• Luqman den vise

    Luqman den vise

    Många århundraden sedan, före kristen tideräkning, levde en man i Afrika. Han hette Luqman. Luqman fick besök av en ängel från Allah och denne ängel frågade Luqman om han ville vara rik och kung eller fattig och vis? Han valde visdomen.

    Luqman nämns i surah 31, på grund av hans stora visdom. Han fångades en dag och såldes som slav till ett annat land.
    Han gav bra råd till sina barn, råd som är bra råd till all världens barn.
    En dag sa Luqman till sin son:

    ”Oh Son! Bind inte fast ditt hjärta vid att söka människornas välbehag. Du kommer knappast lyckas. Bry dig inte om vad folk säger. Intala dig istället att alltid söka Allahs välbehag.”

    Luqman ville att denna läxa skulle inte glömmas, så han hittade på ett sätt att pränta in den i sin sons minne. Han bad sin son att rida en åsna. Sonen lydde, och bakom sonen gick Luqman. De reste en längre sträcka på det här viset, efter ett tag kom de i kontakt med en grupp människor, när folket såg sonen rida åsnan, sa en av dem:

    ”Vilken oförskämd och dålig pojke, den gamle fadern går till fots och den unga sonen rider åsnan bekvämt. Det är inget bra sätt att respektera sin far på.”

    Luqman och hans son hörde detta. Sonen hoppade ned från åsnan och Luqman red på den istället. Efter ett tag, kom de till en annan grupp av människor när denna grupp såg fadern rida åsnan, sa en av dem:

    ”Oh du gamle man! Så ska man inte uppfostra sin son. Du låter honom gå i den heta solen, medan du sitter bekvämt på åsnan?”

    Luqman lyssnade på folket och gick ner från åsnan. Nu gick både far och son till fots. Åsnan gick framför dem, de gick en stund tills de mötte en ny grupp människor. Dessa sa:

    ”Hur dumma är ni? Ni går bakom en åsna, varför rider ni inte på den istället?”

    Än en gång lyssnade Luqman och hans son på folket, så nu red de båda på åsnan. Efter en stund kom de till en flod, där fanns en bro över floden, och vid bron satt några människor som såg på dem och sa:

    ”Det är inte snällt och obarmhärtigt att två personer rider på den stackars åsnan. Det svaga djuret kan knappt bära all den tyngden.”

    Så de lyssnade på rådet och gick ner från åsnan. De reste en bit, och med mycket kärlek tittade Luqman på sin son och sade:

    ”Du har hört och sett vad folket säger. Det måste ha försäkrat dig om att vad du än gör och vad du än säger, så kommer världens folk inte att bli nödja med det. Han pekade på floden och lade till:

    ”En person kan bygga en mur över floden, det kommer stoppa vattnets flöde, men det är omöjligt att stänga folkets munnar och avhålla dem från att kritisera.”

    Moral:

    Likadant är det med världen idag. Tungan har inget ben. Det kan tala även utan intellekt. Det finns lika många åsikter som det finns människor i världen. Det är mycket dåligt att hitta fel i andra, särskilt när den andre försöker göra gott.
    En person kan såras djupt om han ska lyssna till alla tungor som talar. För att inte lyssna till alla lösa tungor, kan en person träna sig själv. Man kan lära sig själv att tänka och att vara disciplinerad.

    När man använder sin hjärna kan man se vad som är bra och vad som är dåligt, vad som är nyttigt och vad som är onyttigt. När en person gör allt han kan för att behaga sin Herre, då kommer han inte bry sig om vad andra säger…

    Luqman och fåret

    När Luqman var slav, så köptes han av en snäll och vis mästare. Denna ägare fann intresse i Luqman, så han ville testa honom och vad då Luqman att slakta ett får, och hämta dess värsta delar till honom. Luqman slaktade fåret, och tog dess hjärta och tunga till sin mästare. Ägaren förstod att Luqman var vis, men förstod inte riktigt vad Luqman försökte säga med sakerna han tog med sig.

    Ägaren bad Luqman att slakta ett annat får, och ta de bästa delarna till ägaren. Luqman slaktade fåret, och hämtade då än en gång hjärtat och tungan. Ägaren blev förvånad och frågade hur det kan komma sig att dessa delar, både är de sämsta och bästa hos djuret?
    Luqman svarade:

    Hjärtat och tungan kan vara de sötaste hos en, ifall ägaren till dem är ren och uppriktig men de kan även vara de värsta om ägaren är ond och hemsk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up