• Ashura – Al Mukhtar al Thaqafi

    En av giganterna i tidig islamisk historia var Al Mukhtar ibn Abu Ubaida al Thaqafi, vars far var en av ledarna för de muslimska arméerna som erövrade Iran under Kalifen Umars tid. Hans far dog i slaget vid Marva år 13/634 när han krossades av en krigselefant.

    Mukhtar föddes i Taif år 622. Hans livshistoria är en märklig sådan. Beroende på vilka texter man läser, så kommer olika bilder fram om Al Mukhtar. Jag själv har i åratal läst om honom och för varje ny text jag hittar om honom, så är det en annorlunda bild jag får av denna märkliga person, hämnaren Al Mukhtar.

    Al Mukhtar var en Shiat Ali, en supporter till Ali och dennes rätt till att leda den muslimska gemenskapen, men enligt historikern Tabari (andra volym, sida 520) så utmålas han till att vara en fiende till shiiterna, eftersom Al Mukhtar hade gett sin farbror rådet att inte hjälpa Alis son Hassan, när denne var sårad och hade förts till farbroderns palats i Madain.

    Enligt Tabari så uppmanade Al Mukhtar, sin farbror, att överlämna Hassan till fienden Muawiya, för att bli vän med Muawiya, något som fick farbrodern att förbanna Al Mukhtar.

    Den förste att ge Muslim bin Aqeel trohetslöftet i Kufa, var Al Mukhtar men under händelserna vid Kerbala, var Mukhtar fängslad. Senare dök han upp i Kufa för att ta hämnd på dem som hade mördat Hussein och dennes följe. Hans önskan var lik al Tawwabuns (de ångrande) önskan, att ta hämnd på alla dem som deltog i mördandet av Imam Hussein. Skillnaden mellan Al Mukhtar och Al Tawwabun var att Al Mukhtar var mera organiserad. Al Tawwabun vägrade att delta i Al Mukhtars revolt.

    Så här ser vi att shiiterna i Kufa var splittrade och det är något som vi sett genom århundradena. Alla hade samma mål, men alla hade olika idéer om hur de skulle nå dessa mål. Det sägs att Al Mukhtar vände sig till Zain al Abidin, Imam Husseins son, för att få stöd från denne, men att han vägrade. Vissa har tolkat detta som att imamerna ogillade Al Mukhtar, andra däremot tolkar det som så att de inte vågade eller kunde ge honom öppet stöd, men när Al Mukhtar senare lyckades döda alla de som deltog i mördandet av Hussein, då började Imam Zein al Abidin skratta igen, han började le igen, han slutade gråta lika ofta som förr.

    När Al Mukhtar inte fick stöd av Zain al Abidin, vände han sig till Imam Husseins halvbror, Ibn al Hanafiya. Det fanns en liten konflikt mellan Alis anhängare på den tiden, vissa stödde Hussein och hans gren av familjen, medan andra stödde Ibn al Hanafia. Ibn Al Hanafia började även han samla stöd för att kämpa mot Ommayyiderna, men vägrade att öppet ge Al Mukhtar något stöd utan ville vänta och se om han lyckades med sitt uppsåt att få Kufas befolkning på sin sida.

    Samtidigt kom ett tredje hot mot Kalifen i Damaskus, Abdullah bin Zubair utropade sitt kalifat och skapade sig en maktbas i Irak, södra Arabien och i östra Syrien. Det hotet var så allvarligt att Kalifen Abdul Malik stoppade vallfärden till Mecka, för det gick igenom bin Zubairs område, så att denne inte tjänade pengar på de vallfärdande utan fick dem att vallfärda till Jerusalem istället. Han fick även stora lärda att utfärda sådana fatwas, som uppmanade syrierna att vallfärda till Jerusalem istället, däribland den kände teologenn Al Zuhri. Så korrumperade man den muslimska gemenskapen..

    Abdullah bin Zubair dödades i ett slag mot Ommayyidernas general Hajjaj år 692, efter att ha regerat i 9 år. Al Mukhtar tog över Kufa 686 och stora delar av nuvarande Irak, allt i Husseins namn. I Kufa spred han propaganda för Ibn al Hanafia. De svaga, de förtryckta, ickearaberna som Ommayyiderna var rasistiska emot, alla dessa började samla sig runt Al Mukhtars fana.  Ickearaberna var diskriminerade, något som senare ledde till Ommayyidernas undergång.

    Al Mukhtar var ofta fängslad och ofta räddades han av revolutionära krafter eller av mäktiga släktingar. Bin Zubair insåg hur farlig Al Mukhtar var, så när han tog över staden varnade han sin ståthållare för Al Mukhtar. År 685 började Al Mukhtar känna sig tillräckligt stark, så han startade sin revolt. Mot sig hade han en stor övermakt, ändå segrade Al Mukhtars armé. Samma år tillfångatog Al Zubair sin motståndare Ibn al Hanafia, och dennes familj. Om de inte gav sitt trohetslöfte till Bin Zubair, så skulle han döda dem, något som fick Al Mukhtar att ta en styrka och befria Ibn al Hanafia. Al Mukhtar lyckades även att få tag i Ibn Ziyad, mördaren av Imam Hussein, och straffa honom som det var förutsagt av både Imam Ali och Profeten Muhammed. Han tog hämnd på alla som deltog i mördandet dessa år.

    Al Mukhtar dödades till slut år 687, av Bin Zubairs bror, Musab bin Zubair. Kan tilläggas att wahabiternas stora religiösa ideolog, Ibn Tammiyya skrev om al Mukhtar så här:

    Ibn Taymiyyah skriver i Minhaj al sunnah 2nd version , sidan 70

    ”Det är känt att Umar ibn Saad var ledare och ansvarig för armen som dödade al Hussayn(as), och trots att han(Umar) var felaktig och föredrog denna världen framför religionen, var hans synd ej lika stor som Mukhtars synd, som tog revansch för Imam al Hussayn (as) genom att döda hans mördare”

    Ibn Taymiyyah menar alltså att det var större synd att döda de som dödade Imam Alhussein(as), än att döda själva Imam hussein(as). Så förvanskad och så hemsk blev historien om martyrerna vid Kerbala. Utan shiiternas påminnelse om händelserna, så skulle sanningen aldrig uppdagas, då skulle historien skrivas av wahabiterna och deras hatfyllda budskap mot Ahlul Bayt

6 Responsesso far.

  1. zulqarnain skriver:

    Det sägs att efter att Mukhtar hade startat sin revolt så sa imam zeinel abe din att det han önskar mer än allt annat att se Harmeles död, den person som hade genom borrat Ali asghars hals med sin förbanande pil.
    Och detta satte fart på Mukhtar och han jagade harmale dag och natt för han hade fått sin imams välsignelse.
    Jag tror att mukhtar var nära och svika imam hussein men han var mänsklig men tillräcklig god för att förstå att han hållde på och göra fel.

  2. Bahlool skriver:

    höll på att göra fel? hur menar du

  3. zulqarnain skriver:

    När imam Hassan hade kommit till hans farbror var mukhtar nära och svika imamen men han gjorde ju inte det?

  4. Bahlool skriver:

    japp men sen hade han plötsligt stor kärlek för ahlul bayt

  5. zulqarnain skriver:

    jag tror att det hade han innan också men hans mänskliga känslor var på väg och ta över men han kom på sig själv att han var på väg och välja världslig rikedom istället för att välja rättvisan.

  6. Bahlool skriver:

    köpte nu en liten bok om honom från VV , få se om det finns nåt vettigt att läsa där om honom..märkliga shias vi är..såna som slogs med honom i årtatal, de bara förrådde honom sen..suck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up