Birbal var en vis man, han levde under kungen Akbar den store (Indien, mogulriket). Dock Akbars svåger, var mycket avundsjuk på honom, så han bad kungen att göra sig av med Birbal och sätta sätta sig själv på Birbals ställe istället. Han menade att han skulle vara mera effektiv och bättre lämpad än Birbal.
Innan Akbar hade bestämt sig, fick Birbal reda på intrigerna, så han sade upp sig från sina uppdrag och lämnade hovet. Akbars svåger blev nu minister istället för Birbal. Akbar ville testa den nye ministern, så han gav honom 300 guldmynt och sade till honom:
Spendera dessa mynt så, att jag får 100 guldmynt i detta liv, 100 mynt i nästa liv och 100 mynt i vare sig detta eller nästa liv.
Svågern såg hela situationen som förvirrande och hopplös, han kunde inte sova på nätterna, då han tänkte på problemet och visste inte hur han skulle kunna lösa gåtan. På sin frus inrådan, sökte han Birbals hjälp, Birbal svarade:
Ge mig guldmynten, så ska jag lösa problemet.
Birbal gick genom stadens gator med guldmyntspåsen i handen. Han såg en rik handelsman, som firade sin sons bröllop. Birbal gav honom 100 guldmynt och sade snällt:
”Kungen Akbar skickar dig dessa guldmynt och önskar dig ett välsignad bröllop för din son, var snäll acceptera denna gåva.”
Handelsmannen kände sig hedrad att självaste kungen skickat en budbärare med en så värdefull gåva. Han hedrade Birbal med att ge honom en påse med guld och många dyra gåvor till kungen. Sedan gick Birbal till området där de fattiga bodde. Där köpte han mat och kläder till ett värde av 100 guldmynt, och skänkte dem till de fattiga, i kungens namn.
När han kom tillbaka till centrum, anordnade han musik och danskonserter, som kostade 100 guldmynt. Nästa dag gick Birbal till Akbars hov och sade att han hade gjort allt det kungen hade krävt av sin svåger. Kungen var nyfiken hur han hade gjort.
Birbal berättade allt för kungen och sade sedan:
”Mynten jag gav till handelsmannen för hans sons bröllop, fick du tillbaka i denna värld. Mynten jag spenderade på mat och kläder till de fattiga, för det kommer du få din belöning i nästa liv. Medan guldmynten jag betalade för musik och dans, kommer du inte att få i denna eller nästa värld.”
Sensmoral:
De pengar vi lägger ut på vänner, kommer tillbaka till oss på ett eller annat sätt. Pengar vi lägger på hjälp till behövande, får vi som goda poäng hos Allah i nästa liv. Pengar vi lägger ut på nöjen, försvinner lika fort som nöjena.