• För allmänhetens väl

    För allmänhetens väl

    Han var en hårdarbetande man, med en skön personlighet. Han arbetade hårt med att kultivera fruktträdgårdar. Han utvecklade ett flertal landområden och när de utvecklades, gav han bort dem, för Allahs skull.
    En dag fick han tag i ett ofruktbart landstycke utanför staden där han bodde, han försökte kultivera det, för att göra det var han tvungen att gräva upp en brunn, han hittade en bra plats och började gräva, han förlitade sig på Allahs välsignelse.

    Flera dagar gick förbi, men det fanns inget tecken på vatten. En dag tog han upp yxan, gick ner i brunnen och använde all sin styrka för att slå och slå, men inget hände. Trött och sliten gick han ut ur brunnen, torkade av sig svetten, vilade sig en stund och gick ner igen.

    Han svingade yxan med sådan kraft, att hans andnings ljud kunde höras runt omkring. Efter att ha slagit in och återigen in på marken, öppnade sig plötsligt marken och klart färskt vatten började bubbla upp.

    Han steg hastigt ut ur brunnen, en brunn som blev en underbar källa i den torra öknen, som snart skulle förvandlas till ett stort och bördigt trädlandskap. Folk började snart flocka sig runtomkring. Alla kommenterade undret.
    Folk sade:
    ”vad för en hårdarbetande man” sa en.
    En Annan sa”Han är en god och generös man”.
    Den tredje sa: ”Allah har varit generös mot honom”.
    En fjärde sa:”Han och hans ättlingar har blivit rika för all framtid.”
    Några gratulerade honom medan andra var avundsjuka på honom.

    ”Ge mig en penna och papper”, sa han och sedan satte han sig ned och skrev följande:
    ”Jag donerar denna brunn och landet runtomkring den i välgörenhet och det ska användas till följande:

    a. att hjälpa de fattiga och utblottade.
    b. att hjälpa de resande som är långt borta från sina hem.
    c. att ge hjäp åt dem som vill gifta sig och som inte har några föräldrar.
    d. att hjälpa skaffa fram mediciner åt de fattiga.
    e. att göra gott för allmänhetens väl.

    Jag har donerat denna brunn i välgörenhet för att behaga Allah och för att få nästa livs belöning och för att räddas undan helvetets eld.”
    Vet ni vem denna religiösa man var? Han var ingen annnan än Ali ibn abi Talib, de troendes mästare.

    Moral:

     I allt han gjorde, var det för Allahs skull. I allt han försökte med såg han Allah. Han, som var den bäste efter Profeten, slutade inte där, utan fortsatte kämpa för att behaga Allah. Hur ofta gör vi, däribland jag, något enbart för Allahs skull? Hur ofta gör vi det dagligen, i alla sammanhang? Jag vet att jag inte är den som tänker i dessa banor, kanske detta visar varför Ali var just kallad den höge, den storartade, de troendes mästare? Han bad inte andra göra det här åt honom, utan han gjorde det själv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up