• Bibelns perspektiv på Imam al Hussein (a.s)

    Bibelns perspektiv på Imam Hussein (a.s)

    Man försöker att omtolka Biblen, för att antyda att förbundet enbart går via Isaak, men i 17:23, ser man att det är klart och tydligt så att det genom Abraham ”och sådden efter dig”, då betyder Ismael. De tolv prinsarna är inte ättlingar till Isaak så de kan inte associeras med de 12 judiska stammarna, som vissa hävdar inte heller med de 12 lärjungarna till Jesus (a.s); de enda som lever upp till Guds löfte är de 12 imamerna (a.s), ättlingar till Ismael.

    Kerbalatragedin var känt och hade redan förutspåtts av Profeten (saw) långt innan det skedde. Dock kan det även ha varit omtalat långt tidigare i äldre skrifter, här kommer lite inblick i Bibeln och dess syn på al Hussein (a.s) och hans revolution.

    Efterträdandet av profeteskapet och imamaatet är en lång historia som Allah skapade med början med Adam (a.s) och som fortsatte till Muhammed (saw), stadigt etablerat i ett förbund mellan Profeten Abraham (a.s) och Allah. Detta förbund mellan Abraham (a.s) och Gud såsom beskrivet i den nuvarande Bibeln, inkluderar uppenbart även nämnandet av de 12 imamerna (a.s) och den tredje av dessa är Imam al Hussein (a.s), Kerbalas hjälte.

    Första Moseboken 17:10,23:

    Och detta är det förbund mellan mig och eder och din säd efter
    dig, som I skolen hålla: allt mankön bland eder skall omskäras;

    Och Abraham tog sin son Ismael och alla sina tjänare, de
    hemfödda och de som voro köpta för penningar, allt mankön bland
    Abrahams husfolk, och omskar på denna samma dag deras förhud,
    såsom Gud hade tillsagt honom.

    I Första Moseboken 17:20 hittar vi delar av Guds löfte i detta förbund, som är undertecknat och ihågkommet genom omskärelsen:

    Men angående Ismael har jag ock hört din bön; se, jag skall
    välsigna honom och göra honom fruktsam och föröka honom
    övermåttan. Tolv hövdingar skall han få till söner, och jag
    skall göra honom till ett stort folk.

    Därför är verkar det mera sannolikt att omskärelsen, tecknet för förbundet mellan Gud och Abraham (a.s), är ett tecken för mänskligheten om löftet om de 12 Imamernas (a.s) ankomst, så vi lär känna dem, lyssnar på dem och följer dem på den rätta vägen för vår egen skull och för vår egen välgång. Gud har sedan profeten Abrahams (a.s) tid, talat om för oss att ända sedan den tiden, att Profeten Muhammed (saw) och imamerna skulle komma och allt det förutspås i biblen.

    Abraham (a.s) befalldes av Gud att offra sin son. Profeten Abraham (a.s) lydde gud, såsom hans son lydde gud, och de förberedde för offrandet, men i sista stund besparades Abraham (a.s) denna svåra uppgift, och offrandet av baggen användes istället för att ersätta och senare bli en symbol för det större offrandet.

    Koranen 37:105-108

    Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!” Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; detta var klart och tydligt en prövning och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

    Vallfärden högtidlighåller många aspekter av Profeten Abrahams (a.s) liv. Kanske det är av vikt att förbundet är etablerat mellan Abraham (a.s) och det är genom detta förbund som Muhammed (saw) och imamerna är lovade. Ett av vallfärdens ritualer fokuserar på det här testet att offra sin son, och Hajjritualen varvar ned med påminnelsen om det större offrandet, som tar dess plats, med det symboliska offrandet av ett djur, som sedan ges till de behövande.

    Vad är detta större offrandet om man överför det till senare generationer? Hajjritualen? Eller är det offrandet av Imam al Hussein (a.s) vid Kerbala? Det islamiska nyåret börjar efter Hajj, och då börjar även offret som al Hussein (a.s) gav. Det känns som om Hajj i sig är en påminnelse om förbundets uppfyllande genom Muhammed (saw) och de 12 imamerna (a.s) och ett tecken på Imam al Husseins (a.s) roll i detta förbund.

    När det symboliska offrandet vid Hajj sker, så rakar man av håret på huvudet. I de gamla skrifterna, så betyder rakandet av håret att man sörjer, även att ta på sig enkla kläder, såsom man gör på Hajj, är ett tecken för sorg. Betänk även att gråtandet och att man slår sig på brösten, två saker som är centrala i de moderna sorgprocedurerna av al Husseins (a.s) martyrdöd. I Biblen kallar Gud dessa saker för tecken för sorg.

    Jesaja 22:12

    Herren, HERREN Sebaot kallade eder på den dagen till gråt och klagan, till att raka edra huvuden och hölja eder i sorgdräkt.

    abraham

    De kristna tror att offret som ersatte Abrahams (a.s) offer, var Jesus (a.s) men Koranen talar om för oss att så inte är fallet.

    Koranen 4:157

    och för deras ord: ”Vi har dödat Kristus Jesus, Marias son, [som påstod sig vara] Guds sändebud!” Men de dödade honom inte och inte heller korsfäste de honom, fastän det för dem tedde sig så. De som är av annan mening är inte säkra på sin sak; de har ingen [verklig] kunskap om detta utan stöder sig på antaganden. Det är med visshet så att de inte dödade honom.

    Vidare menar de kristna att Isaak skulle ha offrats och att ersättandet av offret kom från hans ättlingar, med andra ord Jesus (a.s). Dock säger de äldre skrifterna och Koranen att det skulle ha varit Ismail som skulle ha offrats, och Imam al Hussein (a.s) är från hans härstamning. Det finns otaliga profetior som förmedlats från Profeten (saw) om al Husseins (a.s) martyrdöd vid Kerbala, men i biblen hittar vi inga klara profetior om korsfästningen. Dock finns det en profetia som vissa menar har med Kerbalatragedin att göra.

    Jeremia 46:10

    Ty detta är Herrens; HERREN Sebaots, dag, en hämndedag, då han skall hämnas på sina motståndare; nu skall svärdet frossa sig mätt och dricka sig rusigt av deras blod. Ty ett slaktoffer vill Herren, HERREN Sebaot, anställa i nordlandet vid floden Frat.

    Offret presenteras här som medel för att ta hämnd mot de som går emot förbundet mellan Gud och människan, de som förnekar Profeterna och Imamerna (a.s). Andra menar dock att denna vers talar om saker som kommer ske i framtiden, att vår tids fördolde Imam (a.s) ska ta hämnd för tragedin vid Kerbala, på befallning av Gud.

    Allah vet bäst vad som är omtalad i profetiorna och vi behöver inte de gamla skrifterna för att verifiera den stora betydelse som al Husseins (a.s) offer betyder för all mänsklighet. Dock är det rätt intressant att man kan hitta antydningar till hans offer i andra skrifter än våra egna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *