Bani Ummayyahs anställd
Ali Ibn Hamzah berättar:
”Jag hade en ung vän som arbetade som byråkrat i Bani Ummayyahs adminstration (härskarna som bekämpade Ahlul Bayt), en gång bad han mig anordna ett möte med Imam Sadiq (a.s), jag bad Imamen om lov och han gick med på mötet.
När vi kom dit, hälsade min vän på Imamen och vi satte oss ned. ”Må jag vara lösensumma för dig oh Imam! Jag arbetar för Skattkammaren hos kalifen och har ansamlat en större summa pengar men jag har begått vissa brott också.”
”Om Bani Ummayyah inte hade haft män som dig, som samlar deras skatter och som deltar i deras slag, så skullde de inte ha kunnat stjäla vår rätt. ”
Sa Imam Sadiq (a.s).
”Finns det en utväg så jag kan rädda min själ?”
Undrade ynglingen.
Imamen frågade:
”Ifall jag berättar hur du kan rädda dig själv, kommer du följa mitt råd?” Ynglingen bejakade det.
”Från de egendomar du innehar, ge tillbaka de pengar du kan till dem ägare du känner till och vad det gäller de egendomar som du inte känner till ägarna till, ge dessa till behövande, i deras ägares namn. I gengäld för detta, kommer jag garantera dig paradiset.” Sa Imamen a.s.
Ynglingen sänkte sitt huvud, och efter en längre betänketid, svarade han:
”Må jag vara lösensumma för dig! Jag ska göra som du instruerat mig att göra.”
Ali Ibn Hamzah sa:
Vi gick upp och tog oss till Kufa, där gjorde ynglingen som han hade blivit beordrad att göra, även hans kläder på hans kropp, gav han bort. Jag samlade lite pengar från mina vänner och köpte kläder åt honom och brukade skicka honom pengar för hans uppehälle. Några månader senare, blev han sjuk och vi besökte honom regelbundet. En dag, när jag besökte honom, såg jag honom nästan död. Han öppnade sina ögon och sa till mig:
”Oh Ali! Imamen har hållit sitt löfte!”
Sedan lämnade han denna värld. Vi gjorde tvättningen, lade skynke runt hans kropp och begravde honom. En tid senare besökte jag Imamen a.s, så fort hans ögon såg mig, sa han:
”Oh Ali! Jag har hållit mitt löfte till din vän.”
Må Jag vara din lösensumma! Det är som du har sagt, han sa också det (Att han garanterats paradiset) till mig före sin död.
Källa:
Shanidani-ha-e-Tarikh, sida 55; Mahajjatul Baiza, Volym 3, sida 254