• Musa ibn Jafar al Kadhim a.s

    Musa al Kadhim a.s

    Musa al Kadhim a.s blev 55 år gammal, han föddes år 745, i slutet av Ommayyidriket och dog under Harun al Rashid, år 799. Hans mor var en slavina, vid namn Hamida al Barbariyya. Han var imam i 35 år. Han kallades för al Kadhim för att han tålde allt och för hans stora tålamod. Han kallas även för Bab al Hawaji (porten som fullföljer önskningarna).

     När Imam Jafar al Sadiq, a.s, den sjätte Imamen, mördades, försvagades shiiterna avsevärt. Ismailiternas etablering och Fatihiyas skapelse, som stöddes av de storta lärda bland shiiterna, gjorde Musa al Kadhims sits mycket svag och sårbar, så han var tvungen att följa sin fars tysta politik. Därför undkom han kalifen Mansurs radar och Imamen och hans anhängare kunde fortgå med sitt utan att störas för mycket av tyrannen.

    Al Mansur efterträddes av al Mahdi, hans son, som stödd de sunnitiska tankarna och som förföljde dem som inte följde majoriteten, han förtryckte även bokens folk. Det var inte för att han var så religiös av sig men mest för at det var ett politiskt verktyg för att stärka hans status och makt. När al Mahdi kom till makten, så stärktes Musa al Kadhims och hans shiiters position, och ismailiterna och Fatihiya försvagades.

    Al Mahdi såg att shiiterna kunde utgöra ett hot mot hans regim, då han fick rapporter om att allt fler började vända sig till Imamen a.s. Abbassiderna, förtryckte shiiterna och ättlingarna till Profeten Muhammed s.a.w, hårt. Man fängslade dem eller så bjöd man in dem till fester eller sammankomster för att sedan välta hela hus och byggnader på dem, man förgiftade hela familjer. Grymheter, som ledde till att shiiterna använde sig av Taqqiya och de gjorde ofta uppror.

    Så al Mahdi kallade till sig al Kadhim, a.s från Medina, och fängslade honom i Bagdad. Fängslandets ledde inte till att Al Mahdis position stärktes eller att folk vände sig ifrån Musa al Kadhim a.s., så Al Mahdi började muta och skrämma shiterna. Al Kadhim a.s, släpptes, efter att ha lovat att inte starta en revolt mot kalifen, enligt historikern al Tabari, så kontaktade al Mahdi även Zaydishiiterna, för att få deras stöd i att spionera och kontrollera shiiterna.

    Därför utnämnde han tex Yaqub bin Dawud, som tillhörde en familj som had arbetat för Ommayyiderna, fienderna till Abbassiderna, som Al Mahdi tillhörde, och utnämnde honom till ”bror i Gud” och senare utnämnde han honom till Vizir och gav honom fullständiga rättigheter att bestämma över Kalifatet, och då utnämnde Yaqub ett stort antal Zaydishiiter till höga befattningar i riket.

    Under al Mahdis kalifat, så främjde han och hans vizir, Yaqub, myten att inte Imam Ali a.s var den rättmätige Imamen efter Profeten Muhammad saw, utan att det varit deras förfader Al Abbas, så de borde ha Imamens status. För detta ändamål köptes många lärda.

    Under denna tid revolterade några ättlingar till Ahlul Bayt, i slaget vid fakh möttes, Ahlul Bayts ättlingar och Ommayyidderna, barn kvinnor och män, mördades, även de som gav upp. Även då Musa al Kadhim inte hade något med saken att göra, så fick han skulden för detta uppror. Men innan Al Mahdi hann mörda vår Imam, så dog han själv.

    Nu kom den ökände Harun al Rashid till makten, han är känd genom berättelserna om Tusen och en Natt. Han fortsatte sin föregångares politik mot Ahlul Bayt och deras anhängare.

    Bland shiiterna hade vi tre ”inriktningar” på den tiden. Hasaniderna, de som revolterade i Fakh, och ville revoltera när det än gick att göra revolt. Ismailiterna, som senare skapade det fatimidiska riket i norra Afrika och imamiterna, våra förfäder, som följde Imam Musa al Kadhim a.s.

    Ismailiterna följde en bror till Musa ibn Jafar, a.s, och de involverade senare en massa myter i sin tro, som gör deras imamer till smågudar. Exempel att deras imam kan dricka vin, men det blir till vatten när det når hans läppar osv.
    Våra shiiter, blev starkare och mera organiserade, man menade att man kunde uppnå våra mål, en stat styrd av en Imam, om man var lugn och tålde förtrycket och vår Imam Musa al Kadhims a.s syn var att man skulle vänta på vår Mehdi a.s.

    På grund av de olika förföljelserna, så hade shiiterna spridit sig över hela riket och använde vallfärden som ett sätt att kommunicera med vår imam och med varandra. Några shiiter infiltrerade statens myndigheter, och kunde därmed hjälpa andra shiiter undan förföljelse.
    Eftersom shiiterna ökade i antal och organisation, så ökade även rikedomarna som samlades in, zakat, khums osv.

    Ismailiterna och imamiterna, var i konfrontration hela tiden, då ismamiliterna inte bara assassinerade imamiterna utan även kunde ha haft hand i fängslandet av al Kadhim a.s. På grund av alla grupperingars väpnade uppror och hot, blev situationen för imamiterna och Musa al Kadhim a.s, värre.

    Så Imamen fängslades först i Basrah och sedan i Bagdad. Shiiter började förgiftas eller torteras och mördas av Harun al Rashids hantlangare.

    År 799, mördades vår Imam, och 60 av hans familjs medlemmar som var fångar i fängelset, också. Det var nu som imamiterna splittrades, en grupp var Waqifiterna, som var majoriteten och menade att imamen inte hade dött. Imamens kropp, fördes till bron i Irak och togs emot av shiiterna, som hade väntat sig att han skulle återkomma levande…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up