Jag sägs vara kall nu, ja det är jag, jag bryr mig inte lika mkt. Jag skrev några dagar sedan ett inlägg om burka och Frankrike, idag läser jag hur folk gör reklam för andras bloggar, som skriver om liknande saker, 3-4 dagar senare. Det är inte första gången jag ser sånt här hos dessa personer och det börjar bli tröttsamt. Mina tankar har jag copyright på, jag förväntar mig att det uppskattas och länkas till mig och påtalas att jag tänkte eller att jag skrev så, att folk länkar till andra flera dagar efter mig retar mig, JAG VAR FÖRST!!
Jag har sedan 98 försökt få muslimer att samarbeta för att främja en icke wahabitisk bild av islam på nätet och i världen. På den tiden var min hemsida en av 2-3 som var sunnitiska eller shiitiska men inte wahabitiska. I dagarna såg jag hur ”shiiter” gör reklam för en massa folk på sin muslimportal, noornånting..men jag, som anmälde mig redan över ett år sedan, är inte med..Jag har under de här åren insett att jag inte kan samarbeta med muslimer. Jag bad några vänner hjälpa till med översättningar, men de är upptagna med att översätta åt just de personer som vägrat samarbeta lol..Jag funderar starkt på att bryta all kontakt med allt folk på msn och via mejl och bara bry mig om min blogg och strunta i allt och alla. Jag önskar verkligen att jag levde för många århundraden sedan, då hade jag nog varit någon slags eremit eller ensling som bodde i någon hydda långt fjärran alla människor. Upprop att skriva om sin konvertering, samarbeta mellan muslimer för att skapa MuslimNytt och driva det, ja listan kan göras lång på de saker man försökt med, och som sket sig på grund av folks egoism.
Jag hade en deal med S, håll dig borta från mina vänner, men istället har allt fler fallit för hennes charm, gött å höra, men jag är inte shiamuslim enbart av födsel utan även på grund av ett val. Jag har brutit med syskon och nära släktingar för jag kan inte och vill inte tåla de människor som bryter mot de fundamentala aspekterna av vad jag anser utgör en bra människa.
Valet att vara shia innebär att man väljer Ali ibn Abi Talib (a.s) utöver de män och de kvinnor som stod på hans motståndarsida. Jag gör ett aktivt val för det jag anser är rätt och emot det jag anser är fel. På samma sätt har jag gjort aktiva val för att gång på gång välja det jag tror på, över vänners och släktingars känslor. Jag jobbar och jag sliter och jag slösar alldeles för mycket tid på folk och människor som enbart uppskattar mig med tomma ord och tomma gester.
Igår sa Mmm Marabou att jag är förändrad, nej jag är inte förändrad jag är bara tillbaka till hur jag var, en person som tänker mindre på andra och mera på det som är viktigt för mig, inte på ett egoistiskt sätt, men på ett sätt där jag ser folk inte kan välja min sida över andras, inte kan välja rätt över fel.
En dag var vi på Heden i Hbg och vi hade sport, jag hade träningskläder på mig och mina vänner kastade en massa saker på tjejer som satt några rader under oss, jag deltog inte, men när de fick sitta kvar och städa efter alla andra, så stannade jag kvar, pga lojalitetskänslan. När jag frågade vår lärare P.O, så sa han att bussarna skulle vänta på oss, tji fick vi….jag var svettig och hade shorts på mig när jag stod vid tågperrongen för att åka till byn vi bodde i. Min lojalitet glömdes fort men när jag tänker efter, så har denna lojalitet ofta kostat mig en massa, mig och min far.
Det var min pappas lojalitet till en vän som förstörde hans chanser på att bli medlem i irakiska landslaget. Det var hans lojalitet som gjorde att vi slutade gå till moskeerna. Det var min lojalitet till vänner som fick mig att hamna i bråk med lärare i skolan och på universitet. Jag har inte alltid varit sådan, jag har även visat stor illojalitet, jag svek människors förtroende för ofta, fram tills jag började läsa om den störste mannen efter Profeten Muhammed al Mustafa (s.a.w) Imam Ali (a.s), då insåg jag att jag var på väg mot fel håll.
Jag märker att folk har en lite dualistisk syn på mig. De har en slags hatkärlek för mig. De gillar mig, älskar mitt sällskap, men de tål inte mig. Inte på ett negativt sätt kanske, men som S sa, hon hatade att göra mig besviken, men i slutändan, vem förlorar mest på det? D hatar mig som pesten ena dagen för att älska mig nästa. Z menar jag ställer upp utan dess like. M skriver sms fortfarande men hatar mig för att jag inte vill ha kontakt. Alla dessa damer retar sig på mig, och de fortsätter dras till min närhet. Imam Ali (a.s) sa,
Live amongst people in such a manner that if you die they weep over you and if you are alive they crave for your company.
Jag känner att det känns så ibland. Bland mina kill”kompisar” så är det på samma sätt. A har irriterat sig på mgi så ofta, ändå kan han inte vara utan mig, samma kille har brutit med bröder, kusiner och deras familjer. F menar att det inte finns en bättre kille än jag, ändå kan han och jag inte vara vänner. R på samma sätt. Varför jag skryter så här? det är på tiden att jag återgår till min arrogans, min ovilja att ställa upp för folk och min natur som besegrades av min tro, min natur som ska bajsa på folk så de förstår sitt värde.
Jag hämtade ner månen och la den inför fötterna på vissa människor, och de svek, och det kommer drabba dem, jag tänker på dem, jag talar med dem, men i slutändan har de valt en väg som kommer skada dem mera än mig.
Vid min heder, jag kommer segra till slut. Allah älskar mig. Han vet vad som försiggår i min värld, i mitt liv, i mitt inre. Jag är ättling till den bäste människan, Muhammed al Mustafa, jag är ättling till Fatima, till Ali, till Hassan och till Hussain. Those are the guardians of my salvation!



