• Ashura – Muslim bin Aqeel

    Ett av de mest fascinerande öden, enligt mig, är det öde som drabbade Muslim bin Aqeel och hans söner. Denne kusin till Hussain som var gift med Hussains syster vars far var Profeten Muhammeds kusin, var ambassadören som kom till Kufa för att tala med dem som skickade brev till Hussain. Tusentals brev hade skickats till Hussain, kom till oss, vi är mogna för ett uppror, vi behöver dig å Muhammeds son, vi är i nöd, gör din plikt rädda oss.

    Hussain svarade alltid, ni svek min far och min bror och ni kommer svika mig. Oh Nej Ya Hussain, vi är på din sida. Så Hussain skickade iväg sin kusin Muslim bin Aqeel för att möta dessa människor. När han kom fram, stod över 18 000 redo. Samtidigt hade Yazid skickat ut sin ståthållare Ibne Ziyad, denne kom med 50 man in i staden Kufa. Där trodde massorna, dessa 18000 att han var Hussain, de hyllade och välkomnade honom. Plötsligt tog han av sig sin turban som täckte hans ansikte och höll ett kort tal, ett tal där han sa varför hjälpa Hussain? Vem bryr sig om Hussain? Varför dö för Hussain?

    Dessa 18000 blev färre till antal. Till slut fanns det en handfull kvar, dessa fängslades eller mördades. En stor vän till Ahlul Bayt, Hani ibn Arwa, mördades på ett skändligt sätt. Nu stod Muslim bin Aqeel ensam. Han gick från dörr till dörr, ingen öppnade. Han kände sig tvungen att skicka iväg sina små söner för att upplysa Hussain om det som skulle ske i denna hemska och försåtfyllda stad. Pojkarna gick vilse och hamnade i staden än en gång, där de mördades. Muslim bin Aqeel fann skydd i ett hos hos en gammal änka vid namn Tawah, denna gav honom den hjälp han kunde få, men hennes son, Bilal,  förrådde henne och hennes gäst även efter att ha svurit att inte avslöja Muslim bin Aqeels gömställe.

    Under hela natten bad Muslim och brydde sig inte om vare sig sömn eller mat. När Tawah frågade varför han inte vilade sig eller åt, berättade han att han hade sett sin farbror Imam Ali i sömnen som sa, skynda dig Muslim, kom till oss. Det såg han som ett tecken att han snart ska få dö. Medan han bad, hörde han fotsteg och insåg att soldaterna kom för att ta honom. Han skyndade sig att avsluta sin bön och började sedan ta på sig sitt skydd och sade:

    ”Gå möt döden, varifrån det inte finns någon undflykt” Då frågade Tawa honom om han var säker på döden och han svarade Jag kan inte fly någonstans förutom genom döden. Må Allah belöna dig för att du hjälpte mig Tawa.”

    En man, mötandes hundratals soldater och ändå klarade de inte av att fånga eller döda honom. I de trånga gatorna, tvingades Muslim bin Aqeel att utkämpa en ojämn kamp, men han hade sin familjs blod rinnandes genom sina ådror. Gång på gång kände truppbefälet sig tvungen att be Ibn Ziyad om hjälp och förstärkning. Till slut tröttnade denne och frågade, klarar du inte ens av en enda man?? De klarade inte av honom fram tills de grävde ett hål och satte en fälla för denne, Hussains ambassadör. Till slut tog man Muslim bin Aqeel till ett högt hus, och slängde ner honom därifrån. Innan han dog bad han sina mördare att varna Hussain och att sälja hans ägodelar och betala dem han hade lånat pengar ifrån, men inget av det gjordes.(1)

    Här läser en qari, en uppläsare om Kerbala, om händelsen med Muslim bin Aqeel. Det är på engelska och ger en hum om hur det går till med sorgen som sjungs ut över Hussain och Kerbala.

    Källor:

    1 (Maqtal al-Husayn Abu Mikhnaf)

3 Responsesso far.

  1. fearless skriver:

    ya allah..hjärtat briser när man läser detta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up