• Imam Musa Al Kadhim (as) och den vackra tjänarinnan

    Haroun Al Abbasi var en Abbasi kalifat som hade fängslat Imam Kadhim (as) i flera år och fått Imamen att förflyttas från fängelse till fängelse. En av hans metoder för att störa Imamen (as) medan Imamen befann sig i fängelset, upptagen med sina böner och åkallan, var att skicka en mycket vacker tjänarinna (som gåva) in till Imamens (as) fängelserum. Han trodde att Imam Kadhim (as) kommer att finna nöje med denna kvinna på grund av hennes skönhet. Hon släpptes in i fängelsehålan, varpå Imamen svarade att man skulle meddela Haroun: ”Nej, det är ni som finner nöje med er gåva (Koranvers 27:36) Jag är varken i behov av henne eller liknande.”

    När Haroun fick reda på Imamens svar blev han ilsken och gav befallningen: ”Svara honom att vi fängslade inte dig med din egen vilja, och vi tog inte dig med din egen vilja!” Och lämna tjänarinnan inne hos honom och gå därifrån. Efter ett tag sade Haroun till sin tjänare att gå och se vad som händer inne i fängelsehålan mellan Imamen och tjänarinnan. Tjänaren kom tillbaka och meddelade Haroun att kvinnan hade fallit ner inför Gud med pannan på marken (prostration) utan att lyfta huvudet och reciterade uttrycket: ”Quddus… Subhanak… Subhanak..! (Helig… Ärad vare Du… Ärad vare Du)” Då sade Haroun: ”Vid Gud, Musa Ibn Jaafar [Imam Kadhim as] har förtrollat henne med sin magi! Hämta hit henne!” Man hämtade tjänarinnan medan hon bara stod och darrade och tittade upp mot himlen. Haroun frågade henne: ”Vad är det med dig?” Hon svarade ”Det som är med mig är det som den ojämförlige Skaparen gjorde… Jag var stående bredvid honom [Imam Kadhim as] medan han stod och bad dag och natt, och när han avslutade sin bön och började lovprisa och hylla Gud sade jag till honom: Min Herre, har du något behov som jag kan uppfylla åt dig? Då sa han: Och vad skulle jag behöva dig till? Jag sade: Jag släpptes in här för dina behov… Då svarade han: Och vad gör de här då? [Imamen pekade åt ett håll] Då vände jag mig och såg ett blomstrande trädgård som jag inte kunde se början eller slutet på, där det fanns vackra sittplatser med mycket vackra tyger och tjänare och tjänarinnor vars skönhet jag aldrig sett liknande, och aldrig sett något likt deras kläder, de var klädda med grönt sidentyg och ädelstenar och rubiner, och i deras händer hade kannor och dukar och alla sorters maträtter, därför så kastade jag mig ner [inför min Skapare i prostration] ända tills denna tjänare kom och hämtade mig hit.”

    Haroun sade: ”Du din avskyvärda…! Det kan vara så att du kastade dig för att göra prostration först och somnade och så såg du denna dröm?” Tjänarinnan svarade: ”Nej, vid Gud, min herre.. Jag såg detta innan jag gjorde prostration och jag gjorde prostrationen just på grund av det jag såg!” Då befallde Haroun en av sina män att ta kvinnan och inte låta någon höra denna händelse från henne. Därefter såg man henne alltid vara i bön och åkallan till Gud, och när hån frågades varför hon gjorde det svarade hon: – Det var så jag såg den lydiga tjänaren [Imam Kadhim] göra. Hon dog några dagar innan Imamen mördades.

    [Bihar Al Anwar vol.48 s.238]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *