• Arabiskans inverkan på svenska språket

    Jag blev trött på alla smårassars mytbildningar, så jag skrev inte det här inlägget utan lånade det av Wikipedia

    Här kommer arabiska lånord i det svenska språket:

    Följande lista över arabiska lånord i svenskan bygger till stor del på Nationalencyklopedins ordbok. En del av orden kan ha förmedlats på ett långt mer komplicerat sätt än vad här kan visas. I vissa fall kan orden ha inlånats tidigare än vad som här angivits. Orden kan möjligen ha funnits i talspråk långt innan de hamnat på pränt.


    A albatross (1783) ‘fågel av släktet Diomedea, särskilt arten Diomedea Exulans Lin.’, jfr. danska albatros, holländska, tyska och engelska albatross, franska albatros, nylatin albatrus, troligen en förvridning av spanska och portugisiska alcatraz, namn på åtskilliga sjöfåglar, egentligen på pelikanen, som tycks ha fått detta namn med anledning av näbbens likhet med en skopa; jfr. portugisiska alcatruz ‘öskärl, skopa’; av arabiska al bestämartikel och qâdûs ‘örskärl’; av det likbetydande grekiska.

    albigens (1635), till Albi, namn på stad i södra Frankrike; av arabiskt ursprung.

    alcantara (1982), i ursprungligen varumärke; ev. till det spanska stadsnamnet Alcántara; av arabiska al-qantarah.

    alcázar ‘borg, slott’; av spanska alcazar; av arabiska al-qasr; av latin castrum.

    aldehyd (1835) ‘väteberövad alkohol’; av tyska aldehyd, bildats 1835 av Justus Liebig av al(cohol) och dehyd(rogenatus), se också alkohol.

    alembik (1784), jfr. tyska Alambik, Alembik, franska alambik; av arabiska al bestämartikel och ambiq, embiq efter grekiska ambix ‘skål, hatt på en retort’.

    alfalfa (1904), av spanska alfalfa med samma betydelse; av arabiska al-fasfasah ‘den bästa sortens djurfoder’.

    algebra (1643), jfr. danska, holländska och tyska algebra, franska algébre; av italienska algebra; av arabiska al-jabr ‘återförening, hopslutning, komplettering’.

    algoritm (1904); av engelska algorithm, av medellatin algorismus, till namnet på den persisk-arabiska matimatikern al-Khawârizmî.

    alidad, alhidad (1763) ‘rörlig linjal eller skiva på en vinkelmätningsinstrument’, jfr. danska och tyska alhidade, franska alhidade, medellatin alhidada, spanska al(h)idada; av arabiska al-idhâdah ‘(den ring en fast punkt vridbara ) linjalen’.

    alisarin (1820) ‘krapprött’; av franska alizarine; av spanska alizari krapp till arabiska ‘isârah ‘extrakt’.

    alkald (1828) ‘fredsdomare’, jfr. franska alkalde och alkade; av spanska alcalde ‘borgmästare’ och franska alcade; av arabiska al-qädhï ‘domaren’.

    alkali (1706), jfr. tyska och engelska alkali, franska alcali; av arabiska al-qâlî al-qilî ‘aska av natronhaltiga växter, soda’.

    alkanna (1975) ‘färgämnen av växterna Lawsonia inermis Lin. och Lawsonia alba Lam.; av. spanska alcana, italienska alcana, alchenna; av arabiska al-hinâ´, jfr. henna.

    alkemi (1621), jfr. danska alkemi, alkymi, tyska Alchemy, äldre tyska även alchimy, alchymy, engelska alchemy, äldre engelska alchimy, alchymy, franska alchimie; av medellatin alchimia, alchimy, alchemia, spanska alquimia; av arabiska al-kîmiyâ´ av grekisk ursprung.

    alkermes (1968); av tyska Alkermes, franska alkermés; av arabiska al-qirmiz.

    alkohol (1808), jfr. danska och tyska alkohol, engelska alcohol, franska alcool; av medellatin alcohol; av arabiska al- kuhl ‘fint pulver av byglans och sot används till förhöjandet av ögonens skönhet’. Ordet har i Europa antagit först betydelse fint pulver i allmänhet. Sedan betydde det den finaste beståndsdelen i ett ämne, särskilt i vin och har slutligen genom ellips kommit att ensamt betyda det samma som alkohol vini.

    Alkoran (1616); av arabiska al-qur´ân, uppläsningen. alkoranisk (1675), se Koranen.

    alkov (1745), jfr. danska alkov, tyska alkoven äv. alkov, alkove, av franska alcove, spanska alcoba, portugisiska alcova, alcoba; av arabiska al-qubbah, ‘valvet, det välvda gemaket’.

    Almagest ; av arabiska al-majast utav arabisk bestämd artikel al och grekiska magisté ‘störst’.

    amalgam (1754), jfr. tyska och engelska amalgam, holländska amalgaam eller amalgama, franska amalgame; av medellatin amalgama av arabiska al-malgham, ‘mjukgörande salva’ sannolikt utgående från grekiska malagma ‘uppmjukande medel’. amalgamera (före 1520).

    ambra (före 1520), jfr. tyska Amber, Ambra, franska ambre, engelska amber; av medellatin ambra; av arabiska ‘ambar ‘gråbrunt, växtlikt ämne som påträffas flytande på havsytan’.

    amiral (före 1520), fornsvenska ameral, jfr. danska, tyska, och engelska admiral, äldre engelska amiral, amerall osv., holländska admiraal; av fornfranska admiral, amiral ‘befälhavare, amiral’; av arabiska amîr ‘befälthavare’. -al utgår från den arabiska bestämd artikel i uttryck amîr al-mâ´, amîr al-bahr ‘befälhavare över vattnet, över havet’.

    anil (1625), jfr. tyska, franska, engelska och portugisiska anil, spanska añil; av arabiska al-nil uttalat an-nil av al bestämd artikel och persiska nil ‘indigo’ vilket i sin ordning är lånat från något indiskt ursprung, jfr. sanskrit niola ‘mörkblå’, nili ‘indigo, indigoväxt’.

    anilin (1841); av tyska anilin; av Fritsche år 1841 bildat utav anil, se anil.

    aprikos (1660), jfr. danska aprikos, tyska Aprikose, äldre tyska abricose; av holländska abrikoos; av franska abricots, varav engelska apricot; av italienska albercocca; från spanska albaricoque; av arabiska al-barqûq; av latin præcox ‘tidig mogen (persika).

    apelsin (1689); av lågtyska apelsina med samma betydelse, till appel ‘äpple’ och sina ‘kina’, se sino.

    arabiska (nya testamentet 1526). araber (1640), arabesk (1782), arabin ‘arabiskt gummi’,1832), arabisera (1866), arabisk (1667), arabiska siffror (1831), arabiskt gummi (1745), arabiska (1667), arabiska ‘kvinna’,1745). arabism (1871), arabist (1890),

    arrak (1667); av engelska arak, arack, arrack, jfr. tyska Arrack, franska arrack, holländska arak, portugisiska araca, araque, spanska arac; av arabiska ‘araq ‘svett, saft’, varav benämningen ‘araq at tamr, ‘dadelsaft’.

    arsenal (1658) jfr. holländska arsenal, tyska, engelska, archynale, äldre engelska archynal, archivnale, äldre italienska arzanale, spanska och portugisiska arsenal. I de germanska språken, har ordet införts från franska, som lånat ordet från italienska. Italienska arsenale är med den i romanska rumsbeteckningar stundom förekommer ändelsen -ale, som bildat av äldre italienska arsena. Detta arsena anses som en stympning av den äv. i äldre italienska förekommer formen darsena vars d uppfattas såsom genitivpreposition; Darsena går tillbaka till arabiska dâr sinâ’ah, som egentligen helt allmänt betyder verkstad (av dâr, hus och sinâ’ah, slöjd). Möjligt även att italienska arsena utgår från det enkla as-sinâ’ah och erhållit formen med -rs genom påverkan av synonymet darsena.

    atlas (1532) ‘ett slags sidentyg’; av arabiska atlas ‘utan hår, slät’.

    aubergine (ca 1900); av franska aubergine, ur arabiska al bâdhinjân med samma betydelse; av persiskt ursprung.

    ayatolla, ayatullah (1979); av arabiska âyat ul lâh ‘Allahs tecken’ .

    azimut (1690), jfr. engelska azimut, äldre engelska azimut; av franska azimut, äldre franska azimuth; ur arabiska as-sumût med samma betydelse, eg.’vägarna, kompassriktningarna’, besläkt med zenit.

    azur (1780), jfr. engelska azure; av franska azur; av spanska azur, azul; av arabiska lâzaward av persiska lazhuward, lasursten, blå (färg), jfr. lasur.


    B baldakin (före 1520), jfr. isländska baldakin, engelska och tyska baldachin, franska baldaquin; av medellatin baldacinum ‘tyg från Baldac ‘Bagdad’.

    balsam (före 1520) fornsvenska balsam(a), isländska balsamr, tyska och engelska balsam, av latin balsamun; av grekiska balsamon, från arabiska basham (nuvarande arbiska balasan är återlån från grekiska). Inskottet av i grekiska balsamun är att jämföra med det i alcaldi och Baldac (se baldakin).

    balsamin (1794), av tyska Balsamin, franska balsamine, grekiska balsamine ‘balsamört’, se balsam.

    banan (1667); allmänt europeiska språk, av spanska eller portugisiska bananna (frukten) och banano (trädet); av arabiska banân al-mawz banan ‘fingrar’ och al-mawz ‘bananer’.

    beduin (1750); via franska av arabiska badawî, ‘ökeninnevånare’.

    bensin (1883); modern bildning till medellatin benzoe, se benzoin.

    benzoin (1748); av nylatin benzoë med samma betydelse; av italienska bengiui; av arabiska lubân jâwî ‘rökelse från Jawa’, lu- missuppfattad som artikel.

    berber (1975); av arabiska barbar ‘främmande’, möjligen till grekiska barbaros ‘främling’.

    berberis (1685); av medellatin berberis med samma betydelse; av arabiska barbarîs.

    besiffrad, besiffring (1794); se siffra.

    blus (1822), jfr. tyska Bluse, engelska blouse; av franska blouse; av arabiskt ursprung.

    borax (1637) via medellatin; av arabiska büruq eller bawraq ‘salpeteri, soda’

    buckram (1648) ‘styvt grovt tyg för bokbindning’; av engelska buckram efter arabiska och persiska Bukhârâ en stad i Uzbekistan.

    burnus (1842), jfr. engelska burnoose, burnous; franska b(o)urnous; av arabiska burnus ‘kapuchong’.


    C cafe au lait (1875); av franska café au lait till café; från arabiska qahwa,se kaffe.

    cafeteria (1945); av engelska cafeteria; av spanska cafeteria ‘kaffeaffär’ till café; av arabiska qahwa, se kaffé.

    check ‘betalningsmedel’ (1821), ‘kontroll’ (1977) av engelska check; av checkmate, se schackmatt.

    checka (1949) av engelska check, se schackmatt.

    chiffer (1733) ‘hemlig skrift, monogram’; jfr. engelska cipher; av franska chiffre, fornfranska cifre; av arabiska sifr ‘noll; tom’, jfr. siffra.

    chiffon (1890); av franska chiffon; av arabiska shaffâf ‘genomskinlig’.

    cigarett (1859); av franska cigarette med samma betydelse, dimiutbildning till cigarr, se cicarr.

    cigarr (1786); av spanska cigarro med samma betydelse från arabiska sijârah, ‘tändning, brinnande’.

    cinnober (före 1520), jfr. engelska cinnabar, fornsvenska cinober; av latin cinnabaris; av grekiska kinnabari; av arabiska zanjafar av persiskt ursprung.


    D damasch, damask (1729) ‘värmande plaggför smallbeneller vrist av tyg, trikå eller läder, jfr. de likbetydande danska gamasch, tyska Gamasche, Kamasch; av äldre franska gamache, från spanska garamaci, ett slags läder, avledning av Gadamés, en stad i Libyen.

    damaskera (1788); av tyska damaszieren, till Damaskus. damaskernerstål.

    damast (1526) ‘ett slags en färgat mönstrat linne eller bomulstyg’; av tyska damast; av italienska damasco, damasto; eg. sidentyg från Dimashq ‘Damaskus’

    denar (1754), dinar (1846), jfr. tyska denar, engelska denar(e), franska dénaire, denier; av arabiska dînâr; av latin denarius, avledning av deni ‘tio på eller var’, till decem ‘tio’. Anledningen till benämningen är, att ifrågavarande mynt ursprung och i allmänhet hade en vikt av 10 ass.

    dirham (1813), jfr. tyska Derhem, Derham, Dirham, engelska dirham, dirhim, dirham; av arabiska dirham, dirhim, lånats genom förmedling av persiska av latin drachma och grekiska.

    divan (1795), jfr. tyska Divan; av franska divan ‘liggsoffa, divan’; av turkiska divan ‘statsrådet’; av arabiska dîwân ‘tullbyrå, skattbyrå’; varav franska doaune ‘tull’; av persiska divan, ett ord med flera rätt skifftade betydelser, bl.a. skriv och ämbetsrum.

    djellaba ‘yllerock med kapuchong’; av arabiska jallâbah.

    djinn (1908) ‘ande, demon’; av arabiska jinn.

    dragoman (1710), jfr. tyska och engelska dragoman, franska drogman, italienska dragomanno; av arabiska arjumân ‘tolk’ av babeliskt ursprung.

    durra (1794) ‘negerkorn, kafferkorn’; av arabiska dhura.


    F fakir (1752)’indiska asketer, trollkarlar’; av engelska fakir av hindustani fakir; av arabiska faqîr ‘fattig’.

    falafel, felafel (1980-talet), av arabiska falâfil.

    fata morgana (1845) ‘ovanlig, spekulär form av hägring över vattenytor’; av italienska fata ‘fe’; av latin fata ‘ödesgudinna’ och morgana; av arabiska marjan ‘korall’.

    fella, fellah (1847) ‘egyptisk bonde’ , av arabiska fallâh ‘bonde; plöjare’.


    G gala (1751), jfr. danska, äldre tyska galla, tyska, franska, italienska gala; av spanska gala; av arabiskt ursprung.

    galant (1675); av franska galant; av italienska galante, till gala, se gala.

    gambit (1839)’spelöpning’ i schack, varvid en bonde offras’; av spanska gambiro eller italienska gambitto; av arabiska janbî ‘till sidan’.

    gasell (1749), jfr. engelska gazelle; av franska gazelle; via spanska; av arabiska ghazâl.

    gasett (1732) ; av franska gazette; av italienska gazetta ‘litet mynt som betalas för tillgång till venetianska rådets tidning, också möjligen av arabiska jarîdah ‘tidning’.

    genett (1795) ‘typ av sibetdjur’; av franska genett; av arabiska jarnait

    ghasel (1836) ‘ett orientaliskt versmått med konstfullt rimflätning; av arabiska ghazal

    gips (1667); av tyska Gips med samma betydelse; av arabiska jibs; av grekiska gypsos ‘krita, gips’. gipsa (1896).

    giraff (1784), jfr. engelska giraffe; av franska girafe, via italienska giraffa; av arabiska zarâfah med samma betydelse.

    gitarr (1662), jfr. engelska guitar; av franska guitre, spanska guitarra med samma betydelse av arabiska qîthârah ur grekiska kithara. gitarrist (1857).


    H hadji ‘tillnamn för den som företagit pilgrimresa till mecka’; av arabiska hâjj eller hajjî

    halal ‘tillåten’; av arabiska halâl. halalkött.

    hamada, hammada ‘starkt förtvittrade ökenplatåer i Sahara’; av arabiska hammâda.

    haram ‘förbjuden’; av arabiska harâm.

    harem (1658); av turkiska harim; av arabiska harîm ‘kvinnogemak, till harâm, se haram.

    hasard (1624) av franska hasard ‘hasardspel, slump’; av spanska azar ‘olyckligt tärningskast’; av arabiska zahar ‘ros (som står på tärningen)’. hasardera (1625).

    hasch (1967) haschisch (1792); ur arabiska hashîsh med samma betydelse, eg, ‘hö, torkade örter’.

    hegira, hejira, hijrah ‘islmisk kalender’; av arabiska hijra ‘profetens flykt till Madina’.

    henna (1795); av arabiska hinnâ´, jfr. alkanna.

    houri, huri (före 1969) ‘kvinnan i paradiset’; av arabiska hûrîyah med samma betydelse.


    I imam (1765), jfr. tyska och engelska imam; av arabiska imâm ‘ledare, föreståndare, böneledare för den gemensamma bönen inom islam’.

    imamat ‘en imams värdighet'(1904) se imam.

    ingefära (före 1520); fornsvenska ingegfæra, jfr. danska ingefær, engelska ginger; av tyska ingwer; av fornfranska gingibre, gingivere, varav franska gingembre; av sengrekiska zingiberis; av arabiska zanjabîl; av indiskt ursprung, pali singivera, crngavera ‘ingefära’ till crnga ‘horn’ och vera ‘kropp’.

    intarsia (1881); av italienska intarsio till intarsiare ‘inlägga’, till arabiska tarsiah ‘skorpbildning, biläggning’

    islam (1845), islamisk, islamistisk (1809), islamit (1826); av arabiska islâm ‘underkastelse, överlämnande’.


    J jacka (1547); av medeltyska jacke; av franska jaque; av arabiska sakk ‘rock’.

    jackett (1884); av franska jaquett med samma betydelse eg. liten jacka, till jaque, se jacka

    jasmin (1651), jfr. engelska jasmine; av franska jasmin; ur arabiska yasmîn; av persiska yasmin, yasman med samma betydelse.

    jehad, jihad ‘islams heliga krig’; av arabiska jihâd

    jinn se djinn.


    K kabab, kebab (1970-talet), jfr. engelska kabob, kebab; av turkiska kebab; av arabiska kabâb.

    kabel (1520) fornsvenska kabel, jfr. äldre danska kabbel, danska kabel, fornnorska kabill, mnt, holländska kabel, engelska cable; av franska câble; av latin capulum,’rep’; av arabiska habl, ‘rep’.

    kabyl (1841) ‘individ av berberbefolkning i Nordafrika’, jfr. engelska kabyle; av franska kabyle av arabiska qabîlah ‘klan’.

    kadi (1658); av arabiska qâdhî ‘domare’.

    kaffe (1658), jfr. danska kaffe, holländska koffie, tyska kaffee (äldre tyska koffee), engelska coffee, franska café; av armenisk-turkiska kafe (motsvarar turkiska kahve); av arabiska qahwah.

    kaffer (1834) ‘individ av bantufolk i Afrika’; av engelska kaffer; av arabiska kafîr ‘icke muslim’, jfr. kafir.

    kafir (1850), jfr. franska och tyska kafir, engelska kaffir, kafir; av arabiska kâfir ‘otacksam mot Gud, icke muslim’.

    kaftan (1749), jfr. danska och tyska kaftan, engelska caftan, franska cafetan, caftan; av turkiska qaftan; av arabiska och persiska khaftan.

    kalfatra (1623) ‘täta fartyg med beck och drev; nagelfara, skarpt kritisera’; av holländska kal(e)fat(er)en, över grekiska; av arabiska kafr ‘asfalt’.

    kalebass äv. kabass (1786); av franska calebasse, spanska calabaza med samma betydelse; till arabiska qar’ah yâbisah.

    kali (1694) yngre fornsvenska kali, jfr. tyska och engelska kali; av vulgär arabiska qalî. se alkali.

    kaliber (1703), jfr. spanska galibo (i betydelse skeppmodel), calibre (äldre spanska calibo), medellatin calibrum ‘halsjärn’; av arabiska qâlib ‘skoläst, gjutform’; av grekisk ursprung. Kalibrera (1784).

    kalif (1682); via tyska av arabiska khalîfah ‘profetens företrädare’. kalifat

    kalium (1811); av tyska och nylatin kalium till kali, se kali.

    kamel (före 1520), fornsvenska kamel; jfr. isländska kamell, mnt. och tyska kamel, holländska kameel, engelska camel; av latin camelus; av grekiska kamelos; av arabiska jamal eller hebreiska, feniciska gimel, kamelhår (före 1520).

    kamfer (före 1520), fornsvenska kamfer, jfr. danska kamfer, kamfert, kampfer, engelska camphor, franska camphre, fornitalienska cafura, italienska och katalanska confora, spanska alcanfor, canfora, senlatin caphura, medellatin camphora; av arabiska kâfûr troligen av persiskt ursprung eller malajiska kapur.

    kandi (1587) tyska Kandis, franska candi; av äldre italienska candi; av arabiska qand kristaller av rörsocker, jfr. konditor. kandera

    karaff (1791)’långhalsad glasflaska’, jfr. engelska carafe; av franska carafe via italienska från spanska garrafa; av arabiska gharräfah. karaffin (1709).

    karat (1613), fornsvenska karat(h), jfr. engelska carat; av franska carat, italienska carato, potugesiska quirate; av arabiska qîrât i sin tur från grekiska karation ‘den hornformigt böjdafrukten på johannisbrödet.

    karmin (1707), jfr. danska och tyska karmin, engelska carmine; av franska, spanska carmin; av latin carminium; av arabiska qirmizi med samma betydelse.

    karmosin (1550), jfr. danska karmosin; av tyska Karmesin, franska cramoisin, jfr. engelska crimson, italienska carmesino; av spanska cremesin; från arabiska qirmizî.

    kattun (1749); av tyska kattun, från franska coton (var av engeska cotton) ; av italienska coton; av arabiska qutun ‘bomull’.

    kibla ‘riktningen mot kaba i Mecka som muslimen intar vid bönen; av arabiska qiblah.

    koffein (1824); av nylatin coffeinum till kaffe, se kaffe.

    kofta (1672); se kaftan.

    konditor (1634), jfr. tyska Konditor; av latin conditor; av arabiska qandi ‘person som tillverka eller säljer qand, ‘socker. konditori.

    kopt (1795), jfr. tyska Kopte, engelska Copt, franska Copte; av arabiska qubt av egyptiska gyptios, kyptios, ‘invånare i Egypten’ av grekiska aignptioV, ‘Egypten’. koptisk (1682).

    Koranen (1791); till arabiska al-qur´an ‘läsningen’.

    krokus (1722), jfr. engelska crocus; av latin crocus; av grekiska krokos; av semitiskt ursprung, jfr. arabiska karkûm.

    kummin (före 1520), fornsvenska komi(i)n medelhögtyska kumin, jfr. engelska cummin, franska cumin; av latin cumonum; av grekiska kuminon; av arabiska kammûn.


    L lack (1554), jfr. engelska lacquer; av tyska Lack, franska laque med samma betydelse; av arabiska lakk; av persiska lâk rödfärg’. lacka ‘försegla med lack’ (1712), lackera (1955).

    lapis lazuli (1880); av latin lapiz sten och lazuli (från persiska samma ord som asur), se asur.

    lasur se asur.

    lemonad (1690) ‘läskande dryck’; av franska limonade med samma betydelse, till limon ‘citron’ via italienska, spanska, arabiska till persiska limu, limun ‘citronträd’, jfr. lime.

    lila (1819), jfr. engelska lila; av franska lilas, ‘syren; syrenfärg’, via spanska av arabiska lak, ‘syren’.

    lime (1869); av engelska lime med samma betydelse; av arabiska lîma, ‘limetträd, limefrukt’.jfr. limonad.

    luta (före 1520), fornsvenska luta, jfr danska lut i äldre danska även lute, norska lutt; av lågtyska lute, motsvarar tyska laute, engelska lute; av franska luth; jfr medellatin lutana, lutina; ytterst av arabiska al-‘ud ‘trä, instrument’


    M madrass (1560); av tyska Matratze, franska matelas med samma betydelse; ur arabiska matrah ‘kudde att sitta på, bädd’ jfr. matelassé. madrassera (1793).

    magasin (1633); av franska magasin med samma betydelse av italienska magazzino ‘förrådshus’; av arabiska makhazin ‘varulager’. magasinera (1794).

    makramé (1880); engelska macramé; av franska macramé; av turkiska maqramah handduk, näsduk; av arabiska miqrama ‘slöja’.

    marabu (1843), jfr. engelska marabout; av franska marabout med samma betydelse; av arabiska murâbit, ‘eremit, asket’.

    marsipan (1538), jfr. engelska marzipan; av tyska marzipan; av italienska marzapane ‘mynt med bild av den sittande Jesus, viktenhet, burk av sötsaker’; av arabiska mawthabân en kung som enbart sitter på tronen och inte går ut och krigar’.

    mask ‘ansikts-‘(1716), jfr. engelska mask; av franska masque; av medellatin masca; av arabiska maskharah ‘hån, gyclare’, varav närmast italienska maschera, spanska mascara ‘mask, maskbärande’. maskansikte, maskara, mascara, maskaron, maskerad.

    massage (1871); av franska massage med samma betydelse, till massera (1871) av franska masser med samma betydelse ur arabiska mass, ‘beröra’.

    matador (1828) av spanska matador med samma betydelse, till matar, ‘dödar’; av arabiska mâta, ‘dö’, eller mawwata, ‘döda.

    mastaba (1912) ‘massiv, fornegyptisk gravbygggnad för stormän’; av arabiska mastabah ‘bänk’.

    matelassé (1883); av franska matelassé med samma betydelse, till matelas; jfr. madrass.

    mecka (1965) ‘centrum’; av engelska mecka; av arabiska makkah ‘Mecka’.

    mihrab (före 1949) ‘bönenisch i en moské orienterad mot Mecka, av arabiska mihrâb.

    minaret (1750) ur arabiska manârah ‘fyrtorn, torn vid moské’.

    mocka (1792) ‘kaffe sort’, efter Mocka en stad i Jemen.mogul (under 1700-talet); av engelska mogul, av arabiska maghûl ‘Mongol’.

    mohair (1917); av engelska mohair; av italienska moccaiaro, av arabiska mukhayyar ‘den valda’

    monsun (1752); av engelska monsoon; av äldre holländska mossoen; av portugisiska monção; av arabiska mawsim ‘årstid’.

    moské (1658), via franska mosquée, av arabiska masjid med samma betydelse, eg. plats för tillbedjan.

    muezzin (1854)’bönutropare’; av arabiska muadhdhin.

    mufti (1658), jfr. tyska och engelska mufti, franska moufti, mufti; av arabiska muftî ‘som avger utlåtande, skiljedomare’.

    muhammedan (1680); till namnet Muhammad.

    mulla, mullah (början av 1980-talet); av persiska mullah; av arabiska mawlâ.

    mumie (1712); ur arabiska mumiyâ´ ‘balsamerad kropp’, till mum ‘vax använt via balsameringen’. mumifiera (1804), mumifikation (1835).

    muselman (1658); av tyska muselman; ur persiska musliman, ‘muslim’; av arabiska

    muslim (1712); av arabiska muslim ‘underkastande’. muslimsk (1882).

    muslin (1712); av franska mousselne, italienska mussolina; av arabiska mawsilî ‘som kommer från Mosul’.

    myrra (före 1520) även mirrham, fornsvenska mirra, mirram; jfr isländska mirra, tyska myrrhe, engelska myrrh, franska myrrhe; av lat, myrrha; av grekiska mnrra; av arabiska murr.

    mysk (1654), (med latinsk böjning 1578); av franska musc, senlatin muscus, medellatin muscus, sengrekiska moskos, moscos ; av arabiska misk.


    N nabob (1788), nabab (1758-1904), nawab (1898), navob (1860), jfr. danska och tyska nabob; av engelska nabob, franska och spanska nabab, portugisiska nababo; av hindustani nawwab eg. pl. av arabiskanâ´ib ‘ställföreträdare’.

    nadir (1685), jfr. tyska engelska och franska nadir; ytterst av arabiska nazîr ‘motsatt, motstående vinkel’

    nafta (före 1520); av yngre fornsvenska nafta, jfr danska nafta, tyska och engelska naphtha, franska naphte, latin naphtha grekiska nafda; av arabiska naft; av persiskt ursrung.

    naftalin (1823), jfr. engelska naphtaline, bildat av engelskmannen Kidd 1821 till naphta, se nafta.

    naftalen (1968) se naftalin

    natron (1745), jfr. danska, tyska, engelska och franska natron; av arabiska nitrûn; av grekiska nitron.

    natrum (1747), jfr. äldre engelska och äldre tyska natrum; av franska natrum; av nylatin natrum bildat av natrun, se natrun.


    O orange (1645) aranee (1540), jfr. danska, tyska och engelska orange; av franska orange; omtydning efter or ‘guld’; av äldre arange; av italienska arancia, samt genom omtydning efter auro ‘guld’, autantia, (jfr. nylatin pomun aurantium ‘guldäpple, pomenrans’) i italienska dialekt naraza; av persisk-arabiska naranj, jfr sanskrit naranga ‘orangeträd’. orangeri (1705), arrangör (1771) orangit, oranie-äpple (1919).

    osmansk se ottoman

    ottoman (1635), ottoman (soffa) (1788), jfr. tyska ottomane, engelska och franska ottoman, medellatin ottomanus; av arabiska ‘uthmânî adjektivet till ‘uthmân, namn på grundläggare av den turkiska dynastin. ottomansk (osmansk) (1715).


    P papegoja (före 1520); fornsvenska papegoya, papekoia; jfr danska papegøje, äldre danska papagoye, papægoye; av mellantyska papeoie, papagoie, jfr. tyska papagei, engelska papinjay, medelengelska papegai; av fornfranska papegai papegai, jfr. spanska papagayo och italienska papagallo; möjligen av arabiskaÝ babaghâ´.

    pomerans (1556); av tyska Pomeranze; av medellatin pomerancia; av pomum ‘äpple’ och arancia ‘apelsin’, se orange och apelsin.


    R racket (1572); av engelska racket; av franska raquette, spanska raquetta; av arabiska rahat (al yad) ‘handflata’

    razzia (1880); av franska razzia; av arabiska ghazwah ‘plundringståg’.

    ris (1707)’20 böckers papper’, jfr. danska ris; av tyska reis; av italienska risma, motsvarar spanska resma; av arabiska rizmah ‘bund’.

    riyal ; av engelska riyal; av arabiska riyâl.


    S safan (1789) ‘syrisk klippgrävling’; av arabiska tafân eller hebreiska shaphân.

    safari (1910), jfr. engelska safari; av suahili safari, resa, expedition o.d.; av arabiska safar ‘resa’.

    saffer (1785), fornsvenska saffer, jfr. danska zaffer, holländska saffer, tyska Saffer, Zaffer, Zaffra, forn engelska zaffre, zaffer, franska safre, italienska zafera, zaffra; av arabiska sufr ‘guld, koppar, mässing’.

    safflor, färgtistel; av tyska Safflor, ytterst av arabiska ‘usfur med samma betydelse. safflorkobolt, koboltsafflor.

    saffran (1525), fornsvenska saffran, safran, även saffram; liksom forndanska, danska saffran; av medellatin. saffaran, saff(e)ran, jfr.tyska Safran medelhögtyska safran, saffran, engelska saffron franska safran, italienska zafferano, zaffrone, spanska azafran, portugisiska açafrao, medellatin safranum, ytterst av arabiska za’farân ‘saffran, järnoxid’; av persiska zafaran.

    safir, av franska saphir, av latin saphirus, över semistiskan (arabiska safîr); från sanskrit.

    sahib (1872), jfr. tyska och franska sahib; av engelska sahib, av urdu sahib ‘herre’; av arabiska sâhib ‘vän’.

    salam (1871), av arabiska salâm välbefinnande hälsa.

    salep (1764), jfr. danska salep, norska salop, engelska salo(o)p, sal(o)up; av franska salap; av turkiska sâlep; av arabiska sahlab.

    saluki (1926), jfr. engelska saluki franska salukis; av arabiska salûqî ‘som härstammar från Saluq, forntida stad i södra Arabien’

    samum (1744) ; av arabiska samum med samma betydelse till samm ‘gift’.

    saracen (före 1520), fornsvenska sarazin, jfr. tyska Sarazene, engelska saracen; av fornfranska sarrasin; av senlatin saracenus; av arabiska sharqi ‘österlänning’ till sharq ‘öster’. saracensk (1635).

    schack (1612); av tyska schak; av romanska språk: italienska scacco, franska echec; av arabiska shâh; av persiska shah ‘konung’.

    schackmatt (före 1520), fornsvenska mat; av franska mat; av italienska matto; av arabiska shâh mât ‘kungen är död’

    schebeck (1771), jfr. tyska Schebecke, engelska chebec(k), xebec; av franska chébec, äldre franska chabec, sannoligen av italienska sciabecco; av spanska jabeque, äldre spanska xabeque; av arabiska shabbâk till shabakah ‘nät’

    schejk (1750); av tyska Scheich, engelska sheik(h), franska sheik, spanska jeque; av arabiska shaykh ‘gammal man’.

    sesam (1682); jfr. tyska sesam, engelska sesame, franska sésame; av latin sesamun, sesama; av grekiska shsamn, shsamh av oreintaliskt ursprung (jfr. aram shümshemâ, arabiska simsim; assyriska shamashshamu). Sesam öppna dig! (1855) sesam-dörr (1897), sesamformel (1897), sesamord (1897) sesamrop (1927) sesamskrift (1926).

    scherif (1790); ‘profet Mohammads ättling’, liksom tyska Scherif engelska shereef franska chèrif, av arabiska sharîf ‘adel’.

    shia, shiah (1979); av arabiska shi’ah, eg.'(Alis) parti’.

    siffra (före 1520); av arabiska sifr ‘noll, tom’ jfr italienska, spanska, portugisiska cifra jfr. fornfranska cifre, varav engelska cipher och fornnordiskt sifra. Det arabiska ordet blev därefter disponibelt för en ny betydelse, i svenska och de flesta europeiska språk har det numera betydelsen taltecken.

    sino-, jfr. tyska engelska och franska Sino-; till Sina (senlatin Sina, äldre namn på Kina), grekiska Sinai; av arabiska ‘ÍÊ ßõn ‘Kina’. Sino-japansk (1924), sinolog (1844), sinologi (1880), sinologisk (1906), sinotibetansk (1927).

    sirap (1637); fornsvenska siroper; av mlaty sirop jfr tyska, franska sirop, italienska s(c)iroppo, medellatin siropuss; av arabiska sharâb ‘dryck’.

    smaragd (före 1520); fornsvenska smaragd, jfr. danska och norska smaragd; av latin smaragdus, av grekiska smaragdos; av arabiska zamrud jfr. prakrit maragada.

    socker (1553); fornsvenska suker, soker, liksom forndanska sukkær, danska socker, norska sukker; av medellatin sucker, fornhögtyska zuccer, zucura, medelhögtyska. och tyska zucker, engelska sugar, franska sucre; av italienska zucchero; av arabiska sukkar; av persiska sakar, lån från indiska språk: sansskrit sakara, grus, socker ; prakrit sakara hindi sakkar, pali sakhara; av ovist ursprung.

    soffa (1711); jfr. tyska sofa (äldre tyska soffa ) engelska sofa, franska sofa, sopha, turkiska sofa; av arabiska suffah ‘vilobänk särskilt bredvid moskén’.

    sorbet (1660); ‘ett slags vattenglas’, jfr. engelska sorbet, sherbet; av tyska Sorbet via franska sorbet från italienska sorbetto, lånat från turkiska shorbet, en lätt förändring av arabiska sharâb ‘dryck’.

    spenat (1578); jfr. danska spinat, tyska spinat, äldre tyska spenat, spinet, spenet, fornfranska espinace, italienska spinacio, spinace, spanska espinaca medellatin och nylatin spinacia, spinachia; av arabiska isbânâkh persiska esbanãg.

    sufisk (1900); av arabiska sufî den som använder yllekappan’, till sûf ‘ull’. sufism

    sultan (1685); av tyska Súltan och franska sultan; jfr. engelska sultan; av arabiska sultân ‘herravälde’.

    sultanat (1887); ‘sultan ämbete eller område’ av arabiska sultanah, se också sultan.

    sumak (1578); av tyska Sumach jfr. engelska sumac(h), fornfranska sumac, italienska sommaco; av arabiska summâq ‘växten spreds i södra Europa av araberna’.

    sunna (1857); av arabiska sunnah ‘(profetens tradition)’.

    sunnit (1769); av arabiska sunni till sunna, se sunna.

    sura (1871); av arabiska sûrah ‘kapitel’

    swahili (1891); av arabiska sawâhil plural av sâhil ‘kust’.


    T taburett (1714); av franska tabourett med samma betydelse; diminutiv till äldre franska tabour ‘trumma'(efter stolens form), se tambour.

    taifon; av franska typhon jfr. engelska typhon; av grekiska eller av arabiska tûfân ‘översvämning’.

    talisman (1796); jfr. tyska och engelska talisman; av persiska plural tilisman, till arabiska tilsam ‘trollbild, magiskt tecken; av medelgrekiska telesma ‘magiskt ceremoni’.

    talk (1687); jfr. engelska, yngre fornsvenska talch, tyska Talk, franska talc; av arabiska talq.

    tamarind (1578); av tyska Tamarine; av italienska och spanska tamarindo; av arabiska tamr hindi ‘indisk dadel’.

    tambur (1782); av franska tambour, fornfranska tabour, italienska tambu(r)o, taburro; av arabiska tanbür, ‘trumma’ av tunbûr ‘gitarr’; av persiska tabir ‘gitarr’.

    tamburin (1820), jfr. tyska och engelska tambourine; av franska tambourin dimin. till tambour, eller av italienska tamburino, till tamburro, se tambur.

    tara (1730), jfr. engelska tare; av tyska tara; av italienska tara ‘avdrag’; av arabiska tarh ‘bortkastande’. tarera (1624).

    tariff (1670); tyska och franska tarif; av italienska tariffa av arabiska ta’rifah ‘kungörande’. tariffera (1875).


    U ulama ‘(i islam) lärd teolog, lag kunnig’; av arabiska ulamâ´ pluralform av ‘alim ‘vetare’.

    ulema ; av turkiska ulema; av arabiska ulamâ´, se ulama.


    V,W vesir (1635); jfr. engelska vizier; av tyska wesir, franska vizir; av arabiska wazîr ‘minister’.

    wadi (före 1969); av arabiska wâdî ‘periodiskt vattenförande eller helt torrt floddal i Arabien och Nordafrikas ökenområde’.


    Z zenit (1584); jfr. engelska zenith; av franska cenit; av spanska zenit; fel läsning av arabiska as-samt, jfr. asimut. zenital.

8 Responsesso far.

  1. Bibb skriver:

    Och med detta bevisar du vad?

    Att människor och språk utvecklas? Utveckling är väl ändå inte direkt något man kan säga att araberna stått för, eller? Något mer bakåtsträvande än islam finns knappast. Det skulle väl isåfall vara dårarna inom Fädernas kyrka

  2. Bahlool skriver:

    Nope inte att språk utvecklas, utan att man påverkar varandra..Om det är du Roger igen, så kommer jag blockera det här ipet också 😉
    För du verkar ha svårt för att läsa…och förstå…och ta till dig av fakta..sånt gillar vi inte.

  3. Bibb skriver:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A5nord

    Läser man där, så ser man det obetydliga i det du vill säga.

  4. Bahlool skriver:

    jag ska förklara det så att även du förstår:
    Vart får vi våra låneord ifrån i dagsläget? De flesta kommer från engelskan (amerikanska) Några århundraden sedan var det från Frankrike, innan dess från Tyskland. Tittar du i de accepterade historiska böckerna, så inser du att man lånar ord från stormakter och stora civilisationer..idag USA, igår Frankrike, i förigår Tyskland och innan dess Araberna..i rest my case

  5. Bibb skriver:

    Och före dess utvandrade människor från Afrika. Vad är det du vill bevisa? För du vet väl att Arabhalvön består av invandrade människoapor? De mumlade garanterat på något form av språk det med.

  6. Darius skriver:

    Bahlool du är rik på läsare 😀 rasse läsare som blir ägda på sina egna ord 😀 HAHAHA

  7. Thomas skriver:

    Till de okunniga ovan, t ex Bibb:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Science_in_the_medieval_Islamic_world
    Jag antar att Bibb har rudimentära kunskaper i engelska, om inte finns en kortare version på svenska här:
    https://historiefronten.wordpress.com/2012/11/05/arabisk-vetenskap-visade-vagen-for-europeerna/
    Hade ni suttit upp på historielektionerna hade jag inte behövt ge er länkarna.
    Låneorden är dessutom ett tecken på den kulturella och vetenskapliga påverkan den muslimska världen hade på medeltidens européer.
    Därtill ska läggas att den medeltida ”hövligheten” mot kvinnor också kommer från tiden när de barbariska och okunniga korsriddarna mötte muslimsk hovkultur. De tog med sig dessa traditioner hem och efter en tid tävlade hovsångare, trubadurer och adelsmän om att skriva dikter och musik till kvinnans ära.

  8. Bahlool skriver:

    bra länkar, tack

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up