• Pensionen

     

    Pensionen

    Den kristne gamle mannen hade jobbat i hela sitt liv; men han hade inte varit förmögen att spara ihop något till sin ålderdom. Han började även bli blind. Ålder, fattigdom och blindhet hade alla blivit hans lott, och han hade ingen annan möjlighet att föda sig själv, förutom att tigga ihop till levebröd. Han ställde sig vid en längre rad av tiggare, folk hade medlidande med honom och gav honom lite almosor och så levde han.

    En dag, kom Ali a.s, och såg denna gamle man. Imamen a.s frågade om denna man och han ville veta varför han befann sig i denna sits. Hade han inga söner? Fanns ingen annan väg för honom att ta?

    Folk som kände igen mannen berättade för Imamen a.s, att han var kristen och hade arbetat hårt hela sitt liv, så länge han hade ögon, nu när han förlorat sin ungdom och sina ögon, kunde han inte arbeta längre. Han hade även inte sparat ihop nåt så han var tvungen att tigga.

    Ali a.s sade:

    ”Konstigt! När han hade styrka, så utnyttjade ni honom och nu när han inte har det, så har ni lämnat honom åt sitt öde?” Hans historia visar att han gjort rätt för sig och då var det statens regerings plikt att ta hand om honom och att samhället måste ta hand om honom så länge han lever. Gå och ge honom en livspension från statens kassa.”

     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up