• Laglig förtjänst

    Imam Jafar al Sadiq hade många som var beroende av honom, för att finna nya medel för att möta de allt högre kostnaderna, ville han investera lite i handel. Han tog 1000 dinarer och gav dem till sin tjänare Musadif, som skulle åka med dem till Egypten och där köpa varor som han skulle sälja i Medina. Musadif köpte lite varor och färdades till Egypten, med ett antal andra handelsmän som förde likadana varor med sig.

    I närheten av Egyptens gränser, möttes de av en karavan som lämnade Egyptens största stad, de kom i samtal med varandra och då fick Musadif reda på att de varor han och de andra handelsmännen bar på, var mycket eftertraktade just nu. Det var varor som folk var tvungna att ha och karavanen kom överens om att de skulle inte sälja varorna om de inte tjänade minst 100% vinst på dem.

    Handelsmännens karavan kom in i staden, där var situationen som de hade hört och de behöll varorna tills de fick det dubbla av vad de satsat. Musadif red tillbaka till Medina med en vinst på 1000 dinarer, full av glädje. Glad som han var, gick han med brådska till Imam Jafar al Sadiq (a.s) och framför honom satte han två väskor, fyllda med dinarer, 1000 i varje.

    Imamen undrade hur det kom sig att vinsten var så hög? Musadif berättade om vad han och de andra fick reda på innan de anlände till Egypten och att de då bestämde sig för att hålla inne med varorna. Imamen blev irriterad och sa: ”Du gjorde något sådant??? Du utnyttjade människornas nöd och startade en svart marknad?” Imamen tog de 1000 han hade tjänat och sade att han vägrade röra de resterande pengarna och ville inte ha något med dem att göra.

    Sedan sade han:

    ”Oh Musadif! Det är lättare att slåss med ett svärd än att tjäna sitt levebröd på ett ärligt sätt” (Halal Riziq)

     


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up