• Ramadan 2 – Fastan bland ickemuslimerna

    Här kommer jag försöka belysa hur andra religioner och kulturer ser på fastan i jämförelse med islam och muslimerna. Allt från hinduismens till indianernas fasta och deras roller för de olika kulturerna.

    Oh ni troende! Fastan är föreskriven för er så som det var föreskrivet för dem som kom före er, så att ni blir uppmärksamma på Allah.

    Koranen 6:78

    Versen klargör att även människorna före islam var föreskrivna att fasta, som t e x kristna och judarna.

    På svenska betyder fasta att man avhåller sig från mat och dricka men på arabiska har ordet ”sawm”, fasta, en större betydelse; en betydelse som innebär att man avhåller sig från många fler saker.
    Det är därför som en häst som vägrar gallopera eller vägrar äta gräs kallas för ”saim” (fastande) på arabiska.
    Vidare är sawm, den islamiska akten till för att komma närmare Allah, medan en person kan fasta för att meditera eller på grund av politiska åsikter eller för att rensa kroppen.

    I många olika religioner har man fastat för att uppnå något särskilt. Vissa indianstammar fastade för att komma in i en fas där de kunde hallucinera fram möten med andar. Det var en initieringsrit för de unga. Vissa religioner förespråkar fasta så att man renar själen, eller för att göra bot. I historien har man sett läkare som uppmanat de sjuka att fasta så att de kunde hela kroppen. Enligt medicinska rön så kan fasta vara bra för kroppen. Då brukar man dock enbart avhålla sig från mat men samtidigt ska man dricka mycket vatten.

    Mayas i Central och Sydamerika tvingade människorna att rensa kroppen genom fasta innan de fick tillåtelse att rengöra gudabilderna som de använde i sina ceremonier.

    Inom Hinduismen finns skillnader mellan de olika sekterna och gruppernas syn på fastan. Vissa undviker viss sorts mat. Brahimis (högsta kastet) genomgår ibland en långvarig fasta som t o m lett till dödsfall.De avhåller sig från vissa glutenmat.
    Liknande extrem fasta kan ses bland Jainismen (Ghandi tillhörde den grenen) där anhängarna ibland svälter sig till döds då de söker den högsta formen av spiritualitet och helgonstatus.

    Zaraostras (en religion som styrde i Iran innan islam) genomgår en rituell fasta på tre dagar i samband med begravningar.

    Inom Judendomen innebär fastan att helt avstå från mat och dricka och även att inte borsta tänderna på de viktigaste fastedagarna under Yom Kippurhelgen och Tisha B´Avdagen (dagen då templet i Jerusalem förstördes); fastan är från gryning till gryning. Förutom dessa dagar finns det lite fler fastedagar under året. Det är även sed bland judarna att brudpar fastar på bröllopsdagen. Inom judendomen är fasta främst för förlåtelse, påminnelse om döda eller för att fira något tacksamt.

    Biblen

    I biblen omnämns främst Moses fasta då han var på berget och mottog de 10 budorden, då fastade han hela den perioden. David fastade för att bli ödmjukare. Jesus på berget uppmanade sina anhängare att fasta.

    Katoliker gör en 40 dagars lång fasta en gång om året. Det sker runt påsken och förr i tiden var det en hård fasta, som påminner om muslimernas och judarnas fasta men i dagens katolicism är det en fasta då man avstår från vissa sorters mat och att enbart äta en gång om dagen.

    De ortodoxa och protestanternas fastar också men deras period av fasta skiljer sig mot katolikernas.

    Islams fasta går ut på att avhålla sig från frestelser och från mat och dryck. Vidare ska kroppen också fasta, genom att inte närma sig sin partners kropp. Vidare måste muslimen avhålla sig från sådant som kan skada själen, som att tala illa om folk eller att vara oförskämd, svära eller att ljuga.

    Roger F. Repohl skrev i tidningen Catholic Commonweal Magazine (1997) en bra artikel där han förklarade hur det kändes att fasta som muslimerna. Han ville jämföra katolismens fasta med muslimernas fasta och kom fram till några saker:

    • Den klart utstakade fastan i islam har en stor psykologisk fördel över katolismens fasta.
    • Den islamiska fastan är mera balancerad, där man får både motivation och belöning. Ramadan är faktiskt en fröjdfylld tid för muslimer, för den balancerar både avsaknad med tillfredställelse och väcker upp personen till att inse att mat och dryck är en gåva, inte att ta dem för givet.
    • Ramadan bygger upp solidatritet och gemenskap bland muslimerna.

    Mera i ämnet:

    Ramadan Faktabok

    Ramadan 1 Lärdom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up