Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Historien om Bagdad

En Kort Historia om Bagdad:
Från Dess Magnifika Blomstring till Dess Tragiska Undergång

Bagdad: Början på en Stark Berättelse

Det nutida Irak är historiskt känt som ”civilisationens vagga”. Det är där människor slog sig ner för första gången på en plats. Detta var möjligt på grund av den fertila marken runt floderna Tigris och Eufrates. Den här platsen, som även kallas Mesopotamien, såg uppgång och fall av stora urgamla imperium såsom Babylon, Assyrien och det Akkadiska imperiet. Under Islams uppblomstring var den härskande av det Sassanidiska imperiet, den sista härskaren som besegrades av den muslimska armén år 638 E.Kr. I början var Irak en provins i det vida muslimska imperiet men med Abbasidernas uppgång under 700-talet blev den en uppmärksammad plats då kalifen Al-Mansur lade grunderna till sin nya huvudstad: Bagdad. Den här staden blev centret för olika rikemanstraditioner och kulturer under de följande 500 åren. Vi kallar denna era Den Gyllene Tiden, innan staden blev erövrad och ödelagd av den Mongoliska härskaren Hulagu Khan, Genghis Khans barnbarn.

Blomstringen av Den Magnifika Huvudstaden Bagdad:

Stadens design var ett underverk inom storstad planering och kallas det ”bästa konstruktionprojektet i den islamiska världen”. Al-Mansur insåg att Tigrisflodsbanken var i ett läge som kunde resultera i både en metropol i fredstid och ett starkt citadell i krigstid. Al-Mansur var välbekant med Euklidisk geometri och översåg därav noggrant uppbyggandet av den cirkulära perimetern för staden. Kalifen gick själv och markerade den perfekta cirkeln för de yttre väggarna med en omkrets på ca 6½ km, för att sedan lägga den första tegelstenen efter att ha bett en bön. De yttre väggarna var förstärkta och omringade av en djup vattenkanal som en extra säkerhetsåtgärd. Fyra stadsportar med lika avstånd från mittpunkten var byggda och var länkade med mittpunkten genom raka vägar för att ge vakter en möjlighet att lätt upptäcka faror inuti eller utanför staden. Ett vattenverk som kallades Saratkanalen och som länkade Eufrat med Tigris floden gav ännu mer visibilitet och hjälpte sannolikt även stadens avloppssystem att fungera. De fyra huvudvägarna blev stadens huvudbasarer. I centrum var det kungliga distriktet med Den Stora Moskén och det kungliga palatset med den anmärkningsvärda, 40 m höga, smaragdgröna kupol, synlig från kilometers håll.

Eftersom Bagdad var byggd på handelsvägen mellan Centralasien och de östra länderna blev den ett handelscentrum med marknader som erbjöd varor både från den muslimska världen, från Europa och även från fjärran länder som Indien och Kina.

Som den Abbasidiska huvudstaden fick Baghdad en central position i världen. Detta resulterade att alla slags människor sökte sig till staden och det medförde givetvis ett utbyte av litteratur och kunskap.

Kalifen Haroon al-Rashid byggde upp det kända Bayt al-Hikma (Kunskapshuset) vilket blev ett arkiv för all existerande kunskap i världen. Dess främsta insats var översättningen av kunskap från grekiska, syriac, indiska och persiska källor. Huset gav ett unikt utbud av studier i vetenskap och humanitaria inte bara till muslimska, men även till judiska och kristna akademiker och så vid 800-talet hade det största bok utbudet i världen. Baghdad var nu en stor kosmopoliter stad som, enligt Michael Cooperson i sin bok ”Baghdad in Rhetoric and Narrative”, var centrum för världen.
 Abu Al-Qasim (från 1000-talet), en annan akademiker, går ännu längre i sina lovord om Bagdad och säger ”vilken väg du än tar till Baghdad kommer du finna skönheten själv titta förvånat på.”

Bagdads Undergång: Interna Motgångar och Externa Hot

Efter Haroons bortgång år 809 e.Kr. uppstod ett maktkrig som resulterade i att hans son al-Ma’mun lät döda sin bror al-Amin för att ta kalifatet. Dessa interna konflikter försvagade Bagdad sakta. 
Baghdad har även hotats av mongolerna i öst sedan Genghis Khans era, vars arvingar härskade över en stor del av Centralasien och Kina. 
År 1254 reste Hulagu Khan ut med en massiv armé på 200 000 män för att erövra allt i Mellanöstern upp till Nilen. Kalifen Al-Mustasim i Bagdad var då svag men var stolt och besvarade Hulagus hot med orden: ”Du kan komma med strategi, trupper och lasso, men hur ska du fånga en stjärna?”
. Denna falska stolthet och den skarpa skillnader i prioriteringar kan lätt ses genom följande anekdot. Härskaren över Mosul Badr al-Din fick två sändebud från både mongolerna och Abbasiderna med en förfrågning. Mongolerna hade bett honom om katapulter och krigsutrustning medan kalifen ville ha musikband till Bagdad. Badr al-Din sa om detta: ”Se dessa två förfrågningar och gråt för Islam och dess folk!”

Den 18de januari år 1258 omringade mongolerna Bagdad och stadens försvar var så ineffektiv att Hulagus armé spenderade 10 dagar med att sätta upp sin utrustning och efter sex dagar var stadens väggar under mongolernas kontroll. Den 10de februari kapitulerade kalifen till Hulagu i ett försök att rädda staden och få till en överenskommelse att få härska åtminstone till en viss kapacitet. Hulagu bad honom att avväpna den muslimska armén och marschera den ut ur staden. Till skådades skräck lydde kalifen och armén var sen nådlöst slaktad av den mongoliska armén. Kalifen såg hjälplöst på. Därefter började Bagdads plundring.
 Mellan 200-800 tusen Baghdadis blev slaktade. Det lysande Kunskapshuset blev nedbränt till marken tillsammans med andra skolor, bibliotek och moskéer. Så många böcker blev slängda i Tigrisfloden att det sägs att floden var svart av bläck i långa kilometer sträckor. Kanalsystemet som är ansvarsfullt för de fertila fälten runt om Bagdad förstördes.

När Hulagu besökte kalifens palats frågade han kalifen varför hans hus var fyllt med rikedomar som kunde ha använts till att förbereda defenserna bättre. Den nedslagna al-Mustasim hade inget annat att säga än ”Det var Guds vilja”. Hulagu svarade: ”Vad som kommer att hända dig nu kommer också vara Guds vilja”. Den 20de februari flyttade Hulagu bort sin armé från staden på grund av stanken av alla ruttnande lik. Kalifen mötte ett våldsamt slut då Hulagu beordrade att han trampades ihjäl av arméryttarna. Det enda medgivande Hulagu gav var att kalifen skulle bli insvept i en lädersäck eftersom mongolerna trodde på att spillandet av kungligt blod skulle bringa olycka.

Efterföljderna:
Undergången av Bagdad år 1258 var en svår nedgång för den islamiska civilisationen, ett stort event i den islamiska historien som markerade slutet av en era i lärande och kultur. Det gav upphov till ett förnyande av Islam som fick folk att vända sig inom sig själva och orsakade därmed uppgången till Tasawwuf och vetenskaperna om själen (det metafysiska). Detta resulterade i en reva mellan det Muslimska tankesättet och de fysiska vetenskaperna, en reva som är synlig än idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *