Inlägg jag skrev 5/9/2009 onödigt att fullborda det och onödigt att bara ta bort det så här kommer det.
På SvTs Debatt, kunde man följa en hetsig debatt om Israel. Den sionistiska lobbyn var duktiga på att anklaga Aftonbladet och Sverige överlag för antisemitism. Allt handlade om palestiniers farhågor, att deras ungdomar hade blivit bestulna på sina organ. Ingen kan ha missat mediastormen över det ”antisemitiska” Sverige, ett land som ju stödde Hitler!!
Regeringen i Israel gick så långt att de även började anklaga Norge, för att dessa ville fira en av sina största författares födelsedag. Man menade i Israel att han var Nazist. Enligt denna logik, så får ingen hylla Voltair, som var antisemit man får inte heller hylla Wagner, som var antisemit. Så funkar dock inte världen.
Aftonbladet skrev om det och det blev ett ramaskri, Aftonbladet fick då se sig anklagad för antisemitism.
Varför? Varför är det fel att hävda att Israel tillät organstöld? Även judiska sionistiska tidningar har vid olika tillfällen tagit upp att israeler varit delaktiga i organstöld, varför blev inte de anklagade för antisemitism? Varför bara Aftonbladet?
Vad händer om det verkligen stämmer? Varför inte forska i det och se vad som är sant och vad som är osant?
Anklagelserna om antisemitism är en rökridå, en rökridå som stoppat massorna från att tänka och fråga – varför obducerades kropparna? Om de nu skjutits av soldaterna, varför en obduktion på kropparna och varför hemlighetsmakeriet? Varför använda sig av Abu Kabir institutet? Det enda institutet som gör sådana autopsier. Ett institut som senare blev anklagad för att ha varit del i en större härva av organstölder. En av ledarna för institutet, Professor Yehuda Hiss, medgav även att han deltagit i stölder av organ, ändå är han kvar på sin position. Man upptäckte att 125 fall av stölder av organ hade genomförts, vems bar dessa kroppar? Yehuda Hiss menar att det var israeliska soldaters, kan vi tro på det? Det är sådana här saker som anklagelserna om antisemitism dolt.Vi blir rädda att ifrågasätta. Vi blir rädda att tänka på det.