• Dhimmis – Religiösa minoriteter under Muslimskt styre

    Religiösa minoriteter under Muslimskt styre

    Ofta utmålar man religiösa minoriteter som förtryckta och svaga offer för styrande i den muslimska världen. Det här stämmer dock inte. Här tas det upp vilka rättigheter och skyldigheter religiösa minoriteter har under muslimskt styre. I Januari, 2016, så samlade sig lärda från hela världen i Marrakesh, Marocko, för att diskutera en viktig fråga: de religiösa minoriteternas rättigheter i muslimska majoritetsländer. På grund av vad ISIS gjorde, där de mördade, förslavade och skickade till exil grupper, för de hade fel tro, så var det här ett trängande ämne.

    Fler än 250 lärda, kom till mötet för att diskutera ämnet och för att tala om tolerans och fred.

    Dhimmi

    Dhimmi, som används ofta av diverse islamofobiska hemsidor och grupper, betyder inte vantro eller otrogen. Dhimmis eller ahl al Dhimma, som var ett begrepp som användes i den muslimska världen för religiösa minoriteter, betyder, de ”skyddade folken”. En muslimsk ledare, var tvungen att skydda dessa, från både inre och yttre fiender. Dhimmis hade även religiös och laglig autonomi, de fick alltså utöva sin tro, utan någon inblandning.

    Jizyah – En diskriminerande skatt?

    Dhimmis ålades att betala en speciell skatt, vi hör det och antar det är orättvist. Dock var denna skatt inte bara en diskriminerande skatt mot Dhimmis, för att de var ickemuslimer. Genom att de betalade Jizyah, fick de muslimernas beskydd, utan att behöva vara del av armén. Vidare var det enbart Dhimmi män som behövde betala denna skatt. Så

    Kvinnor, barn, de äldre, de fattiga, de handikappade och munkarna, slapp denna skatt, eftersom de inte behövde vara del av armén. Dhimmi män kunde även delta i armén, och då slapp de denna skatt.

    Om en muslimsk ledare inte kunde beskydda Dhimmis, så var han tvungen att återbörda skatten. Vidare så var muslimerna tvungna att betala Zakahskatten, denna skatt gällde män som kvinnor, ja hela familjer, då fadern var tvungen att betala denna skatt för sina barn.
    Zakah och Jizyah är som skatterna vi betalar nu i västvärlden, det är till för att betala samhällets funktioner.

    Diskriminerade man mot Dhimmis?

    Vissa muslimska ledare satte inskränkningar på Dhimmis status i samhället, exempelvis att de fick klä sig på ett visst sätt för att man skulle känna igen dem. Dessa saker ansåg man senare var diskriminerande, dock många av de lagar som Dhimmis levde under, var lagar som man tog från tidigare kungadömen. I hennes bok, Icke muslimer i det tidiga islamiska imperiet, skriver Milka Levy-Rubin, att muslimerna inte införde några nya lagar, som irriterade ickemuslimerna på den tiden.

    I hela Byzantiska riket, fick olika grupper olika lagar att följa, till exempel judarna fick inte vittna mot kristna och förbjöds inneha offentliga befattningar. I både det Bysantiska och det Sasanidiska imperierna, gjorde man skillnad på kristna och icke kristna, på Zarostras och icke Zaraostras. Giftermål mellan de olika grupperna var förbjudet. Så ja, de lagar som vi såg i den muslimska världen var kanske diskrminerande, i dagens ögon och värderingar, men tittar man på dem ur historisk synvinkel så var de normala och ja till och med befriande.

    From Ronjat and Hildibrand : Stich, Abbildung, Zeichnung, gravure, drawing, dessin, engraving – end 19th century.
    People from Middle-East

    För att förstå i vilket sammanhang dessa lagar fanns, så var det för att samhället var mycket influerat av religionen. Nationalstaterna fanns inte, folk identifierade sig med sin religiösa grupp, inte som medborgare i ett visst land. Religionen var det man hade som måttstock för ens identitet. Semitiska samhällen byggde överlag enbart på teokrati. När vi i modern tid tittar på de lagar som fanns på den tiden för minoriteterna, så ser vi dem som diskriminerande, men faktum är att religiös identitet var den enda identiteten folk kändes vid. Därför var dessa regler inte till för att diskriminera, istället var de till för att alla religiösa minoriteter skulle ha sina egna identiteter.

    Hur är det då med de tillfällen då ickemuslimer, attackerades av muslimer?

    Det fanns utan tvekan, incidenter i historien, där muslimer deltog i förföljelser av ickemuslimer och där staten förtryckte och förföljde ickemuslimer. Dock var det inget systematiskt förtryck, inte på samma sätt som man förföljde kristna i det romerska imperiet. De förföljelser som skedde, skedde inte på grund av islamiska lagar, men skedde på grund av diverse politiska, sociala och ekonomiska omständigheter. Så även när muslimerna förtryckte kristna och judar, så var det inte för de var kristna och judar, men istället handlade det om maktspel och politiska omvälvningar.

    Slutsats

    När man reflekterar över Dhimmi modellen, som fanns i den muslimska världen, så måste man betänka på den standard som finns i västvärlden idag. En medborgare, behandlas annorlunda än en ickemedborgare, man har olika rättigheter och olika skyldigheter. Som medborgare, så förblindas vi av den status vi har, till exempel har vi som medborgare, egna köer vid flygplatserna, eller lättare att söka jobb, eller att få visum lättare än icke medborgare i våra länder. Allt det här är saker vi får, för vi är medborgare. Så vi måste förstå, det var andra tider, andra värderingar och andra tankesätt. Tittar man på hur den västliga världen behandlade till exempel muslimer, kristna minoriteter och judar, så ser man att den muslimska världen var framstående med sin behandling av minoriteterna.

    Hela avhandlingen kan läsas här

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *