• Adi – Hatims son

    Hatims son

    Före Islams intåg, fanns det i Arabien autonoma ledare för stammarna. Folket behandlade dem som kungar och lydde dem i allt och man betalade skatter till dessa ledare. Den välkände och generöse Hatim, var ledare över Taistammen, en av de mera kända ledarna i Arabien. Hans son Adi, följde honom som ledare för stammen, vid Hatims död.

    Adi krävde 25% skatt på sina undersåtars inkomster. Han blev ledare i samband med att Profeten saw, började sprida Islam.
    Tai-stammen var avgudadyrkare, men Adi själv, hade blivit kristen, utan att någon visste om det.

    Adi var intelligent och insåg att Islam utgjorde en fara för hans maktställning och han hade uppmanat sin tjänare, att förbereda hans skatter och värdefullaste kameler, så att ifall muslimerna skulle komma för dem, så skulle de lätt kunna fly fältet.

    En dag kom slaven hastigt in och sa, skynda dig, muslimerna är mycket nära oss. Adi lastade sina värdefullaste ägodelar, sin familj och flydde mot Damaskus. I kaoset, glömde han en viktig person, hans syster Safana och hon och andra av Tai-stammen, fördes som fångar till Medina.

    Fångarna hölls i ett hus med låg vägg, nära Moskén, så när Profeten saw, en dag gick till Moskén, började Safana tilltala honom, hon var en intelligent och social dam:

    ”Min far är död, min wali (beskyddare/förmyndare) gömmer sig, var generös så att Gud kommer vara generös mot dig.”

    Profeten saw, undrade vem hennes förmyndare var, hon svarade, Adi, son till Hatim.

    ”Han som sprang från Gud och dennes Profet?”

    Undrade Profeten saw.

    Detta repeterade sig, nästa dag igen och än en gång, fick hon samma svar. På tredje dagen, hade hon förlorat allt hopp, så hon bestämde sig för att hålla tyst, men en ung man gick bakom Profeten saw, som gav henne en signal om att än en gång repetera sina krav. Hon sa samma ord; denna gång dock, svarade Profeten saw:

    ”Okej, jag väntar på några pålitliga män ur din stam, om jag hittar någon sådan person, eller om du hittar en sådan person, tala om det för mig.”

    Safana frågade folket vem denna unga man var, som hade hjälpt henne på det här viset och hon fick till svars, att det var Ali ibn Abi Talib a.s.

    Efter ett tag, informerade Safana att det befann sig några män från hennes stam i staden, och att var pålitliga. Profeten saw gav henne en ny klänning, lite pengar för att betala sin färd och en kamel att rida på, och hon följde med dessa män till hennes bror Adi, i Syrien.

    När hon mötte sin bror, så skällde ut honom för att han hade tagit med sin familj och glömt bort det enda som var ett minne från hans far, hans syster. Adi bad om ursäkt och han visste hon var en mycket intelligent kvinna, så han frågade henne vad han skulle göra med Profeten saw, hon som hade mött Profeten saw. Skulle Adi hålla sig borta från honom eller gå med i hans nya relgion?

    Safana:

    ”Jag tycker du borde gå med honom, om han är Guds Profet, så kommer det vara till fördel för dig och din härkomst och ifall han inte är en Profet, och enbart bryr sig om världslig makt, så är Medina nära ditt hemland Jemen, och ingen kommer försöka skada dig, då det skulle skapa kaos i området, så hur du än vänder och vrider på det, är din heder garanterad.”

    Adi reste till Medina för att observera Profeten saw, han gick in i moskén, hälsade på Profeten saw och Profeten saw visade honom den tillbörliga respekten och bjöd in honom till sitt hus.

    På vägen möttes de av en gammal envis dam, som tog tag i Profetens saw, kläder och började diskutera med honom olika frågor. Det tog lång tid och Profeten saw, svarade på alla hennes frågor, med en trevlig och tålamodig attityd. Adi sade till sig själv, att det här är ett tecken på hans karaktär, att han verkligen är en Profet, de som söker världslig makt, bryr sig inte så här mycket om undersåtarna och har inte tålamod att svara på en gammal obetydlig kvinnas frågor.

    När de kom till Profetens saw, hus, lade Adi märke till att det var enkelt och fattigt. Det fanns bara en liten filt på golvet, varpå Profeten saw, brukade sitta på, men Profeten insisterade på att det var just Adi som skulle sätta sig på den, medan Profeten saw, valde att sitta på golvet.

    Än en gång lade Adi märke till denna stora mans beteende, det här var en Profets karaktär, inte en kungs, sade han till sig.

    Profeten saw, vände sig mot Adi och sa, är inte du kristen? Adi förvånades, för ingen inte ens hans närmaste kände till hans religion, Adi stammade fram, ja det är jag, varför? Profeten saw, undrade då, hur det kom sig att han tog 25% av sina undersåtars inkomster, när det är förbjudet i Kristendomen.

    Detta var det tredje tecknet på att denna man var en Profet. Då sa Profeten saw:

    ”Du ser på den nuvarande fattigdomen och hjälplösheten som muslimerna lever under, du kommer då märka att muslimernas liv är fyllda av oro och misär, de är omringade av dussintals fiender och har ingen säkerhet för sina liv och sin egendom. De har ingen makt i sina händer. Vid Allah, tiden är inte fjärran, att de kommer äga så stor rikedom, att det inte kommer finnas en enda fattig man bland dem. Vid Allah, deras fiender kommer att förintas och det kommer finnas en sådan fred, att varje kvinna kan resa från Irak till Hijaz, ensam, och ingen kommer störa henne eller hota henne. Vid Allah, tiden är nära när Babylons vita palats, kommer ägas av muslimerna.”

    Adi omfamnade Islam och var den trogen till sin död. Han levde flera år efter Profeten saw och brukade alltid minnas Profetens saw ord, han brukade säga, vid Allah, under mitt liv såg jag det Profeten saw, förutsåg, där muslimerna erövrade de vita palatsen i Babylon och det fanns en sådan fred, att kvinnor kunde resa från Irak till Hijaz, utan att någon störde dem. Jag är även säker på att det skall komma en dag, då det inte kommer finnas någon fattig muslim.”

    Under Imam Alis a.s styre, sägs det att det inte fanns en enda fattig och behövande, Imamen a.s tog hand om alla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up