• Den första slogan

    Den första slogan

    Då och då kom nyheter från Mecka, till Bani Ghifar, en medlem i deras stam, Abu Dharr, hade en frågevis och nyfiken natur. Han ville förstå vad som försiggick i Mecka och det han fick höra, fick honom inte att bli klokare. Enda han kunde förstå av alla rykten och nyheter, var att en man kallat till en ny religion och att ledarna i Mecka, ville tysta ner denna nya röst och frågan var varför skulle de vilja tysta ned honom?

    Abu Dharrs bror, skulle till Mecka, så Abu Dharr bad honom kontrollera ryktena och se vem denna nya röst var, vem denna man var som kallade till Gud.

    När hans bror kom hem igen kunde Abu Dharr inte tåla sig, vad är nyheterna om denna man, hans bror förklarade att det var en man som bjöd folk mot en ny religion, vid namn Islam och att han talade om goda dåd, goda handlingar, god moral.

    Abu Dharr var inte nöjd med informationen, han ville själv ta sig till Mecka för att ta reda på mera om denna nya Profet.
    När Abu Dharr kom till Mecka, märkte han av att atmosfären var spänd, han försökte lyssna på folks skvaller och rykten och få en hum om nyheterna om denna Profet, så han begav sig till centrumet till Masjid al Haram, Kaabaområdet. Dagen blev till natt och han fick inte reda på något nytt, han lade sig på sanden, och då kom en yngling förbi.

    Ynglingen hade något speciellt i sin blick, han tittade på Abu Dharr med en forskande blick och sedan gick han vidare, Abu Dharr fann det visast att följa efter honom men han vågade inte tala till den unga mannen. Nästa dag, satte han sig igen vid Masjid al Haram och än en gång försökte han lyssna till folk om den nya Profeten, men även denna gång hade han inge tur och även denna gång sträckte han ut sig på sanden och än en gång kom ynglingen förbi. Denna gång talade pojken till Abu Dharr och erbjöd honom att följa med honom hem. Abu Dharr gjorde så och de övernattade i huset, men utan att tala med varandra om Abu Dharrs ärende i staden.

    Dagen efter tog Abu Dharr avsked från pojken, och gick tillbaka till sin vanliga plats. Återigen fick Abu Dharr inte reda på något nytt. Än en gång kom den unga pojken mot kvällen, och än en gång tog han med Abu Dharr till sitt hem, men denna bröt den unga mannen tystnaden och undrade varför Abu Dharr var i staden?

    Abu Dharr förklarade att han sökte information om en ny Profet och ville gärna se med sina egna ögon och höra med sina egna öron, ifall denna man var ett sändebud från Gud. Den unga pojken, sa, var säker, han är en Profet, och jag ska ta dig med mig till honom imorgon bitti, men som du märkt, om folk får reda på ditt ärende så kommer ditt liv och mitt, vara i fara, så jag ska gå några steg före dig och du ska följa mig på avstånd, om jag märker av någon fara, så kommer jag ge dig ett signal, och då måste du ta dig därifrån.

    Ynglingen var ingen annan än Ali ibn abi Talib a.s, han gick före Abu Dharr och lyckligtvis hände inget, så de kom till Profetens saw, hus. Abu Dharr talade med Profeten saw och studerade honom, och fick höra på ord från Koranen, som fick honom att konvertera till Islam. Abu Dharr gav löfte om att aldrig ljuga och att alltid tala sanning, även om den är bitter. Profeten saw, skickade Abu Dharr tillbaka till sin stam för att göra dawa där och få dem att se Islams sanning, Abu Dharr sa jag ska göra så, men först ska jag gå till stadens centrumm och ropa ut att jag blivit muslim och att det inte finns någon gud förutom Allah och att Muhammed är hans Profet.

    När Meckaborna hörde dessa ord från en främling, utan släkt och vänner som kunde hjälpa honom, stormade de emot honom och började slå in på honom, hade inte Abbas, Profetens farbror, kommit till hans räddning, hade han nog mördats den dagen. Abbas sa att denna man äf rån Ghifar stammen och att våra karavener går igenom deras land, om ni skadar honom, kommer vår handel med Syrien bli lidande.

    Abu Dharr, mörbultad, var inte nöjd. Han skrek återigen ut samma slogan. ”Det finns ingen gud förutom Allah och Muhammed är hans profet”. Än en gång, attackerades han och än en gång räddades han av Abbas. Då sa Profeten till honom att han måste hem till sin stam, innan han blir mördad. När Profeten saw, kom till Medina, flyttade Abu Dharr dit och hela hans liv, var han känd för att vara en ytterst ärlig man, pga sin ärlighet blev han under den tredje kalifen, Uthman, skickad ut i exil i öknen, där dog han av umbärandena. Profeten saw, sa om honom:

    ”Må Allah välsgina Abu Dharr, han kommer leva ensam, dö ensam och han kommer ensamt återuppstå på återuppståndelsens dag.”

    Abu Dharr hade klagat på hur korrumperade ledarna blivit och hur korrumperade Uthman och Muawiya var, så han skickades ut till öknen, där han dog. När några följeslagare till Profeten saw kom förbi, fick de reda på vem den döde var och mindes då Profetens ord om hans död.  Sådant var hans liv, alltid den person som inte skydde att säga sanningen, även om den var bitter och även om den skadade honom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up