag skrev. Här har jag valt att publicera det igen.

    Det här inlägget skrev jag till en muslimsk tidningskrönika, men projektet blev aldrig av, så här kommer det:

    Den enes terrorist är den andres frihetskämpe.Vem har inte hört de orden? Frågan vi måste ställa oss är vad är terrorism? Vem är en terrorist? Enligt forskning i ämnet så skiljer sig synen på terrorism och terrorist beroende på vilken kultur eller vilket land man tillhör.
    Varje land definierar terrorism utifrån sin egen tro och sina egna nationella intressen. Vissa kulturer definerar brott mot religion som en terrorhandling, andra menar att företag som handlar med länder man ogillar, som terrorister (Hydro och Statoil listas på en terrorlista av USA för sin handel med Iran).

     

    Vi, jag som skribent och läsarna har nog olika syn på vad som är terrorism; medan jag ser alla angrepp på oskyldiga civila som en terrorhandling, kan vissa av läsarna hävda att det är uppsåtet som bestämmer om handlingen är en terrorhandling.
    Man måste beakta att det finns många grupper i världen, som slåss för en egen stat, för frihet eller för rättvisa men som fått en dålig stämpel på sig, för att vi i väst, dömt dem utifrån den dåliga informationen vi fått. Vad vet vi om varför muslimer slåss i södra Fillipinerna? Deras kamp har hållit på i över 500 år. Vad vet vi om varför indianer i Sydamerika tagit till vapen mot sina respektive stater under 1900 talet?

    Många av dessa kallades och kallas än idag för terrorister, när det var dödspatruller, med USAs stöd, körde runt och mördade indianerna. ANC och dess ledare Nelson Mandela, ansågs vara terrrorister. 2008 valde dock USA att ta bort honom och ANC från terrorlistan, samma man som hade fått nobelsfredspris många år tidigare..
    Vi har tidningar och vi har media som är mera intresserade av vad Linda Rosing har på sig än varför det sker en konflikt i ett avlägset land, man inte ens kan placera på kartan. Hade dessa tidningar upplyst oss om vad som sker i vår omvärld, så hade vi kanske haft en annan förståelse för varför vissa kallas för terrorister och för varför vissa kallas frihetskämpar.

    Terrorismen har olika ansikten, den kan få stöd av regeringar, som säger sig slåss för frihet och rättvisa. Terrorismen kan vara verbalt och det kan vara fysiskt. Man hotar civila eller så dödar man civila. I Bosnien använde man våldtäkter som en metod för att utföra terrorism mot muslimska kvinnor. I Kongo har tusentals våldtagits för att de tillhör fel folkgrupp eller fel klan.
    I Kongo på 1800-talet så använde Belgiens kung Leopold II landet som sin egen skattekista. Man torterade, mördade och högg av kroppsdelar på de innevånare som man fann inte hade jobbat tillräckligt bra. Är det här terrorism eller ej? Idag minns man honom som byggarkungen i Belgien, samme man som skadade, torterade och mördade hundratusentals.

    I ett tal 1794 förklarade den franske revolutionsledaren Maximilian Robespierre terrorns funktion så här:

    ”Om en folkregerings ledande princip i fredstid är dygd, är den ledande principen för en revolutionär folkregering dygd och terror. Dygd, utan vilken terrorn är fruktansvärd, terror utan vilken dygden är maktlös. Terror är inget annat än rättvisa — snabb, sträng och obeveklig…”.

    Under andra världskriget så kallade nazisterna alla anhängare av de olika motståndsgrupperna mot nazisternas ockupation för terrorister. Dessa motståndsmän mördade kollaboratörer, de bombade och de sköt ihjäl nazister. Samma metoder används idag av grupper som Hamas och Hizbollah, ändå ser vi i väst på motståndet mot nazismen som hjältemodig, som något positivt. Varför har vi inte samma syn på Hamas och Hizbollah idag, vad är skillnaden?
    Efter 11/9, så gick USA hårt åt alla som hade en annan syn på saker och ting. Man sa klart och tydligt, är ni inte med oss är ni emot oss. Det fanns ingen möjlighet att vara neutral, det fanns ingen möjlighet att säga vi vill inte delta i er kamp eller kampen mot er. Man kom på fina uttryck såsom: illegala kombattanter eller illegala stridande. Dessa är personer, som USA anser, är utanför de många konventionerna för strid och krig som man skrivit på.

    USA fick hård kritik för den här benämningen, men även 7 år senare sitter människor fängslade på Guantanamo och över 40 hemliga fängelser runt om i världen. Många av dem är oskyldiga och återigen andra är kanske skyldiga, men de har inte fått möta en advokat eller suttit i domstol. Är det här inte terror? Rättssäkerheten kräver att man får tillfälle att försvara sig. En demokrati, en försvarare av de demokratiska värderingarna får och kan inte bete sig på det här viset.
    Ett annat fint uttryck är Axis of Evil, eller ondskans axelmakterna. Vissa stater, som USA anser vara onda, har satts på den här listan, däribland länder som Iran och Nordkorea. Låt oss titta på Iran.

    Iran valde på 70 talet att revoltera mot USAs knähund Shahen av Iran, Reza Pahlevi. Denna Shah, hade under åren mördat, fängslat och torterat tusentals. Denna man stöddes av USA. Man hjälpte honom att återfå makten på 50 talet, i operation Ajax, och gick därmed emot befolkningens val av den demokratiske ledaren Mossadeq, för att denne inte var någon marionett och var lite för vänsterinriktad.

    Iran började hjälpa de ockuperade palestinierna och gav även stöd åt grupper som kämpade emot Israels ockupation av Palestina och Libanon, däribland Hizbollah , en grupp i Libanon, som tog till vapen för att bekämpa Israel, ett Israel som hade ockuperat stora delar av Libanon.

    Enligt USA var detta ett stöd till terrorister. Man menade att dessa två grupper, palestinier och libanser, inte hade rätten slåss mot ockupation, en rättighet som även FN och lagarna för krig, redan fastställt var alla staters och alla ockuperade folks rättighet.
    USA lät sin knähund Saddam, starta krig mot Iran. Ett krig som varade i 8 år och som kostade miljoner människor livet. När Iran stod fast vid sin syn att man måste få bort Saddam Hussain och fortsatte kampen mot hans armé, valde USA att börja sätta press på Iran. Man anföll iranska båtar och oljeplattformer, när iranierna fortsatte med sitt försvarskrig mot Irak, då, skickade man fler trupper till persiska viken och när även dessa hot inte hjälpte sköt man ner ett passagerarflygplan 1988, med över 290  civila offer, däribland över 60 barn. Iran gick med på en fred, som enligt dess ledare Khomeini, var som att ta gift.
    Var inte det terror?
    Iran gick med på att stoppa kriget mot aggressorn Saddam och några år senare fick USA invadera Irak, för att få bort Saddam. Saddam hade slutat lyda sina herrar i Washington och börjat bli för uppnosig. Efter att han fått ett ok av USAs ambassadör hade han anfallit Kuwait, fällan hade fungerat.
    Uttrycket terrorist och terrorstat har varit flitigt använt av alla som ville svartmåla fienden. USA använder det mot Iran, mot muslimer, mot araber, mot alla som USA vill få en dålig stämpel i världen, men den enda staten i världen som dömts för statsterror, är

    U S A.

    1986 dömdes USA, som stat, för statsterrorism, sabotage och minering av Nicaraguas hamnar, av domstolen i Haag. Nicaragua hade styrts av en diktatorfamilj vid namn Somoza, med hjälp av USAs CIA. Denna regering störtades av vänstergrupper och det var en törn i ögat på USA att dess ”bakgård”, Sydamerika, hade blivit ett fäste för vänstergrupper. Så USA valde att stödja grupper, Contras, för att störta den nya vänsterregeringen, kallad Sandinisterna.
    Hjälpen till Contras innehöll allt från pengar, till vapen och träning. Efter nästan tio års krig, valde man att införa val och USA gav då stöd åt högergrupper (samma grupper som hade mördat tiotusentals i terroraktioner). Deras valkampanj kostade USA 12 miljoner dollar. Oppositionsfronten vann valet och USA:s president George Bush kallade det ”en seger för demokratin”.
    Vilken demokrati? En demokrati där man använder vapen för att tvinga på det nicarguanska folket att acceptera en högerregering?

    Kan ju nämnas att när USA dömts för statsterrorism i domstolen, så var de tvungna att betala ett skadestånd på 15 miljarder dollar, pengar som Nicaragua inte fick se röken av. Kort därefter lade USA in sitt veto mot en resolution från säkerhetsrådet där alla medlemsländerna uppmanades att efterleva internationell lag.
    USAs parhäst, Israel, har en lika lång om inte längre lista av brott med terroristiska förtecken. Över 40 FN-resolutioner och försvinnanden av civila, tortyr av fängslade och bombningen av civila byggnader och civila flyktingcentern, har visat att Israel har uppsåtet att skada civila, även om de inte öppet vill medge det. Ett praktexempel är Qana i Libanon, där Israel mördade över 106 personer, flyktingar som hade flytt undan Israels bombardering av södra Libanon. Dessa civila hade gömt sig i ett FN-läger och enligt FN och människorättsgrupper, så var det Israels uppsåt att skjuta mot dessa civila. Israel gjorde som de gjorde med attackerna mot Gaza 2009 och de efterföljande undersökningarna, man menade att allt var lögn, påhitt och antisemitism. I Ariel Sharons ord:

    Israel may have the right to put others on trial, but certainly no one has the right to put the Jewish people and the State of Israel on trial

    Israel har rätten att sätta andra inför rätta, men sannerligen har ingen annan rätten att sätta det judiska folket eller staten inför rätta.

    Vart man än ser konflikter, så ser man stater som kallar motståndarna för terrorister, och vi som privatpersoner måste sätta oss in i konflikter och bilda oss en egen mening. Är palestiniernas frihetskamp mot ockupationen terrorism? Eller är vissa av deras metoder enbart terroristiska? Är det värre att de skjuter några tusen raketer mot ockupanten och skadar några människor eller är det värre att en stat ockuperar dem, fängslar dem, mördar dem och dödar tusentals av deras landsmän?

    Efter att ha utkämpat två krig mot Kartago, började en otrolig hetskampanj, där man demoniserade Kartago till den grad att man hittade på en ursäkt för att utrota staden och dess befolkning. Över 700 000 människor slaktades. Demoniseringen hade lyckats och folk rättfärdigade dådet. Idag vet vi att staden var den största och mest utvecklade på sin tid. På samma sätt ser vi den demonisering av människor för att de står i vägen för USAs och Israels hegemoni. Man ser att samma metoder som användes av frihetskämpar i de ockuperade områdena i Nazityskland, används idag av Hizbollah och Hamas, med skillnaden att de europeeiska ses som hjältar och de arabisk/muslimska ses som terrorister.
    Är USAs hot terror eller är det den starkes rätt som bestämmer? Vi får inte glömma, det är segraren som bestämmer vad som är sant och vad som är lögn. Går man emot så får man en enkelbiljett till fängelser som Guantanamo. Där folk fängslas, utan rättegång eller rättigheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up