• Kvinnan på kamelen som mördade 10 000-tals

    Allt det som skrivits om dessa händelser, kommer från sunniternas egna källor ändå framhärdar vissa med att bestrida dessa händelser.

    Del 1

    Del2
    Del 4
    Del 5

    Del 3

    Ali skickade flera brev till rebellerna och uppmanade dem att sluta med sitt ofog, men de ville inte svara på hans brev. Ett brev som skickades till Aisha sade:

    I Allahs namn, den förbarmande

    Du lämnade ditt hem i direkt trots mot Allahs påbud och Hans budbärares, och nu sår du inbördeskrigets frön ibland muslimerna. Ta en stund och tänk på det här: Vad har du med arméer och krig att göra? Är det ditt jobb att kriga? Vem ska du kriga mot? Mot andra muslimer? Din plats är i ditt hem. Allah har uppmanat dig att stanna där. Därför frukta Honom, och visa inte olydnad mot Honom och vänd ögonblickligen till Medina.

    Liknande brev fick Talha och Zubair och även de undvek att besvara dem. Ali insåg att de var ute för att spilla muslimers blod och för att avhålla dem från att göra det, så ville han möta upp dem. Efter flera dagars försök att ställa upp en armé, började folk ställa upp frivilligt. Till slut hade han 700 man, detta var inget emot de över 3000 väl beväpnade och stridsdugliga rebellerna.

    Sir John Glubb, historikern skrev i The Great Arab Conquest på sida 318, från 1967:

    ”Så fort Ali hörde att Zubair, Talha och Aisha hade lämnat Mecka, bestämde han sig för att följa efter dem, men fann det svårt att ställa upp en armé för att jaga dem. Bara tre månader tidigare hade Profetens anhängare och folket i Medina bett honom att bli Kalif. Nu var det ett fåtal som stödde honom, även då de samvetslösa Zubair och Talha hade klarat att samla över 3000 krigare från Mecka och de omkringliggande stammarna. I oktober 656, fyra månader efter mordet på Othman, följde Ali efter Zubair och Talha och Aisha. Han hade enbart 700 man med sig. För svag för att gå vidare, slog de upp läger vid en brunn i Nejedöknen.

    Innan han lämnade Medina, kallade Ali på Umm Salma, en av Profeten Muhammeds (saw) änkor och hälsade henne farväl:

    ”I Allahs namn, jag överlämnar dig i hans skydd. Vid Hans makt och vid Hans majestät, du ensam är med sanningen och alla dina fiender är på fel väg. Om det inte varit för Allahs påbud till Profetens (saw) fruar att stanna hemma, så skulle jag följa med dig på denna kampanj.” Källa Abul Fida.

    Umm Selma hade en son från ett tidigare äktenskap. Hon erbjöd Ali att ta honom med sig och sade:

    ”Han är mitt enda barn, han är allt jag har kvar i denna värld. Jag erbjuder dig att ta honom med dig, han kommer, om det behövs, offra sitt liv för dig.”

    Ali rördes djupt av Umm Salmas gest. Han tackade henne, och tog ett hjärtskärande avsked från henne, inte vetandes ifall han skulle återkomma till Medina eller ej. Hennes son deltog på Alis sida i kriget. Innan  Ali lämnade Medina, besökte han Muhammeds (saw) och Fatimas gravar. Muhammed var hans ledsagare, bror och kusin och Fatima var hans stora kärlek. Tårarna strömmade nedför hans kinder, men han var tvungen att lämna dem för att rädda det islamiska riket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up